Rysslands grannar rustar – med minfält, diken och befästa broar
Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.
Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.