Offensiven i Kursk kan slå tillbaka mot Ukraina – kan öka Putins stöd

Ukrainska underrättelseuppgifter gör gällande att över 10 000 nordkoreanska soldater ska sluta upp på Rysslands sida i landets pågående anfallskrig mot Ukraina. Den första gruppen, cirka 2 600 stycken, kommer skickas till Kursk-regionen i Ryssland som delvis kontrolleras av ukrainska styrkor. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkorea har förnekat uppgifterna, som de kallar för grundlösa rykten vars syfte är att ”underminera det vänskapliga samarbetet mellan två självständiga stater”. Ryssland har nöjt sig med att säga att landets samarbete med diktaturen Nordkorea inte är riktat mot Sydkoreas säkerhetsintressen. Kan skicka anfallsvapen och militär personal Men konsekvensen av den allt mer intensifierade relationen länderna emellan kan i stället sluta med att Sydkorea frångår sin tidigare linje i kriget. Från att fram tills nu endast ha skickat humanitärt bistånd till Ukraina överväger man nu att skicka både anfallsvapen – och militär personal. – Det finns en möjlighet att personal kommer skickas till Ukraina för att övervaka de nordkoreanska specialstyrkorna, säger en anonym regeringskälla enligt nyhetsbyrån Yonhap. Exakt vad den sydkoreanska personalen kan tänkas hjälpa till med är inte klarlagt, men de kan bland annat tänkas delta i förhör med tillfångatagna nordkoreanska soldater och övervaka stridsdugligheten hos dem. Frostig relation – finns inget fredsavtal Om de bittra fienderna på Koreahalvön involveras i kriget markerar det ytterligare en upptrappning mellan länderna, som formellt fortfarande befinner sig i krig med varandra eftersom något fredsavtal aldrig undertecknats efter Koreakrigets slut 1953. Sydkorea har ett av världens största ammunitionslager, och om landet hörsammar president Volodymyr Zelenskyjs vädjan om hjälp från sina internationella partners kan det få betydande effekt på slagfältet.

I ett tal under söndagen meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han fått rapporter från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU och den militära underrättelsetjänsten GUR om Rysslands planer för kriget under hösten och våren. – SBU och GUR:s rapport om ryssarnas planer för höst och vinter presenterades mycket detaljerat. I praktiken innebär det att Nordkorea involveras i kriget, sade Zelenskyj och tillade: – Vem som än hjälper Ryssland, kommer vi att svara så hårt som krävs för att försvara Ukraina, sade Zelenskyj. GUR: Nordkorea är mest problematiskt För Kyiv Independent uppger en västerländsk diplomatkälla att Nordkorea nu har skickat 10 000 soldater för att strida i kriget i Ukraina. Enligt källan är det oklart vilken typ av soldater det är som skickats och vad deras roll kommer att vara. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkoreanska soldater ska dock ha varit på plats på slagfältet tidigare. I början på oktober ska sex nordkoreanska officerare ha dödats i en ukrainsk attack mot den ockuperade delen av Donetskregionen. Ytterligare tre nordkoreanska soldater ska ha dött i attacken. Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Övergav sina positioner och deserterade Underrättelsekällor i Ukraina uppger även för det ukrainska servicebolaget Suspilne, att nordkoreanska soldater ska ha deserterat och övergivit sina positioner. Totalt ska det handla om 18 desertörer och händelsen ska ha inträffat 7 kilometer från den ukrainska gränsen i regionerna Bryansk och Kursk. Exakt varför de har deserterat är oklart och de eftersöks nu av den ryska militären. – Samtidigt försöker de ryska inkräktarna dölja denna information från sina befälhavare, säger en underrättelsekälla. Reporter på plats i Ukraina: ”Häpnadsväckande” TV4 Nyheternas reporter Johan Fredriksson är på plats i krigets Ukraina och kommenterar uppgifterna om att Vladimir Putin får hjälp av Kim Jong-un. – Det är anmärkningsvärda uppgifter. Här har vi alltså en demokrati i Europa som har en process för att bli medlem i EU och som har i sin konstitution att man vill bli medlem i Nato. Så får vi uppgifter att tusentals nordkoreanska soldater strider här i detta land, på ockupationsmakten Rysslands sida. Det är häpnadsväckande, säger han. Vita huset har gått ut och sagt att de är oroade över uppgifterna som kommit fram. – Det är nästan som att vi är avtrubbade när det gäller den här konflikten. Plötsligt är vi inne i en fas som vi inte ens hade kunnat föreställa oss för ett halvår sedan, säger Johan Fredriksson.

Ryssarna har trappat upp sina attacker i den ryska regionen Kursk och återtagit flera samhällen. Ukrainarna har nu förlorat kontrollen över en fjärdedel av området de kapat åt sig efter offensiven i augusti, uppger en oberoende analysgrupp för New York Times.

Ryska soldater har brutit igenom Ukrainas försvarslinje i Kursk. Det uppger källor från båda sidor enligt The Telegraph. En ukrainsk krigsblogare beskriver hur styrkorna är ”på gränsen till en annan stökig situation”.

I går attackerades framför allt de östra och södra delarna av Ukraina, med målet att slå ut landets kraftverk och elnät inför vintern. Men Ukraina har svarat på attackerna och nu går rykten om att en ukrainsk pilot för första gången lyckats skjuta ner ett av de ryska stridsflygplanen. – Det är både ryska militärbloggare och ukrainska källor som uppger att ett donerat amerikansktillverkat F16-flygplan ska ha skjutit ner ett ryskt attackflygplan här ovanför Ukrainas luftrum, säger TV4:s reporter Johan Fredriksson, på plats i Ukraina. Uppgifterna tas emot med entusiasm Det omtalade ryska stridsflygplanet ska vara av modellen SU-34. Men uppgifterna om att flygplanet skjutits ner är inte bekräftade. – Vi vet inte säkert om det här stämmer. Men det här tas emot med en väldig entusiasm här i Ukraina eftersom man väldigt gärna vill ha framgångar på slagfältet nu när de ryska trupperna avancerar på flera håll, säger Johan Fredriksson. ”Pågår intensiva blodiga strider” Samtidigt talas det om ryska framgångar i Kursk-regionen, som Ukraina invaderade delar av i augusti. – Både i östra Ukraina där flera byar evakueras, men även i det området som Ukraina har invaderat av Ryssland, Kursk-regionen, där har man det just nu svårt. Man försöker stå emot de ryska motoffensiverna och de senaste uppgifterna gör gällande att det pågår väldigt hårda strider i den delen av Ryssland. Och det ser inte lätt ut för de ukrainska styrkorna. – Det pågår intensiva blodiga strider på slagfältet just nu. September var den kanske blodigaste månaden, dödligaste månaden hittills i det här kriget, säger Johan Fredriksson.

Ukrainska soldater ockuperar fortsatt en liten del av Ryssland. Deras kamrater, som försöker hålla ställningarna vid fronten i Ukraina, ifrågasätter satsningen på en motinvasion. På hemmaplan ser Ryssland ut att syna framryckningen och pressa på ännu hårdare.

Den 6 augusti blev ryskt territorium för första gången sedan andra världskriget angripet av utländska styrkor. Ukraina hade inlett sin motoffensiv och många experter antydde att agerandet kunde innebära en vändpunkt i kriget. Drygt två månader senare står det relativt stilla i Kursk. Ingen av parterna har gjort något större avancemang under de senaste dagarna, rapporterar CNN. – Med tiden har Kursk-operationen till en viss grad blivit normaliserad, säger analytikern Mark Galeotti vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute till nyhetskanalen. Enligt experter vill Ukraina använda sin offensiv som en ”moralhöjare” i de egna leden, medan Rysslands president Vladimir Putin gör allt för att spela ner betydelsen av det som hänt. Viss framgång för Ryssland Den amerikanska tankesmedjan ISW bedömer att Ukraina erövrat ett område på drygt 76 000 hektar i Kursk. ISW uppger samtidigt att Ryssland haft vissa militära framgångar i Kursk. Enligt ryska uppgifter har Ukraina pressats tillbaka på flera håll. Ukraina har dock inte bekräftat uppgifterna. – Det är trovärdiga uppgifter om att Ryssland är på frammarsch, men enligt de uppgifterna som finns tillgängliga handlar det inte om en total ukrainsk reträtt från det här området som man kapade åt sig i augusti, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson, som rapporterar från staden Lviv i Ukraina. – En stor bit av Kurskregionen behärskas fortfarande av ukrainska trupper, fortsätter han. Tusentals soldater till regionen Nyligen skickade Ryssland ytterligare 40 000 soldater till regionen för att trycka tillbaka Ukraina. Enligt den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute består manskapet av ”vad som gått att få ihop”. – Det kan liknas vid att leta bland soffkuddarna för att hitta lite småpengar," säger Mark Galeott. ”Ryssarnas motattacker bedöms endast nå flankerna av de ukrainska styrkorna.”, uppger en befälhavare för en ukrainsk bataljon inne i Kursk för CNN. – Hur det här påverkar kriget, och hur det kommer att gå för ryssarna att återerövra området är svårt att svara på, säger Johan Fredriksson. – Det kan också vara så att Ukraina väljer att dra sig ur under ordnade former, fortsätter han.

Två månader efter Ukrainas intåg i ryska Kursk börjar offensiven ifrågasättas av de egna soldaterna. Hur länge ska den pågå och till vilket pris? Militärexperter som DN talat med beskriver en både lyckad och till viss del misslyckad militär operation. – Att förhandla om Kursk tror jag blir svårt, säger Oscar Jonsson på Försvarshögskolan.

Nyligen kom uppgifter om att Ukraina slagit till mot en oljedepå på Krimhalvön och att landet fortsätter slå mot viktiga mål som industrier, oljedepåer och ammunitionsdepåer i Ryssland. I Kurskregionen fortsätter också striderna, efter den offensiv som Ukraina påbörjade för ganska precis två månader sedan. Samtidigt gör Ryssland framsteg på andra håll och har bland annat lyckats återta en rad städer och byar. Situationen vid den hundra mil långa fronten är att bedöma som i stort sett oförändrad. – Läget är i princip likadant som det varit. Ryssland trycker på väldigt hårt längs fronten och man skjuter också mot Odessa och andra städer, säger Joakim Paasikivi. – Ryssarna har nyligen också tagit Vuhledar, en stad på 14 tusen människor, och fortsätter trycka på för att få ett genombrott – men har än så länge inte fått det, tillägger han. ”Framryckningen har avstannat” Ukraina håller – efter att ha tagit staden Sudzja – fortsatt terrängen i Kursk-regionen, och de regn som brukar komma till hösten, som försvårar framkomligheten, har ännu inte kommit. – Front-situationen är i stort sett oförändrad. Det är ett utnötningskrig där man helt enkelt försöker döda så många av varandra som möjligt. Trots krigets långsamma utveckling vill inte Joakim Paasikivi kalla situationen för ett dödläge. – Det kan ge bilden av att det inte händer något. Det är hårda strider hela tiden, men den ukrainska framryckningen har avstannat. Det finns väldigt mycket av det vi kallar gråa områden där det är svårt att avgöra vem som behärskar terrängen. Det syns inga stora framryckningar för någon sida. – När Ryssland tar en stad som Vuhledar, så kräver det väldigt mycket kraft. Nu behöver man reorganisera och få in nya färska förband, något som saknas på båda sidor. Därför går kriget så långsamt, förklarar militärexperten.