Så blev kebaben en EU-valfråga
Med jämna mellanrum börjar ryktet gå att olika livsmedel är hotade, en av dem som sett livet vina förbi i ögonvrån är kanelbullen. Men vad handlar det egentligen om? – EU namnskyddar olika produkter, det innebär att produkten i fråga måste innehålla vissa råvaror eller vara tillagad på ett speciellt sätt, säger Ylva Nilsson. Tio svenska produkter är skyddade Drygt 3500 livsmedel, inklusive drycker, har fått en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Bland dessa finns flera svenska produkter, bland annat Kalix Löjrom och Äkta Gränna Polkagrisar. – Detta gör man dels för konsumenterna så att vi inte ska bli pålurade fel grejer och betala för fel grejer. Men man gör det också för tillverkarnas skull, för det är ofta småföretagarna som gör specialiteterna fortfarande, säger Ylva Nilsson. Dönern näst på tur Näst på tur kan alltså dönerkebaben stå, detta efter en ansökan från Turkiet. För att få kallas döner vill man bland annat att köttet ska vara tunt skivad och inte serveras med sås. Men även om Turkiet skulle får igenom de här regler finns det, enligt Ylva Nilsson, inget fog för oro. – Det betyder inte att vi inte får äta dönerkebab hur vill med vilka såser vi själva har lust till. Men det betyder att det inte få kallas döner om det inte är tillagat på rätt sätt, säger hon. Sedan 24 april och tre månader framåt kan alla som har invändningar mot ansökan kontakta EU-kommissionen, sedan kommer beslutet om dönerkebabens framtid tas.
Med jämna mellanrum börjar ryktet gå att olika livsmedel är hotade, en av dem som sett livet vina förbi i ögonvrån är kanelbullen. Men vad handlar det egentligen om? – EU namnskyddar olika produkter, det innebär att produkten i fråga måste innehålla vissa råvaror eller vara tillagad på ett speciellt sätt, säger Ylva Nilsson. Tio svenska produkter är skyddade Drygt 3500 livsmedel, inklusive drycker, har fått en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Bland dessa finns flera svenska produkter, bland annat Kalix Löjrom och Äkta Gränna Polkagrisar. – Detta gör man dels för konsumenterna så att vi inte ska bli pålurade fel grejer och betala för fel grejer. Men man gör det också för tillverkarnas skull, för det är ofta småföretagarna som gör specialiteterna fortfarande, säger Ylva Nilsson. Dönern näst på tur Näst på tur kan alltså dönerkebaben stå, detta efter en ansökan från Turkiet. För att få kallas döner vill man bland annat att köttet ska vara tunt skivad och inte serveras med sås. Men även om Turkiet skulle får igenom de här regler finns det, enligt Ylva Nilsson, inget fog för oro. – Det betyder inte att vi inte får äta dönerkebab hur vill med vilka såser vi själva har lust till. Men det betyder att det inte få kallas döner om det inte är tillagat på rätt sätt, säger hon. Sedan 24 april och tre månader framåt kan alla som har invändningar mot ansökan kontakta EU-kommissionen, sedan kommer beslutet om dönerkebabens framtid tas.