Ryska "gråzonsattacker" i Östersjön kan vänta: "Skumma saker"

Ryska "gråzonsattacker" i Östersjön kan vänta: "Skumma saker"

Ryssland har rustat upp kring Östersjön sen ett antal år tillbaka och snart kan ”gråzonsattacker” från ryskt håll vänta i Östersjön. Attackerna kan riktas mot kritisk infrastruktur och fenomenet är något vi redan har sett lite av den senaste tiden, säger Katarina Enberg. Attacken mot Nordstream är ett exempel. – Det där kan man ju se mer av. Skumma saker, man vet inte riktigt vem som gör det. Och det kan komma i närtid så att säga. Anledningen är att Ryssland känner sig hotade när större delar av Östersjön kan bli kopplade till Nato, säger Engberg. Därför kan även mer konkreta hot vänta. – Man testar för att få oss att känna oss osäkra i olika avseenden. Ur rysk synvinkel, som ju har många av sina stora städer faktiskt i västra delen av Ryssland, de ser ju detta naturligtvis som ett hot. Marinen blir viktigare Den svenska marinens roll kan också förstärkas framöver. Engberg lyfter försvarets ubåtskapacitet som viktig när det kommer till gråzonsattackerna. – När Sverige kommer med i Nato har flottan en betydelse. Den är bra på att ha överblick på vad som händer på ytan och under ytan. Avskräckning från Natos sida Från svenskt håll väntar också ökad aktivitet i Östersjön i närtid. Bland annat har Nato en operation med övningar under våren där Sverige deltar. – Det är en avskräckning från Natos sida, säger Katarina Engberg. På längre sikt blir den svenska marinen en del av Natos stående marinas styrkor. – Skulle det bli konflikt och krig, då kommer den svenska marinen vara viktig. Dels för att skydda de baltiska staterna, men också i ett krigsförlopp om man skulle behöva ta tillbaka Nato-territorier om Ryssland skulle ha lagt det under sig.

Efter alla nej: "Vi kan ha en vindkraftpark i havet klar om sex år"

Efter alla nej: "Vi kan ha en vindkraftpark i havet klar om sex år"

När 13 ansökta vindkraftparker i Östersjön fått nej av regeringen och Vattenfall tvekar att bygga de som beviljats, kan i stället 50 vindkraftverk utanför Göteborg bli första stora projektet som faktiskt kommer på plats. Det bedömer ägaren av parken Västvind. – Både tids- och kostnadsaspekten gör att jag tror att Västvind kan byggas snabbast, säger vd:n Per Witalisson. Samtidigt kan Försvarsmakten även där sätta stopp.

Rasar mot regeringens vindkraftsbesked: "Är mycket förvånade"

Rasar mot regeringens vindkraftsbesked: "Är mycket förvånade"

Endast en av totalt 14 planerade vindkraftsparker godkänns av regeringen. Beskedet meddelades på en presskonferens under måndagen – och har väckt starka reaktioner. – Vi ser att det går i andra länder och är därför övertygade om att det skulle gå att hitta vägar fram för sådana lösningar även här i Sverige, säger Daniel Badman, vd på Svensk vindenergi. Hänvisar till militär säkerhet Han säger att man från organisationens sida är förvånade över beslutet. – Man tar beslut om 13 parker i ett bräde. Regeringen och Försvarsmakten hänvisar till att den militära säkerheten hotas av en eventuell utbyggnad av de 13 vindkraftsparkerna, som alla är belägna i Östersjön. – Det är självklart att försvarsintressena står över, och i det läge vi är i nu så är de oerhört viktiga, det är ingen som ifrågasätter det på något sätt. Men det skulle vara möjligt att gå vidare med ett antal av de här projekten, det är vi övertygade om, säger Daniel Badman. ”Stora behov” I stället menar han att man skulle ha behövt ha en djupare dialog innan beslutet fattades. Svensk vindenergi har nu bett om ett möte med regeringen, för att få detaljerad information om vad som ligger till grund för avslagen. – De finns ett stort intresse för att investera i havsbaserad vindkraft och i elproduktion i Sverige. Det ska vi naturligtvis ta tillvara på med tanke på de stora behoven av mer el som finns i Sverige just nu och de kommande tio till tjugo åren.

Östersjön på YouTube

Syrebrist i Östersjön – varför uppstår syrebrist och vad betyder det för havsmiljön?

I Östersjöns skiktade söta och salta vatten har syre svårt att blandas ner från ytvattnet och nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att ...

SMHI på YouTube

Östersjön, en film om varför den mår som den gör.

Är det som politiker och miljöorganisationer säger, att det är våra grannländers utsläpp som bär ansvar för Östersjöns situation ...

Martin Stensö Officiell på YouTube

HITTADE DETTA PÅ HAVSBOTTEN! (UFOT I ÖSTERSJÖN)

http://drimse.se Tack för att du valde att titta på denna videon. Lämna gärna en like & kommentar! :D Källa: ...

Drimse på YouTube

Märklig upptäckt på Östersjöns botten får världen att spekulera - Nyhetsmorgon (TV4)

Nyhetsmorgon i TV4 från 2012-10-07: Ett cirkelformat mystiskt objekt på 60 meter i diameter hittades sommaren 2011 på 87 ...

Nyhetsmorgon på YouTube

Östersjön: Ett döende hav

Hej Allihopa , Idag ska vi prata om Östersjön, detta unika hav som tyvärr kan anses vara döende. Vi hör ofta om olika miljöproblem ...

Illustrerad Vetenskap på YouTube

Östersjön i poddar

Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark (nymixad repris)

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljuset på Östersjön del 1: Männen på flotten

I november 1944 attackeras det svenska passagerarfartyget SS Hansa på sin väg från Nynäshamn till Visby. En torped sänker skeppet och katastrofen är ett faktum, 84 människor dör. På en flotte kämpar två överlevare för sina liv. Plötsligt ser de ett starkt ljussken, men ingen kommer till undsättning. När männen når land får de stränga order om att inte prata om ljusskenet. Vem var det som lös upp Östersjön den natten? Efter nästan 80 år är strålkastargåtan fortfarande olöst, tills nu. Samtliga avsnitt av Ljuset på Östersjön finns redan att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill. Medverkande: Jakob Ringbom, författare och historiker Göran Ringbom, musiker och krögare Lars Kruthof, författare programansvarig på Gotlands museum  Hörs i programmet: Arne Thuresson och Arne Mohlin, överlevde Hansakatastrofen Roger Bengtsson, journalist Olle Ålander, sjöman Björn Fontander, journalist Sigge Rosén, pilot   Producent: Peter Gropman  Inläsningar: Malin Marcko  Exekutiv producent: Mark Malmström Fast Producerat av Iris media AB

Halloween: Mysteriet på Östersjöns botten

Spöktimmens specialare Halloween-veckan är tillbaka. Det blir åtta avsnitt, åtta dagar på raken med åtta olika gäster. Det blir en blandning mellan true crime, mysterier och det övernaturliga.Det finns ett föremål djupt ner på Östersjöns botten. Något stort och runt med märkliga symboler på. Det skulle kunna vara något naturligt men dess 90-gradiga vinklar och underliga hål är alldeles för perfekta för att vara något annat än skapat av en intelligent varelse. Frågan är bara: av vem eller vad?I det andra avsnittet för Halloween-veckan så gästas vi av skattletaren Dennis Åsberg och fotografen Emil Marczak. Dennis var en av de som hittade föremålet på havets botten och nu berättar han mer om mysteriet. Fall: Dennis Åsberg & Emil Marczak[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram:   @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91 Facebook:  Spöktimmen Mail:                    spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ufo:t i Östersjön

Sommaren 2011 gjordes en märklig, och något oväntad upptäckt mellan Sverige och Finland. Ett cirkulärt föremål på Östersjöns botten, som väckt liv i teorier om ett undervattens Stonehenge, utomjordiska farkoster och rester från den försvunna kontinenten Atlantis. Vad är föremålet för något? Och var kommer det ifrån?Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi hjälpa Östersjön?

Hur mår hon egentligen, Östersjön? Görs det något för att få henne att må bättre? Och fungerar det? Kan ny forskning säga vad vi bör göra? Medverkande: Astrid Hylén, post doc vid Antwerpens universitet, Inger Näslund senior rådgivare om marint och fiske på Världsnaturfonden WWF, Linda Kumblad systemekolog på Stockholms universitets Östersjöcentrum och på stiftelsen BalticWaters och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

126. Om Östersjön och hur vi undviker att göra läget värre. Forskaren Elinor Andrén vet.

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien.Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 14, Jag har Leon Cherniev som gäst, Cirkeln på Östersjöns botten.

Har Leon Cherniev som gäst, Och vi partar om Cirkeln på Östersjöns botten. Fyndet 2011 fick Leon att flytta till Sverige. Leon var den personen som hanterade provtagningen av föremålet i Östersjön. Vill du supporta mitt jobb Se: https://www.gofundme.com/f/dennisworld Ni hittar även mig på Facebook: www.facebook.com/dennisaasberg/ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/dennis-asberg/message

Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön

Krimkrigets mest kända ögonblick är lätta brigadens fatala dödsanfall vid Balaklava den 25 oktober år 1854 mot en vägg av ryska artilleriprojektiler. Och för första gången på riktigt allvar kunde allmänheten ta del av fotografier från krigsområdet. Pressen hade på allvar gjort sitt inträde på krigets arena.Krimkriget utkämpades mellan Ryssland och en allians bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Kungariket Sardinien. Kriget avbröt freden sedan 1815 mellan stormakterna i Europa. Krigföringen blandade nästintill medeltida belägringskrigföring med nymodigheter som ångfartyg och spränggranater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av 1800-talets viktigaste militära konflikter. En infallsvinkel på kriget som ofta tonas ner och nästan glöms bort är att stridigheterna inleddes sommaren 1854 i Östersjön med att britter och fransmän intog och sprängde den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sverige lekte med tanken att ansluta sig till alliansen för att kunna återta Finland.På hösten 1854 landsteg de allierade på Krim som blev huvudkrigsskådeplats fram till fästningen Sevastopols fall hösten 1855. Kriget avslöjade den efterblivna militärmedicinen och bristerna i logistiken. Florence Nightingale och andra kunde i någon mån lindra plågorna för de stridande.Kriget kunde egentligen inte vinnas av någon. Ryssarna var alltför efterblivet industriellt för att på allvar kunna hota de allierade och de allierade kunde aldrig krossa de väldiga Ryssland. Kriget handlade om att stoppa de ryska expansionssträvandena söderut mot de svaga Osmanska riket och västerut genom Östersjön. Särskilt för britterna var det betydelsefullt att stoppa ryssarnas maritima framstötar. Därför blev fokus för de militära operationerna de två flottbaserna Bomarsund på Åland och Sevastopol på Krim.Det finns mycket skrivet om Krimkriget. Den som vill läsa mer övergripande om kriget kan ta sig an Clive Pointings bok The Crimean War: The Truth Behind the Myth (2005). Operationerna i Östersjön är utredda av Basil Greenhill och Ann Giffard i deras bok The British Assault on Finland 1854-1855 (1988). På svenska finns en rikt illustrerad bok om anfallet på Bomarsunds fästning: Graham Robbins, Håkan Skogsjö och Jerker Örjans Bomarsund. Det ryska imperiets utpost i väster (2004).Bild: Interior del Museo Panorama av Valentin Ramirez, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.