Så ska patienter med skräcksjukdomen få bättre andningshjälp
Varje år drabbas omkring 200 svenskar av den obotliga sjukdomen ALS, som gör att kroppen långsamt förlamas tills man inte längre kan röra sig. Även förmågan att prata, svälja och andas påverkas. Det går inte att bli helt återställd från sjukdomen, men det finns sätt att bromsa förloppet och höja livskvaliteten. Det är något som Gävleläkaren Andreas Palm vill bidra med, skriver Gefle Dagblad. Han har därför startat en studie för att kartlägga hur behandlingen för andningssvikt i samband med ALS ser ut i Sverige. ”Det är ett problem” I dag finns det två typer av behandlingar för andningssvårigheter i hemmet. Den ena är en mask som träs över nästa och mun. Den andra kallas för en invasiv ventilatorbehandling som innebär att man genom en trakeostomi, ett hål i halsen, ger patienten andningsstöd. Den sistnämnda metoden är ofta effektivare och kan bidra till att patienten lever längre, menar läkaren. Men ett stort hinder är att behandlingen inte erbjuds i alla regioner. – Det är ett problem om bostadsort ska styra hur andningssvikt vid ALS ska hanteras. Hur stora de regionala skillnaderna är vet vi inte. Det är det vi ska ta reda på i studien, säger Andreas Palm till tidningen. Inte för alla Gävleläkaren tycker att fler borde erbjudas invasiv ventilatorbehandling – men inte alla. – Den förbättrar markant överlevnaden hos de patienter som passar för den. Men jag vill betona att den inte är för alla. En del har en sjukdom som går väldigt snabbt, som till exempel Börje Salming, då har man ingen nytta av den här behandlingen. Det krävs också en längre sjukhusvistelse, samt utbildad personal för att ta hand om det i hemmet. – Det är många hinder på vägen. Det kan vara ett skäl till att man avstår från att erbjuda den här behandlingen, säger läkaren till Gefle Dagblad. Hjärt-Lungfonden har tilldelat Andreas Palm 1,5 miljoner kronor för att genomföra studien.
Varje år drabbas omkring 200 svenskar av den obotliga sjukdomen ALS, som gör att kroppen långsamt förlamas tills man inte längre kan röra sig. Även förmågan att prata, svälja och andas påverkas. Det går inte att bli helt återställd från sjukdomen, men det finns sätt att bromsa förloppet och höja livskvaliteten. Det är något som Gävleläkaren Andreas Palm vill bidra med, skriver Gefle Dagblad. Han har därför startat en studie för att kartlägga hur behandlingen för andningssvikt i samband med ALS ser ut i Sverige. ”Det är ett problem” I dag finns det två typer av behandlingar för andningssvårigheter i hemmet. Den ena är en mask som träs över nästa och mun. Den andra kallas för en invasiv ventilatorbehandling som innebär att man genom en trakeostomi, ett hål i halsen, ger patienten andningsstöd. Den sistnämnda metoden är ofta effektivare och kan bidra till att patienten lever längre, menar läkaren. Men ett stort hinder är att behandlingen inte erbjuds i alla regioner. – Det är ett problem om bostadsort ska styra hur andningssvikt vid ALS ska hanteras. Hur stora de regionala skillnaderna är vet vi inte. Det är det vi ska ta reda på i studien, säger Andreas Palm till tidningen. Inte för alla Gävleläkaren tycker att fler borde erbjudas invasiv ventilatorbehandling – men inte alla. – Den förbättrar markant överlevnaden hos de patienter som passar för den. Men jag vill betona att den inte är för alla. En del har en sjukdom som går väldigt snabbt, som till exempel Börje Salming, då har man ingen nytta av den här behandlingen. Det krävs också en längre sjukhusvistelse, samt utbildad personal för att ta hand om det i hemmet. – Det är många hinder på vägen. Det kan vara ett skäl till att man avstår från att erbjuda den här behandlingen, säger läkaren till Gefle Dagblad. Hjärt-Lungfonden har tilldelat Andreas Palm 1,5 miljoner kronor för att genomföra studien.