Ödesvalet i Polen oroar – därför måste det inte betyda något för Ukraina
Valet i Polen nästa vecka beskrivs som ett ödesval. Resultatet har målats upp som avgörande, för demokratin i landet, för EU:s framtid och för stödet till Ukraina. Vad står egentligen på spel i det polska valet? Och kommer Polen överge Ukraina? Det skulle eventuellt kunna påverka på flera sätt. Det blev mycket uppmärksammat när den polske premiärministern Mateusz Morawiecki i förra veckan gav löftet att Polen inte längre skickar vapen till Ukraina ”eftersom vi nu beväpnar Polen med modernare vapen”. Uttalandet mildrades något senare av president Andrezj Duda som menade att det hela hade misstolkats, alla vapenleveranser skulle inte upphöra helt med leveranserna. Detta har fått bedömare att diskutera huruvida det kommande polska valet den 15 oktober kommer att påverka Polens stöd och i förlängningen EU:s stöd till Ukraina. En annan sak som skulle kunna påverka är att Polen har stängt sina marknader för ukrainsk spannmålsimport, vilket är i strid med reglerna för EU:s inre marknad. Argumentet är att man vill skydda de egna bönderna mot att priset på exempelvis vete ska falla. Om regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) vinner valet nästa vecka ser det ut att kunna innebära både ett minskat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Men frågan är om det verkligen är deras nya utrikespolitik. Flera bedömare menar att det snarare handlar om ett inrikespolitiskt spel där det handlar om att vinna en viktig väljargrupp: lantbrukarna. Uttalandena ska i så fall tolkas som att de riktar sig mot en publik på hemmaplan än som att Polen kommer att ändra sin utrikespolitik. Att Polen haft den här tonen har dock uppmärksammats av många som menar att det spelar den ryske presidenten Vladimir Putin i händerna. Oron blev än större efter att Robert Ficos populistiska parti Smer vann valet i Slovakien. Fico har lovat att stoppa stödet till Ukraina och skyllt Kremls krig på ”nazister och fascister i Ukraina.” En omläggning av utrikespolitiken i båda länderna kommer utmana EU:s enighet, har vissa bedömare skrivit. Andra är inte så oroliga. Polticos Matthew Karnitsching skrev efter valet i Slovakien att det var ”mycket väsen för ingenting”. Landet är fortfarande för beroende av EU och Nato för att den slovakiska politiken ska spela någon roll i slutändan. Frågan hur oroliga ukrainarna egentligen bör vara återstår att svara på efter den polska valet. Jo, det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) leder i opinionsmätningarna. I Politicos Poll of Polls ligger PIS på 38 procent den 1 oktober med två veckor till valdagen. Den utmanande centristiska koalitionen Medborgarkoalitionen – där den tidigare premiärministern och EU-toppen Donald Tusks parti ingår ligger på runt 30 procent med två veckor till valet. Både oppositionen och regeringen beskriver valet som ett ödesval. I grunden handlar det om att landet, beroende på valresultatet, antingen kommer att gå åt ett mer EU-entusiastiskt håll eller mot en mer illiberal väg. Oppositionen menar att ytterligare fyra år med Lag och rättivsa (PIS) leder till att den polska demokratin riskerar att inskränkas ytterligare, att kvinnors och hbtqi-personers rättigheter inskränks och att konflikten med EU fördjupas. Under PIS åtta år vid makten har regeringen infört reformer som bland annat begränsar domstolarnas oberoende och inskränker pressfriheten. Det har lett till ett bråk med EU som menar att Polen bryter mot unionens grundläggande värderingar och rättstatens principer. Konflikten eskalerade efter att Polens konstitutionsdomstol beslutade att polsk rätt trumfar EU-rätt 2021. Också EU har riktat kritik mot att landet går åt fel håll när det gäller hbtqi-rättigheter. Ekonomin, migrationen och den nationella säkerheten är frågor som har hamnat högt upp på dagordningen. Gränsen till Belarus är allt mer övervakad och en granne som tidigare varit ”besvärlig” har nu blivit ”fientlig”, säger militäranalytikern Marek Swierczynski till amerikanska NPR. Samtidigt som de allmänna valet hålls har det också planerats in en folkomröstning om fyra frågor som Lag och rättvisa lagt fram. Väljarna kommer behöva bestämma sig för om de till exempel vill se höjd pensionsålder, om gränsstängslet mot Belarus ska tas bort eller om Polen ska tillåtas att ta emot ”illegala” immigranter. Frågorna är inga verkliga förslag som har lagts fram utan snarare frågor som PIS hoppas ska kunna slå mot oppositionen, skriver Peter Johnsson i sin analys för Utrikesmagasinet. Vill du läsa mer?
Valet i Polen nästa vecka beskrivs som ett ödesval. Resultatet har målats upp som avgörande, för demokratin i landet, för EU:s framtid och för stödet till Ukraina. Vad står egentligen på spel i det polska valet? Och kommer Polen överge Ukraina? Det skulle eventuellt kunna påverka på flera sätt. Det blev mycket uppmärksammat när den polske premiärministern Mateusz Morawiecki i förra veckan gav löftet att Polen inte längre skickar vapen till Ukraina ”eftersom vi nu beväpnar Polen med modernare vapen”. Uttalandet mildrades något senare av president Andrezj Duda som menade att det hela hade misstolkats, alla vapenleveranser skulle inte upphöra helt med leveranserna. Detta har fått bedömare att diskutera huruvida det kommande polska valet den 15 oktober kommer att påverka Polens stöd och i förlängningen EU:s stöd till Ukraina. En annan sak som skulle kunna påverka är att Polen har stängt sina marknader för ukrainsk spannmålsimport, vilket är i strid med reglerna för EU:s inre marknad. Argumentet är att man vill skydda de egna bönderna mot att priset på exempelvis vete ska falla. Om regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) vinner valet nästa vecka ser det ut att kunna innebära både ett minskat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Men frågan är om det verkligen är deras nya utrikespolitik. Flera bedömare menar att det snarare handlar om ett inrikespolitiskt spel där det handlar om att vinna en viktig väljargrupp: lantbrukarna. Uttalandena ska i så fall tolkas som att de riktar sig mot en publik på hemmaplan än som att Polen kommer att ändra sin utrikespolitik. Att Polen haft den här tonen har dock uppmärksammats av många som menar att det spelar den ryske presidenten Vladimir Putin i händerna. Oron blev än större efter att Robert Ficos populistiska parti Smer vann valet i Slovakien. Fico har lovat att stoppa stödet till Ukraina och skyllt Kremls krig på ”nazister och fascister i Ukraina.” En omläggning av utrikespolitiken i båda länderna kommer utmana EU:s enighet, har vissa bedömare skrivit. Andra är inte så oroliga. Polticos Matthew Karnitsching skrev efter valet i Slovakien att det var ”mycket väsen för ingenting”. Landet är fortfarande för beroende av EU och Nato för att den slovakiska politiken ska spela någon roll i slutändan. Frågan hur oroliga ukrainarna egentligen bör vara återstår att svara på efter den polska valet. Jo, det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) leder i opinionsmätningarna. I Politicos Poll of Polls ligger PIS på 38 procent den 1 oktober med två veckor till valdagen. Den utmanande centristiska koalitionen Medborgarkoalitionen – där den tidigare premiärministern och EU-toppen Donald Tusks parti ingår ligger på runt 30 procent med två veckor till valet. Både oppositionen och regeringen beskriver valet som ett ödesval. I grunden handlar det om att landet, beroende på valresultatet, antingen kommer att gå åt ett mer EU-entusiastiskt håll eller mot en mer illiberal väg. Oppositionen menar att ytterligare fyra år med Lag och rättivsa (PIS) leder till att den polska demokratin riskerar att inskränkas ytterligare, att kvinnors och hbtqi-personers rättigheter inskränks och att konflikten med EU fördjupas. Under PIS åtta år vid makten har regeringen infört reformer som bland annat begränsar domstolarnas oberoende och inskränker pressfriheten. Det har lett till ett bråk med EU som menar att Polen bryter mot unionens grundläggande värderingar och rättstatens principer. Konflikten eskalerade efter att Polens konstitutionsdomstol beslutade att polsk rätt trumfar EU-rätt 2021. Också EU har riktat kritik mot att landet går åt fel håll när det gäller hbtqi-rättigheter. Ekonomin, migrationen och den nationella säkerheten är frågor som har hamnat högt upp på dagordningen. Gränsen till Belarus är allt mer övervakad och en granne som tidigare varit ”besvärlig” har nu blivit ”fientlig”, säger militäranalytikern Marek Swierczynski till amerikanska NPR. Samtidigt som de allmänna valet hålls har det också planerats in en folkomröstning om fyra frågor som Lag och rättvisa lagt fram. Väljarna kommer behöva bestämma sig för om de till exempel vill se höjd pensionsålder, om gränsstängslet mot Belarus ska tas bort eller om Polen ska tillåtas att ta emot ”illegala” immigranter. Frågorna är inga verkliga förslag som har lagts fram utan snarare frågor som PIS hoppas ska kunna slå mot oppositionen, skriver Peter Johnsson i sin analys för Utrikesmagasinet. Vill du läsa mer?