Ryska "gråzonsattacker" i Östersjön kan vänta: "Skumma saker"

Ryska "gråzonsattacker" i Östersjön kan vänta: "Skumma saker"

Ryssland har rustat upp kring Östersjön sen ett antal år tillbaka och snart kan ”gråzonsattacker” från ryskt håll vänta i Östersjön. Attackerna kan riktas mot kritisk infrastruktur och fenomenet är något vi redan har sett lite av den senaste tiden, säger Katarina Enberg. Attacken mot Nordstream är ett exempel. – Det där kan man ju se mer av. Skumma saker, man vet inte riktigt vem som gör det. Och det kan komma i närtid så att säga. Anledningen är att Ryssland känner sig hotade när större delar av Östersjön kan bli kopplade till Nato, säger Engberg. Därför kan även mer konkreta hot vänta. – Man testar för att få oss att känna oss osäkra i olika avseenden. Ur rysk synvinkel, som ju har många av sina stora städer faktiskt i västra delen av Ryssland, de ser ju detta naturligtvis som ett hot. Marinen blir viktigare Den svenska marinens roll kan också förstärkas framöver. Engberg lyfter försvarets ubåtskapacitet som viktig när det kommer till gråzonsattackerna. – När Sverige kommer med i Nato har flottan en betydelse. Den är bra på att ha överblick på vad som händer på ytan och under ytan. Avskräckning från Natos sida Från svenskt håll väntar också ökad aktivitet i Östersjön i närtid. Bland annat har Nato en operation med övningar under våren där Sverige deltar. – Det är en avskräckning från Natos sida, säger Katarina Engberg. På längre sikt blir den svenska marinen en del av Natos stående marinas styrkor. – Skulle det bli konflikt och krig, då kommer den svenska marinen vara viktig. Dels för att skydda de baltiska staterna, men också i ett krigsförlopp om man skulle behöva ta tillbaka Nato-territorier om Ryssland skulle ha lagt det under sig.

ANALYS: Har Finland vunnit strömmingskriget mot Sverige?

ANALYS: Har Finland vunnit strömmingskriget mot Sverige?

Det är Sverige och Finland som fiskar merparten av Östersjöns sill och strömming och Finland tar allra mest. Inför denna veckas fiskeförhandlingar var Sveriges utgångspunkt att EU:s föreslagna kvoter skulle minskas medan Finland ansåg att förslaget var bra och dessutom vetenskapligt förankrat, eftersom det baserats på underlag från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige anser däremot att det finns brister med underlagen och att det behövs mer säkerhetsmarginal för att skydda fiskbestånd som ofta och länge varit hotade. Därför vill Sverige ha lägre kvoter än vad havsforskningsrådet föreslår. Det svenska nederlaget cementerades När förhandlingarna avslutats hade de finska förhandlarna fått som de ville, strömmingskvoten dubblades i centrala Östersjön och landets jordbruksminister var ”mycket nöjd”. Medan Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren var ”besviken” över att kvoterna inte blev lägre. Och det svenska nederlaget cementerades av en ”mycket bekymrad” statsminister Ulf Kristersson: – Det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, sa Kristersson till TT. Så hur kan ändå denna besvikelse presenteras som något annat än en dålig förhandling? Enligt landsbygdsministern hade resultatet blivit ännu sämre om Sverige inte deltagit i beslutet. Och på den punkten får han stöd av den finska sidan där en tjänsteman säger till TV4 att de två länderna haft ett gott samarbete, dock utan att vilja precisera på vilka punkter Finland fått kompromissa. Hade Sverige kunnat göra annorlunda? Peter Kullgrens lösning blir politikerns: att plocka fram en precis siffra som ett mått på att nederlaget också var en framgång. Enligt Kullgren hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre om Sverige hade skjutit ut sig ur förhandlingarna. Så hade Sverige kunnat göra annorlunda? Kritiker från till exempel Miljöpartiet säger att Peter Kullgren borde ha varit mer aktiv, långt tidigare och under en längre period. Men även den mest kritiska håller i grunden med landsbygdsministern om att läget i de här fiskeförhandlingarna är svårt, för Sverige är ensamt om att vilja minska kvoterna och då har man inga möjligheter att få andra länder med sig – man står ensam. De är förlorarna Forskare i Sverige tror att den starka och högljudda svenska debatten om fisket har gjort att Sveriges regeringar driver en annan linje än övriga Östersjöländer. Och detta är skälet till att Sverige inte får med sig andra länder på en mer restriktiv linje. Konsekvenserna av beskedet om de nya fiskekvoterna är att det industriella fisket i Östersjön får fortsätta. Förlorare är fiskare, forskare och politiker som likt statsministern tror att detta kommer att leda till överfiske och allt värre konsekvenser för Östersjön. Och om de har rätt är den stora förloraren alltså Östersjön.

Rasar mot nya fiskekvoten: "Kan vara en dödsstöt för hela Östersjön"

Rasar mot nya fiskekvoten: "Kan vara en dödsstöt för hela Östersjön"

Idag kom beskedet att sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år. Detta trots att Sverige hade som mål att driva på för en minskning. – Jag är faktiskt skitarg för att vara helt krass. Vi har ett jättesvårt läge med Östersjön och strömmingen är ju en nyckelart i hela ekosystemet. Det här kan verkligen vara en dödsstöt för strömmingen och för hela Östersjön, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Organisationen har tidigare larmat om vad ökat fiske skulle innebära för Östersjön. – Vi har verkligen katastrofläge för strömmingen. Vi har haft det under många år och Östersjön behöver verkligen en andningspaus. Och i det läget så väljer de att höja kvoterna. Det är ju helt obegripligt, säger Rindevall. Skarp kritik från EU-ledamöter Bland annat slog ministrarna i dag fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. – Stillströmmingen har minskat jättekraftigt och det är en nyckelart för väldigt många andra arter. Den är jätteviktig för att torsken ska komma tillbaka, den är jätteviktig för sälen, den är jätteviktig för sjöfåglarna och för kustfiskarna. Det här kommer påverka ekosystemet ännu värre, säger Rindevall. Men Naturskyddsföreningen är inte de enda som har riktat skarp kritik mot kvoterna. Även svenska ledamöter i EU-parlamentet har reagerat. "Beklagligt att inte fler länder förstår det allvarliga läget i Östersjön", skriver Jessica Polfjärd (M) på X. "Peter Kullgren har i dag levererat en dödsdom för Östersjön", hälsar Emma Wiesner (C) via SMS. ”Kan inte bli mer akut än det är just nu” Naturskyddsföreningens Rindevall uppmanar nu den svenska regeringen till att agera på hemmaplan. – Det handlar bland annat om att flytta ut trålgränsen, att införa skydd i Marina områden på ett annat sätt än vad som finns idag. Omprövning av vattenkraften är en jätteviktig del av att skydda arterna. – Regeringen måste göra allt vad de kan nationellt just nu. Jag tror inte det kan bli mer akut än vad det är just nu, fortsätter hon. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ger inte mycket för oppositionens kritik. – De kan få rätt mycket kritik tillbaka: varför gjorde ni ingenting under de åtta år som ni styrde nu senast? Varför lyckades aldrig ni under hela den tiden då de fleråriga planerna har varit att landa på Internationella havsforskningsrådets minimiråd? Det är lätt att vara kaxig i opposition, men de har aldrig tagit fram en så stark ståndpunkt och aldrig lyckats till den här nivån, säger Kullgren till TT.

Dubblat sillfiske i Östersjön: "Förödande"

Dubblat sillfiske i Östersjön: "Förödande"

En uppgörelse är klar vid EU:s fiskeministermöte i Luxemburg. Bland annat slog ministrarna fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. Kvoten sattes trots att Sverige hade som målsättning att driva på för en minskning. Men det är vi totalt ensamma om. Det kommer alltså inte att bli verklighet. Min avvägning i dag handlar om att balansera det vi föreslår, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på väg in till mötet i går. Grannlandet Finland tillhörde dem som i stället gärna såg en ökad kvot – med hänvisning till vetenskapen. När vi har vetenskapliga råd måste vi förlita oss på det. Vi har en återhämtning i bestånden när det gäller Östersjösillen och det är ett bra bevis inför framtiden, sade jord- och skogsbruksminister Sari Essayah i måndags. Övriga detaljer är ännu inte offentliggjorda. EU-parlamentsledamoten Isabella Lövin (MP) är skarpt kritisk. "Kullgrens misslyckande är förödande för Östersjön. Hans plan att få ner strömmingsfisket gick i stöpet. Ännu en gång har kvoterna satts på tok för högt", skriver Lövin i ett uttalande till TT.

Östersjön på YouTube

Syrebrist i Östersjön – varför uppstår syrebrist och vad betyder det för havsmiljön?

I Östersjöns skiktade söta och salta vatten har syre svårt att blandas ner från ytvattnet och nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att ...

SMHI på YouTube

RUBY-GATE: RYSSLAND Skickar Flytande ATOMBOMB mot Östersjön!

Stötta kanalen genom att bli medlem här på Youtube. Klicka på join här nedanför videon och få tillgång till videor innan de släpps, ...

Max Villman på YouTube

Östersjön - en av världens mest förorenade hav

Övergödning, överfiske och den ökande sjöfarten har gjort Östersjön till ett hav i kris, med bottendöda ytor nästan 1.5 gånger ...

Världsnaturfonden WWF på YouTube

Östersjön: Ett döende hav

Hej Allihopa , Idag ska vi prata om Östersjön, detta unika hav som tyvärr kan anses vara döende. Vi hör ofta om olika miljöproblem ...

Illustrerad Vetenskap på YouTube

HITTADE DETTA PÅ HAVSBOTTEN! (UFOT I ÖSTERSJÖN)

http://drimse.se Tack för att du valde att titta på denna videon. Lämna gärna en like & kommentar! :D Källa: ...

Drimse på YouTube

Östersjön i poddar

Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark (nymixad repris)

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljuset på Östersjön del 1: Männen på flotten

I november 1944 attackeras det svenska passagerarfartyget SS Hansa på sin väg från Nynäshamn till Visby. En torped sänker skeppet och katastrofen är ett faktum, 84 människor dör. På en flotte kämpar två överlevare för sina liv. Plötsligt ser de ett starkt ljussken, men ingen kommer till undsättning. När männen når land får de stränga order om att inte prata om ljusskenet. Vem var det som lös upp Östersjön den natten? Efter nästan 80 år är strålkastargåtan fortfarande olöst, tills nu. Samtliga avsnitt av Ljuset på Östersjön finns redan att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill. Medverkande: Jakob Ringbom, författare och historiker Göran Ringbom, musiker och krögare Lars Kruthof, författare programansvarig på Gotlands museum  Hörs i programmet: Arne Thuresson och Arne Mohlin, överlevde Hansakatastrofen Roger Bengtsson, journalist Olle Ålander, sjöman Björn Fontander, journalist Sigge Rosén, pilot   Producent: Peter Gropman  Inläsningar: Malin Marcko  Exekutiv producent: Mark Malmström Fast Producerat av Iris media AB

Halloween: Mysteriet på Östersjöns botten

Spöktimmens specialare Halloween-veckan är tillbaka. Det blir åtta avsnitt, åtta dagar på raken med åtta olika gäster. Det blir en blandning mellan true crime, mysterier och det övernaturliga.Det finns ett föremål djupt ner på Östersjöns botten. Något stort och runt med märkliga symboler på. Det skulle kunna vara något naturligt men dess 90-gradiga vinklar och underliga hål är alldeles för perfekta för att vara något annat än skapat av en intelligent varelse. Frågan är bara: av vem eller vad?I det andra avsnittet för Halloween-veckan så gästas vi av skattletaren Dennis Åsberg och fotografen Emil Marczak. Dennis var en av de som hittade föremålet på havets botten och nu berättar han mer om mysteriet. Fall: Dennis Åsberg & Emil Marczak[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram:   @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91 Facebook:  Spöktimmen Mail:                    spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ufo:t i Östersjön

Sommaren 2011 gjordes en märklig, och något oväntad upptäckt mellan Sverige och Finland. Ett cirkulärt föremål på Östersjöns botten, som väckt liv i teorier om ett undervattens Stonehenge, utomjordiska farkoster och rester från den försvunna kontinenten Atlantis. Vad är föremålet för något? Och var kommer det ifrån?Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi hjälpa Östersjön?

Hur mår hon egentligen, Östersjön? Görs det något för att få henne att må bättre? Och fungerar det? Kan ny forskning säga vad vi bör göra? Medverkande: Astrid Hylén, post doc vid Antwerpens universitet, Inger Näslund senior rådgivare om marint och fiske på Världsnaturfonden WWF, Linda Kumblad systemekolog på Stockholms universitets Östersjöcentrum och på stiftelsen BalticWaters och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

126. Om Östersjön och hur vi undviker att göra läget värre. Forskaren Elinor Andrén vet.

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien.Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 14, Jag har Leon Cherniev som gäst, Cirkeln på Östersjöns botten.

Har Leon Cherniev som gäst, Och vi partar om Cirkeln på Östersjöns botten. Fyndet 2011 fick Leon att flytta till Sverige. Leon var den personen som hanterade provtagningen av föremålet i Östersjön. Vill du supporta mitt jobb Se: https://www.gofundme.com/f/dennisworld Ni hittar även mig på Facebook: www.facebook.com/dennisaasberg/ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/dennis-asberg/message

Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön

Krimkrigets mest kända ögonblick är lätta brigadens fatala dödsanfall vid Balaklava den 25 oktober år 1854 mot en vägg av ryska artilleriprojektiler. Och för första gången på riktigt allvar kunde allmänheten ta del av fotografier från krigsområdet. Pressen hade på allvar gjort sitt inträde på krigets arena.Krimkriget utkämpades mellan Ryssland och en allians bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Kungariket Sardinien. Kriget avbröt freden sedan 1815 mellan stormakterna i Europa. Krigföringen blandade nästintill medeltida belägringskrigföring med nymodigheter som ångfartyg och spränggranater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av 1800-talets viktigaste militära konflikter. En infallsvinkel på kriget som ofta tonas ner och nästan glöms bort är att stridigheterna inleddes sommaren 1854 i Östersjön med att britter och fransmän intog och sprängde den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sverige lekte med tanken att ansluta sig till alliansen för att kunna återta Finland.På hösten 1854 landsteg de allierade på Krim som blev huvudkrigsskådeplats fram till fästningen Sevastopols fall hösten 1855. Kriget avslöjade den efterblivna militärmedicinen och bristerna i logistiken. Florence Nightingale och andra kunde i någon mån lindra plågorna för de stridande.Kriget kunde egentligen inte vinnas av någon. Ryssarna var alltför efterblivet industriellt för att på allvar kunna hota de allierade och de allierade kunde aldrig krossa de väldiga Ryssland. Kriget handlade om att stoppa de ryska expansionssträvandena söderut mot de svaga Osmanska riket och västerut genom Östersjön. Särskilt för britterna var det betydelsefullt att stoppa ryssarnas maritima framstötar. Därför blev fokus för de militära operationerna de två flottbaserna Bomarsund på Åland och Sevastopol på Krim.Det finns mycket skrivet om Krimkriget. Den som vill läsa mer övergripande om kriget kan ta sig an Clive Pointings bok The Crimean War: The Truth Behind the Myth (2005). Operationerna i Östersjön är utredda av Basil Greenhill och Ann Giffard i deras bok The British Assault on Finland 1854-1855 (1988). På svenska finns en rikt illustrerad bok om anfallet på Bomarsunds fästning: Graham Robbins, Håkan Skogsjö och Jerker Örjans Bomarsund. Det ryska imperiets utpost i väster (2004).Bild: Interior del Museo Panorama av Valentin Ramirez, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.