Regler för skilsmässor ska ses över
Betänketiden vid skilsmässa är i dag minst sex månader. Det gäller om det finns barn under 16 år i familjen, eller om bara en av makarna vill skiljas, och syftet är att motverka förhastade skilsmässor. Men om en kvinna utsatts för våld i relationen är det svårt att motivera ett sådant hinder mot en snabb skilsmässa, anser regeringen. Därför får nu en utredare i uppdrag att undersöka om betänketiden ska avskaffas i vissa fall. Exempelvis om det förekommit våld och andra kränkningar, eller om ingen av makarna bor med ett eget barn. Regeringen vill också utreda om det ska införas en tidsgräns för hur länge en bodelning kan pågå efter en skilsmässa. Riksdagen enades i fjol I dag kan utdragna bodelningar användas som ekonomiskt våld av män som vill fortsätta kontrollera sin partner. Konsekvensen blir att kvinnor får en stor del av sina tillgångar frysta, och samtidigt riskerar att få betala dyrt för bodelningsförrättarens arbete. En enig riksdag uppmanade redan våren 2023 regeringen att se över en tidsgräns för bodelning. Utredaren, Margareta Brattström som är domare i Högsta domstolen, ska redovisa sina förslag senast den 15 december 2025.
Betänketiden vid skilsmässa är i dag minst sex månader. Det gäller om det finns barn under 16 år i familjen, eller om bara en av makarna vill skiljas, och syftet är att motverka förhastade skilsmässor. Men om en kvinna utsatts för våld i relationen är det svårt att motivera ett sådant hinder mot en snabb skilsmässa, anser regeringen. Därför får nu en utredare i uppdrag att undersöka om betänketiden ska avskaffas i vissa fall. Exempelvis om det förekommit våld och andra kränkningar, eller om ingen av makarna bor med ett eget barn. Regeringen vill också utreda om det ska införas en tidsgräns för hur länge en bodelning kan pågå efter en skilsmässa. Riksdagen enades i fjol I dag kan utdragna bodelningar användas som ekonomiskt våld av män som vill fortsätta kontrollera sin partner. Konsekvensen blir att kvinnor får en stor del av sina tillgångar frysta, och samtidigt riskerar att få betala dyrt för bodelningsförrättarens arbete. En enig riksdag uppmanade redan våren 2023 regeringen att se över en tidsgräns för bodelning. Utredaren, Margareta Brattström som är domare i Högsta domstolen, ska redovisa sina förslag senast den 15 december 2025.