Om två veckor är det dags igen – då startar klimattoppmötet i Baku, Azerbajdzjan. Världens ledare ska försöka komma överens om hur man ska tackla klimatförändringarna och minska utsläppen. Så här precis innan mötet brukar forskare och organisationer passa på att lansera olika typer av klimatrapporter och klimatupprop, och så är det även i år. Bara i dag är åtminstone tre olika bollar i luften. Golfströmmen börjar svikta 48 forskare med Johan Rockström, professor i jordens systemgränser vid Potsdams universitet i spetsen, har skrivit ett öppet brev till de nordiska ländernas regeringar, där man uppmanar dem att inte underskatta risken att Golfströmmen minskar kraftigt eller kollapsar. Redan nu finns det studier som slagit fast att AMOC (Atlantiska meridionala cirkulationssystemet), som Golfströmmen är en del av, har blivit svagare de senaste hundra åren. Flera klimatmodeller förutspår också att den kommer att försvagas ännu mer under det här seklet. En total kollaps är ännu så länge osannolik, men ser ut att kunna bli överhängande om den globala uppvärmningen blir mer än fyra grader. Johan Rockström tycker att vi borde ta den här risken (även om den är liten ännu så länge) på större allvar eftersom det här mer eller mindre avgör om vi kommer att kunna bo kvar i Norden överhuvudtaget. – Om det finns forskning som säger att vi inte kan utesluta en kollaps, till och med inom de närmaste 100 åren, borde man göra allt för att undvika att det sker, säger han till Dagens Nyheter. Rekordhöga koldioxidhalter Halten av koldioxid ökar ständigt i atmosfären. Ju mer vi släpper ut, desto mer ökar den. Och eftersom vi fortsätter att öka utsläppen, så ökar koldioxidhalten allt snabbare. De senaste 20 åren har halterna gått upp med tio procent. I rapporten som publiceras av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) i dag varnar man också för att jordens skogar och hav inte kommer att kunna vara lika bra kolsänkor som de varit hittills. Fram tills nu har nämligen naturen hjälpt oss mot klimatförändringarna. Våra gröna landområden har sugit upp knappt 30 procent av den koldioxid vi släppt ut, och haven har bundit ungefär 25 procent. Men värme och torkan ökar antalet skogsbränder och det gör att skogarna också börjar släppa ut koldioxid, och ett varmare hav kan inte absorbera lika mycket koldioxid. Det här kan leda till att koldioxidhalten ökar ännu snabbare framöver. Den halt av koldioxid som vi har kommit upp till nu, 0,42 procent, eller 420 ppm, ligger på samma nivå som för tre till fem miljoner år sedan. Men då var temperaturen på jorden två till tre grader varmare, och havsnivån 10-20 meter högre än idag. Större områden obeboeliga En rapport från Future Earth tar upp att allt fler områden på jorden kommer att bli obeboeliga i takt med att temperatur och fuktighet ökar. Just nu, med en uppvärmning på knappa 1,5 grader, bedömer man att 10 procent av jordens befolkning är i riskzonen. Om den globala uppvärmningen når 2,5 grader handlar det om dubbelt så många. Och skulle vi misslyckas totalt med att minska utsläppen och temperaturen skulle stiga fyra grader, då visar kurvorna i rapporten på att ungefär hälften av jordens befolkning skulle behöva flytta. Vad säger då de här rapporterna om situationen på planeten, både vad det gäller politik och grad av klimatallvar? Ja, att rapporterna kommer nu är ett ganska tydligt tecken på att olika organisationer vill jabba upp intresset inför klimatmötet, se till att mötet får uppmärksamhet så att politikerna får press på sig att leverera ett avtal som minskar klimatförändringarna. Klimatmässigt, framstår det också tydligt, att roulettespelet om planetens hälsa sker med allt högre insatser. Visst, Golfströmmen kommer troligen inte att kollapsa. Men jag kommer troligen inte heller att krocka när jag cyklar hem i Stockholmstrafiken. Ändå har jag hjälm.