Så mycket ska försvaret växa
Det föreslås i den totalförsvarsproposition för 2025–2030 som presenteras i dag. Den innebär att Försvarsmaktens krigsorganisation byggs ut från 88 000 befattningar, till 115 000 år 2030. Där ingår yrkesmilitärer, värnpliktiga, civilanställda och hemvärn. Nuvarande mål för 2030, som riksdagen klubbade 2020, är 90 000. Enligt försvarsdepartementet är mycket fokus i propositionen på att öka krigsförbandens uthållighet, inte på att köpa in nya vapensystem. Det handlar om att införskaffa materiel, framförallt allt ammunition. Det gäller till exempel artillerigranater och jaktrobotar till stridsflyg. Det handlar också om att se till att det finns reservdelar och verkstäder för reparationer. Mål framskjutet Det är i linje med vad riksdagspartierna i försvarsberedningen enades om i våras. Enligt medieuppgifter så saknas dock ett par förslag från försvarsberedningen i propositionen. Det finns inget nytt fältförband, kallat Norrlands infanteriregemente, med. Försvarsberedningens mål att utbilda 12 000 värnpliktiga årligen från 2032, skjuts fram till 2035. Inför försvarspropositionen har Nato kommit med preliminära mål för Sveriges krigsförmåga. Försvarsalliansen vill, generellt sett, att Natoländerna förstärker armén och satsar mer på ett integrerat luftförsvar. Enligt försvarsdepartementet ligger propositionen väl i linje med Natos önskemål. Viktiga delar i upprustningen till 2030 beslutade riksdagen om redan 2020, till exempel att kärnan i armén ska bestå av fyra brigader 2030. I dag är en färdigställd. En brigad består av cirka 5 000 soldater. Ska bytas ut År 2020 beslutades också att marinen ska, som i dag, ha sju korvetter, men två ska bytas till större och nyare modeller. Alla ska också uppgraderas, främst med luftvärn. Dagens fyra ubåtar ska bli fem, varav två av en nyare modell. Flyget ska 2030 bestå av sex stridsflygdivisioner, omkring 96 Gripenplan, precis som i dag. Från 2025 ska gamla modeller börja bytas ut mot den nya E-modellen. Prislappen för upprustningen fanns med redan i budgetpropositionen i september. De militära anslagen ska växa från 125 miljarder kronor i år till 186 miljarder kronor 2030. Kostnaderna för att bygga upp det civila försvaret ökar från 6,5 miljarder i år till 15 miljarder från 2028.
Det föreslås i den totalförsvarsproposition för 2025–2030 som presenteras i dag. Den innebär att Försvarsmaktens krigsorganisation byggs ut från 88 000 befattningar, till 115 000 år 2030. Där ingår yrkesmilitärer, värnpliktiga, civilanställda och hemvärn. Nuvarande mål för 2030, som riksdagen klubbade 2020, är 90 000. Enligt försvarsdepartementet är mycket fokus i propositionen på att öka krigsförbandens uthållighet, inte på att köpa in nya vapensystem. Det handlar om att införskaffa materiel, framförallt allt ammunition. Det gäller till exempel artillerigranater och jaktrobotar till stridsflyg. Det handlar också om att se till att det finns reservdelar och verkstäder för reparationer. Mål framskjutet Det är i linje med vad riksdagspartierna i försvarsberedningen enades om i våras. Enligt medieuppgifter så saknas dock ett par förslag från försvarsberedningen i propositionen. Det finns inget nytt fältförband, kallat Norrlands infanteriregemente, med. Försvarsberedningens mål att utbilda 12 000 värnpliktiga årligen från 2032, skjuts fram till 2035. Inför försvarspropositionen har Nato kommit med preliminära mål för Sveriges krigsförmåga. Försvarsalliansen vill, generellt sett, att Natoländerna förstärker armén och satsar mer på ett integrerat luftförsvar. Enligt försvarsdepartementet ligger propositionen väl i linje med Natos önskemål. Viktiga delar i upprustningen till 2030 beslutade riksdagen om redan 2020, till exempel att kärnan i armén ska bestå av fyra brigader 2030. I dag är en färdigställd. En brigad består av cirka 5 000 soldater. Ska bytas ut År 2020 beslutades också att marinen ska, som i dag, ha sju korvetter, men två ska bytas till större och nyare modeller. Alla ska också uppgraderas, främst med luftvärn. Dagens fyra ubåtar ska bli fem, varav två av en nyare modell. Flyget ska 2030 bestå av sex stridsflygdivisioner, omkring 96 Gripenplan, precis som i dag. Från 2025 ska gamla modeller börja bytas ut mot den nya E-modellen. Prislappen för upprustningen fanns med redan i budgetpropositionen i september. De militära anslagen ska växa från 125 miljarder kronor i år till 186 miljarder kronor 2030. Kostnaderna för att bygga upp det civila försvaret ökar från 6,5 miljarder i år till 15 miljarder från 2028.