Polisens "vita lögn" bakom ingripandet under Vasaloppet

Två män döms till brott mot ordningslagen efter att ha sprungit in på längdskidspåren mitt under Vasaloppet i början av mars i år, rapporterar P4 Dalarna. Straffet blir dagsböter á totalt 2 000 kronor vardera.

Gammalt eller nytt, längd eller alpint och Stockholm mot Sverige. Det är så det har utmålats, men det handlar egentligen mer om individuella meningsskiljaktigheter. Sen är även ekonomin, fördelning av pengar och uteblivna resultat en grogrund för missnöje. Det har varit en fallerad fartsatsning, missnöje bland åkare, sponsorer som hoppat av och stor ruljangs bland ledare de senaste åren. Både inom längd och alpint. Pandemin och lågkonjunkturen har satt sina spår ekonomiskt och återväxten, främst på herrsidan, har vacklat. Det har lett till stora konflikter i skidförbundets styrelse. Det har varit hot, krav på avgång, polisärenden och anmälan till riksidrottsnämnden. Förbundet står inför en hel del utmaningar rörande ekonomin och återväxten. Valberedningens kandidat Jonas Bauer, tidigare chef för Skistar och vd för Vasaloppet, utmålas som Stockholmsfalangen och det alpina alternativet. Motkandidaten Anders Furubeck är idag ordförande för Norrbottens skidförbund och sitter även med i skidförbundets styrelse. Han ser ut att ha stöd från både de södra och norra delarna av Sverige. Problemet är egentligen att ingen vet vad de olika kandidaterna står för och vill. Det verkar mer handla om för eller emot och väldigt lite om visioner och framtid. Det har länge gnisslats om hur pengarna fördelas mellan längd och alpint, men utöver det så styr dom sin egen ekonomi var för sig och förbundet har sin kassa. Det blandas dock lätt ihop när ekonomin presenteras. För mig låter hela den här soppan mer som en personlig vendetta mellan två styrelseledamöter som har spillt över på hela förbundet. Avgående ordförande Karin Mattsson har försökt släcka bränder som blossat upp gång på gång, och det har knappast påverkat styrelsens arbete positivt. Förhoppningsvis kan den nya ordföranden ena och inte låta meningsskiljaktigheter mellan individer eller falanger färga synen på hur förbundet mår och arbetar, eller hur dom ska staka ut vägen framåt. Svensk skidsport behöver det, för det finns nog med utmaningar ändå.

▸ Alvar Myhlback ses som den största skidtalangen vi någonsin haft. 18-åringen har redan blivit juniorvärldsmästare, är den yngsta genom tiderna att stå på prispallen i Vasaloppet, och har fått en speciallösning för att få träna med det svenska a-landslaget. Det är minst sagt något unikt med Alvar Myhlback. Hur tacklar han all uppståndelse? Hur ställer han sig gentemot William Poromaa, Calle Halfvarsson och de andra mer rutinerade åkarna? Och vad gör honom så bra?

Med: Kristoffer Bergström Programledare: Demir Lilja

Arne Bard var en speciell person och beskrivs av de få som kände honom, som en enstöring. Inte ens hans grannar i Finspång visste så mycket om honom, han syntes sällan till. Det många inte visste var att han under 1960- och 1970-talet var en ganska hygglig skidåkare och cyklist. Han slutade runt 90:e man i Vasaloppet 1972 och cyklade Vätternrundan på 8 timmar och 31 minuter, ensam. På Lidingöloppets tremil noterades han för 1 timme och 54 minuter. Totalt blev det 17 Vasalopp. Han hade inga släktingar, inga nära vänner och när han i början av 2023 insjuknade och blev varse att han hade kort tid kvar att leva behövde allt gå väldigt snabbt. Inget testamente fanns när Arne Bard låg på sjukhuset. Inget vanligt samtal Det var då familjevännen Kennet Viking hjälpte till med samtalet till Svenska Skidförbundet, de bad att få prata med någon inom längdskidor. – När jag berättade att det kunde röra sig om 3,5 till 4 miljoner kronor, då blev det ganska tyst i telefonen, säger Viking. Ulrika Sterner, kommunikationsansvarig på Svenska Skidförbundet längd, var i andra änden av telefonluren. – Det var inte ett vanligt samtal, om man säger så, säger hon. Donationer från privatpersoner av den här digniteten till Svenska Skidförbundet är ytterst sällsynta. Skänkte drygt tre miljoner – Skidförbundet har instiftat bidrag Arne Bard skänkte 3,3 miljoner kronor och ville att det skulle gå till de som kämpar bakom de allra bästa. – Det var viktigt för honom, säger Kennet Viking. Arne Bard ville att fler unga skidåkare i framtiden skulle kunna satsa på sin idrott. – Vi ska göra allt vi kan för att hans önskan ska uppfyllas, säger Ulrika Sterner. Skidförbundet har nu instiftat ett bidrag i Arne Bards namn, de kallar det för ”Bardbidraget”. I slutet av juni delas det första ut. ”Bardbidraget finns för att utveckla verksamheten med aktiviteter för elitaktiva i åldersspannet 19–25 år. Bardbidraget kommer att kunna sökas på årlig basis från och med 2024 fram till och med 2028. Maxbeloppet som delas ut per år är 700 000 kr. Storleken på bidrag kommer utgå ifrån, och stå i relation till, den satsning som föreningen/klubben vill göra”, skriver Skidförbundet på sin hemsida. – Vi är enormt tacksamma för den här möjligheten, säger Sterner. Kennet Viking: – Om han sitter i sin himmel och får reda på det här tror jag att han är väldigt lycklig, han levde för skidor, och att hans pengar hamnade på rätt ställe, säger han. Arne Bard gick bort i maj 2023, han blev 88 år.

Peter Forsberg har funnit sitt vinterparadis i den svenska fjällvärlden. Vad han ska göra där? Vem vet, kanske tar han revansch på sig själv. – Det känns fel i hjärtat, gör ont i hela kroppen, att jag bröt Vasaloppet, säger han.

När Stina Nilsson först slog igenom som skidåkare för mer än tio år sen, gjorde hon det som en del av en ny idrottsgeneration. Ung, målmedveten och helt orädd. I sommar fyller hon 31, men är fortfarande lika målmedveten och orädd. Då – 2013 - förde hon in en ny ton i det svenska skidlandslaget. Charlotte Kalla fick konkurrens och vi i pressen fick möta en ny typ av landslagsstjärna. En stjärna som struntade i det mesta som inte handlade om den egna satsningen och som visade måttlig förståelse för medias törst efter svar på alla möjliga frågor. Tidtagarur på presskonferenser Menande leenden utbyttes i landslagsledningen när hon själv styrde upp sina intervjuer med ett eget tidtagarur på presskonferenserna. Fyra minuters intervju var just fyra minuters intervju. När tiden var ute slutade hon prata mitt i en mening och gick vidare till nästa. Som skidåkare tog hon ett OS-guld och två VM-guld och var Super-Stina med hela svenska folket. Det blev totalt 12 mästerskapsmedaljer. Karriären blomstrade, men det plötsliga karriärbytet år 2020 skedde helt utan vånda. – Det var jättelätt, säger hon till SVT Skidskyttekarriären blev sen inte så guldkantad som framförallt fansen hade hoppats. Det spekulerades i tidningar och i tv hur länge det skulle dröja innan den första världscupsegern skulle komma. Att den skulle komma, och förmodligen redan under den första vintern var det många som trodde. Super-Stina skulle krossa alla i skidspåret, spåddes det. Ett lätt beslut – även den här gången Den norska skidskyttestjärnan Tiril Eckhoff fick frågan om hon fruktade Stina Nilsson direkt inför debutsäsongen. – Jag har lagt 20 år på att skjuta 20 träff. Jag tror att hon kanske kommer att upptäcka att det är rätt svårt, sa Eckhoff då. Och det visade sig vara rätt svårt. En andraplats och en tredjeplats i världscupen blev det på fyra säsonger och nu är skidskyttekarriären slut. Även den här gången var det ett lätt beslut. – Jag är hundra procent åt ena hållet eller det andra. Det var som att stänga en bok och öppna en ny, säger hon i SVT:s intervju. Hennes plan har hela tiden varit en trestegsraket, som slutar med en långloppssatsning, och nu är vi framme vid del tre. Stina tar plats i det norska stjärnlaget Team Ragde Charge och hoppar på den alltmer populära långloppscirkusen. Full fart mot Ski Classics kommande säsong. Och skidfansen har redan börjat spekulera: Vinner hon Vasaloppet nästa vinter?

Klara Hammarström har haft en intensiv period med jobb i studion och deltagande i Vasaloppet. Men nu väntar lite vila för artisten – och kanske en ny bostad.  – Jag har inte haft en sekund över, säger hon till Expressen.

Skandalscenerna från Vasaloppet i söndags får nu arrangörerna av världscupen i Holmenkollen att agera. Extra polis sätts nu in för att skydda Frida Karlsson och alla andra åkare från aktioner från klimataktivister. – Vi måste vara beredda på att det kan hända här också. De kan ju stå var som helst, säger den svenske landslagschefen Anders Byström.

Carina Hammarstrand åker Vasaloppet varje år, och det blir flera olika lopp varje säsong. Hittills har hon gått i mål 200 gånger, vilket är rekord. – Kortvasa, Tjejvasa, Öppet Spår, Halvvasa, stafett... När de dukar upp sina lopp kan jag få ihop nio, säger hon. Sammanlagt så blir det många långa mil av skidåkning. – En 50 mil blir det lite drygt när det blir många lopp, säger Carina. Kroppen mår bra trots ansträngningen. Carina trycker på att hon inte tävlar, utan att hon gör det för att hon tycker att det är roligt. De som elitkör ”kör slut på sig”, medan Carina har en annan taktik. – Jag håller mitt tempo, sen så laddar jag om. Äter, sover och vallar skidor. Sen på det igen! Jag tycker att det är så himla roligt, så då funkar det, säger hon. Maken Ernst ligger i lä Varje nytt år bjuder på sina utmaningar. I år var föret lite extra svårt att jobba med. – Det var blött hela tiden. Inte en enda natt med minusgrader. Det var inte bra alls. Maken Ernst, 67, är också Vasalopps-entusiast, men han ligger i lä jämfört med hustrun. – Han kom in i mitt liv när jag hade hållit på i 15 år, men han har varit jätteduktig, säger Carina.