Över hälften av Svenska kraftnäts IT-personal är inhyrda konsulter
De senaste åren har flera instanser, däribland Riksrevisionen och Statskontoret, konstaterat att svenska myndigheter lägger stora belopp på konsulter.
En av dessa är Svenska kraftnät, som har i uppdrag att förvalta Sveriges elnät, och enligt experter som Kalla fakta pratat med är de en av de viktigaste myndigheterna i Sverige.
På bara tre år har Svenska kraftnäts konsultkostnader mer än fördubblats, från knappt 900 miljoner 2020 till drygt 1,8 miljarder kronor 2023. Och på IT-avdelningen har man gått från 116 miljoner kronor 2020 till över 350 miljoner kronor 2023.
Vid årsskiftet hade man där totalt 309 konsulter anlitade medan antalet anställda var 244. Konsulter utgjorde alltså mer än hälften av den totala bemanningen. Facket kritiska Fackförbundet ST, som företräder anställda inom statlig verksamhet, är kritiska till att myndigheter använder sig av konsulter i stor omfattning, och menar att det både är ett ineffektivt sätt att använda skattepengar och riskerar att leda kunskapsdränering inom organisationen.
– Staten ska ju vara så effektiv den bara kan. Men den effektiviteten får inte bara vara på kort sikt utan måste även vara på lång sikt, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST, och fortsätter:
– Man måste komma ihåg att det finns goda skäl att använda konsulter. Att bygga upp en hel verksamhet på konsulter riskerar att kunskapen försvinner ut ur myndigheten. Och det är ju lite kortsiktig personalekonomi i det. SVK: Har växt mycket på kort tid Men Peter Wigert, som är finansdirektör på Svenska kraftnät, anser inte att det innebär att myndigheten är beroende av konsulter, utan snarare att det är ett sätt att se till att avdelningen har den bemanning som krävs.
– Vi har valt att inte outsourca någonting av vår IT-drift och därmed har vi ett annat behov än vad många andra myndigheter eller företag har som har outsourcat delar av IT-drift och lagt system i molnet. För oss är det viktigare att hålla det här inom väggarna.
Han beskriver även att vissa kompetenser inom IT är svåra att rekrytera, särskilt under den korta tid som Svenska kraftnäts uppdrag har växt, vilket ibland kan innebära att de måste ta in konsulter på de platserna. Men han menar samtidigt att myndigheten försöker trappa ner andelen konsulter.
– Vi har lagt extra mycket krut under 2023 på att rekrytera till just IT-sektorn och fått väldigt bra respons. Så vi kommer under 2024 att minska antalet konsulter och öka antalet anställda. Den balansen som har varit har varit väldig slagsida mot konsulter, men vi tar oss gradvis till en mer balanserad situation, säger Peter Wigert.
De senaste åren har flera instanser, däribland Riksrevisionen och Statskontoret, konstaterat att svenska myndigheter lägger stora belopp på konsulter.
En av dessa är Svenska kraftnät, som har i uppdrag att förvalta Sveriges elnät, och enligt experter som Kalla fakta pratat med är de en av de viktigaste myndigheterna i Sverige.
På bara tre år har Svenska kraftnäts konsultkostnader mer än fördubblats, från knappt 900 miljoner 2020 till drygt 1,8 miljarder kronor 2023. Och på IT-avdelningen har man gått från 116 miljoner kronor 2020 till över 350 miljoner kronor 2023.
Vid årsskiftet hade man där totalt 309 konsulter anlitade medan antalet anställda var 244. Konsulter utgjorde alltså mer än hälften av den totala bemanningen. Facket kritiska Fackförbundet ST, som företräder anställda inom statlig verksamhet, är kritiska till att myndigheter använder sig av konsulter i stor omfattning, och menar att det både är ett ineffektivt sätt att använda skattepengar och riskerar att leda kunskapsdränering inom organisationen.
– Staten ska ju vara så effektiv den bara kan. Men den effektiviteten får inte bara vara på kort sikt utan måste även vara på lång sikt, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST, och fortsätter:
– Man måste komma ihåg att det finns goda skäl att använda konsulter. Att bygga upp en hel verksamhet på konsulter riskerar att kunskapen försvinner ut ur myndigheten. Och det är ju lite kortsiktig personalekonomi i det. SVK: Har växt mycket på kort tid Men Peter Wigert, som är finansdirektör på Svenska kraftnät, anser inte att det innebär att myndigheten är beroende av konsulter, utan snarare att det är ett sätt att se till att avdelningen har den bemanning som krävs.
– Vi har valt att inte outsourca någonting av vår IT-drift och därmed har vi ett annat behov än vad många andra myndigheter eller företag har som har outsourcat delar av IT-drift och lagt system i molnet. För oss är det viktigare att hålla det här inom väggarna.
Han beskriver även att vissa kompetenser inom IT är svåra att rekrytera, särskilt under den korta tid som Svenska kraftnäts uppdrag har växt, vilket ibland kan innebära att de måste ta in konsulter på de platserna. Men han menar samtidigt att myndigheten försöker trappa ner andelen konsulter.
– Vi har lagt extra mycket krut under 2023 på att rekrytera till just IT-sektorn och fått väldigt bra respons. Så vi kommer under 2024 att minska antalet konsulter och öka antalet anställda. Den balansen som har varit har varit väldig slagsida mot konsulter, men vi tar oss gradvis till en mer balanserad situation, säger Peter Wigert.