S-politiker petad: "Jag blev kär i fel person"

Socialdemokraten Elina Backlund Arab i region Västernorrland avgick från sina uppdrag sedan hon blivit kär i sin politiska motståndare Robert Thunfors, partiledare för Sjukvårdspartiet. Nu avgår även han, uppger Sundsvalls Tidning.

Elina Backlund Arab (S) tvingades lämna sina uppdrag i Västernorrland – för att hon blev kär i en politisk motståndare. Det är inte första gången politiker hittar kärlek över blockgränsen. Gemensamt i flera fall är att kvinnan varit den som behövt gå. – Jag blev en bricka i ett spel, säger Nina Burchardt, tidigare S, som förälskade sig i en SD-topp.

Regionrådet Elina Backlund Arab (S) och oppositionsrådet Robert Thunfors valde kärleken framför politiken.  Hon har fått lämna med omedelbar verkan. Nu stängs Robert Thunfors tillfälligt av från sina politiska uppdrag, skriver Sundsvalls Tidning.

I somras fick regionledningen kännedom om kärleksrelationen mellan politikerna Elina Backlund Arab och Robert Thunfors. Då beskrevs den av paret som 'en sommarflört', men trots uttalandet har de fortsatt att träffas utanför jobbet. Bemöter kritiken Peder Björk, ordförande för Socialdemokraternas partidistrikt, anser att relationen har skadat Elina Backlund Arabs förtroende som politiker. Själv förstår hon till viss del kritiken men säger i Efter fem att hon gärna hade sett en lösning. – Vi är professionella och kan skilja på jobb och privatliv. Grunderna för avgångskravet är osanna, förklarar hon. Samtidigt har hennes partner, Robert Thunfors, stängts av från sina politiska uppdrag, något han bekräftar i Efter fem. Dessutom har beslutet om avgångskravet påverkat hans privatliv. – Vi har tvingats smyga med relationen för att respektera Elinas barn och de avgångskrav som ställts på henne. Själv har jag velat vara öppen med mina partikamrater om relationen, säger han. ”Diskuterar inte sakpolitik vid köksbordet” Robert Thunfors framhåller också att relationen inte har påverkat hans arbete och att hans politiska ställning förblir intakt. – Kärleken växer ofta fram på jobbet, och vi diskuterar inte sakpolitik hemma vid köksbordet, tillägger han och låter sin partner fylla i: – Det handlar om kärlek. Vi har en seriös relation. Jag har fått mycket stöd och kärlek från både kollegor och vänner runt om i landet, avslutar hon.

Hon är en av regionens tyngsta politiker som blev förälskad i oppositionsrådet. Nu tvingas Elina Backlund Arab (S) bort från sitt uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, uppger Sundsvalls Tidning.  – Jag ser inte att jag har något annat val än att göra det, säger hon.

Patienter kommer inte att få vård i tid och planerade operationer skjuts upp. För att klara sommaren personalbrist tvingas Region Västernorrland ta till en krigsplan. – Människors liv och hälsa står på spel, säger Elina Backlund Arab (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Elina Backlund Arab (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, känner möjligen av att det börjar osa i knutarna nu för att lösa ambulanssjuksköterskebristen före den 1 oktober.

Totalt avled 450 personer i Sverige av narkotikarelaterade orsaker 2021, enligt en ny rapport. Folkhälsomyndigheten, som står bakom rapporten, delar in dödsfallen i oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) och förgiftningar med oklar orsak, där det förstnämnda är den klart vanligaste orsaken. Dödsfallen blev 2021 färre för fjärde året i rad. Sedan 2015, då 675 personer avled, har minskningen varit kraftig. Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndigheten, talar om ett trendbrott efter många års dyster utveckling. — Man får vara lite försiktig när man tolkar statistiken, men det pågick definitivt en ökning under tio år fram till 2015. Nu kan man börja tala om att vi har vänt trenden, säger hon. Naloxon och sprututbyten Sverige har i många år hört till länderna i Europa som rapporterat högst narkotikarelaterad dödlighet i förhållande till befolkning. Att trenden de senaste åren pekat stadigt nedåt är enligt Folkhälsomyndigheten sannolikt en effekt av att skademinimerande insatser på senare år har skalats upp. Två exempel är ökad tillgänglighet till det överdoshävande läkemedlet Naloxon och tillgång till läkemedelsassisterad behandling för opioidmissbrukare. Opioider är också den överlägset vanligaste substansen i samband med dödliga överdoser och förekommer i närmare 90 procent av fallen där substansen är känd. En tredje avgörande insats är sprututbyten, som numera finns i 20 av 21 regioner. Där kan brukare hämta ut rena sprutor och få behandling, rådgivning och provtagning. Syftet är att minska smittspridningen av sjukdomar som hepatit B och C samt hiv. — Sprututbyten räddar i sig inte liv på det sättet, men det skapar kontaktytor, man kan dela ut Naloxon och det är ganska tydligt att det också har effekt på den här gruppen, säger Mimmi Eriksson Tinghög. Medicinen Naloxon tar bort ruset av heroin inom bara några minuter och kan rädda livet på den som tagit en överdos. Västernorrland sist ut Västernorrland är i dagsläget den enda regionen i landet som saknar sprututbyte, men enligt Elina Backlund Arab (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, är beslutet fattat och ansökan inskickad. — Det är ledsamt att vi är sist ut, men nu håller man på och förbereder lokaler för att kunna starta upp verksamheten när man får tillståndet beviljat. Planen är att det ska ske under våren, men senast i juni, säger hon. — Vi börjar i Sundsvall, men vi har en plan för att det ska ut till fler ställen framgent. Vi är ett stort län och det funkar inte att behöva åka hur långt som helst. "Inställningsfråga" Enligt Mimmi Eriksson Tinghög har det på senare år skett en attitydförändring i hur samhälle och politiker förhåller sig till missbruksproblematik. Detta, säger hon, har banat väg för satsningarna på skademinimerande åtgärder på allt bredare front. — Det har hänt jättemycket på sista tiden. Det är nog både en inställningsfråga och att man har sett positiva effekter av sprututbyten och Naloxon och liknande. Ska utvecklingen fortsätta behövs enligt Folkhälsomyndigheten ännu mer av samma vara. Samtidigt, konstaterar Mimmi Eriksson Tinghög, krävs ett bredare grepp för att åstadkomma långsiktig och bestående förändring. — Det handlar inte bara om att akut rädda liv, utan om att vi vill ha ett samhälle där färre far illa av narkotika. Då behöver vi förstärka hela det narkotikaförebyggande området.