Över hälften av Sveriges skyddade boenden kan tvingas stänga
I dag finns 282 skyddade boenden i Sverige som fungerar som en fristad för kvinnor som utsätts för våld. Över hälften av alla skyddade boenden drivs av ideella organisationer, exempelvis kvinnojourer. 37 procent drivs av privata aktörer och 9 procent av kommunerna.
Den 1 april i år trädde flera lagändringar i kraft i syfte att stärka skyddet för kvinnor och barn i skyddade boenden. Bland annat måste den som driver skyddat boende ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Det är ju viktigt att vi har en tillståndsplikt för innan har det ju varit möjligt för praktiskt tagit precis vem som helst att starta ett skyddat boende. Det har inneburit att kvinnor de facto har befunnit sig i farliga situationer när tanken är precis tvärtom, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Volontärer räknas inte som bemanning För att beviljas tillstånd ställs bland annat krav på tillräcklig bemanning, att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning inom socialtjänstlagen och att det finns tillräckliga skyddsanordningar, som skyddsdörrar.
Volontärer räknas enligt IVO inte som bemanning i lagens mening, vilket påverkar många kvinnojourer som till största delen jobbar ideellt.
Enligt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer saknar många kvinnojourer idag resurser för att möta dom nya kraven. Det handlar bland annat om ökade kostnader för att bygga om nuvarande boenden enligt kraven på skalskydd och att heltidsanställa utbildad personal. De välkomnar ökade säkerhetskrav, men pekar på att kvinnojourernas arbete inte bör jämföras med privata aktörer som endast tillgodoseren bostad.
– Vi tänker att det finns behov av olika typer av skyddat boende. Pratar vi i gängkriminalitet så kanske vi behöver den här höga säkerhetsklassningen, men vår verksamhet är en lågtröskelverksamhet som går ut på att kvinnan ska få inre säkerhet, emotionellt stöd och hjälp att ta kontakt med olika instanser i samhället säger Josephine Diffner som är Ordförande för Motala Kvinnojour.
Bara 95 av 282 har ansökt om tillstånd
Hittills har bara 95 ansökningar kommit in till IVO av 282 skyddande boenden. Enligt myndigheten kommer de aktörer som inte ansökt senast den 1 augusti att föreläggas eller förbjudas.
– Jag har kontinuerligt kontakt med flera av Sveriges kvinnojourer och jag kommer att kalla till en första uppföljning i september eller oktober för att se hur implementeringen har fungerat, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
I dag finns 282 skyddade boenden i Sverige som fungerar som en fristad för kvinnor som utsätts för våld. Över hälften av alla skyddade boenden drivs av ideella organisationer, exempelvis kvinnojourer. 37 procent drivs av privata aktörer och 9 procent av kommunerna.
Den 1 april i år trädde flera lagändringar i kraft i syfte att stärka skyddet för kvinnor och barn i skyddade boenden. Bland annat måste den som driver skyddat boende ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Det är ju viktigt att vi har en tillståndsplikt för innan har det ju varit möjligt för praktiskt tagit precis vem som helst att starta ett skyddat boende. Det har inneburit att kvinnor de facto har befunnit sig i farliga situationer när tanken är precis tvärtom, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Volontärer räknas inte som bemanning För att beviljas tillstånd ställs bland annat krav på tillräcklig bemanning, att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning inom socialtjänstlagen och att det finns tillräckliga skyddsanordningar, som skyddsdörrar.
Volontärer räknas enligt IVO inte som bemanning i lagens mening, vilket påverkar många kvinnojourer som till största delen jobbar ideellt.
Enligt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer saknar många kvinnojourer idag resurser för att möta dom nya kraven. Det handlar bland annat om ökade kostnader för att bygga om nuvarande boenden enligt kraven på skalskydd och att heltidsanställa utbildad personal. De välkomnar ökade säkerhetskrav, men pekar på att kvinnojourernas arbete inte bör jämföras med privata aktörer som endast tillgodoseren bostad.
– Vi tänker att det finns behov av olika typer av skyddat boende. Pratar vi i gängkriminalitet så kanske vi behöver den här höga säkerhetsklassningen, men vår verksamhet är en lågtröskelverksamhet som går ut på att kvinnan ska få inre säkerhet, emotionellt stöd och hjälp att ta kontakt med olika instanser i samhället säger Josephine Diffner som är Ordförande för Motala Kvinnojour.
Bara 95 av 282 har ansökt om tillstånd
Hittills har bara 95 ansökningar kommit in till IVO av 282 skyddande boenden. Enligt myndigheten kommer de aktörer som inte ansökt senast den 1 augusti att föreläggas eller förbjudas.
– Jag har kontinuerligt kontakt med flera av Sveriges kvinnojourer och jag kommer att kalla till en första uppföljning i september eller oktober för att se hur implementeringen har fungerat, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.