"Sätt att straffa Finland för Natomedlemskap"

Överstelöjtnant Johan Huovinen och hans fru greps i en gryningsräd av nationella insatsstyrkan den 17 oktober förra året. De misstänktes av Säkerhetspolisen, Säpo, för brott mot rikets säkerhet. I förra veckan meddelade Riksenheten för säkerhetsmål att utredningen mot Johan Huovinen lagts ned medan ärendet mot frun fortsatt pågår. Den militära experten berättade då i en intervju med TV4 Nyheterna om bland annat hur Säporazzian gick till, häktestiden, hur utstött han blev och om den ryska kopplingen. Men enligt Johan Huovinen visste paret att Säpo utredde dem långt innan gripandet. Huovinen: FRA röjde sig om Säpos inblandning Kvinnan har i decennier jobbat på den känsliga underrättelsemyndigheten FRA, Försvarets radioanstalt, som bland annat sysslar med topphemlig signalspaning. Verksamheten och all personal omgärdas av sträng sekretess. Det var i samband med FRA:s interna säkerhetsarbete som myndigheten råkade försäga sig, enligt Johan Huovinen. – Är man på en säkerhetsklassad arbetsplats ska det genomföras uppföljningssamtal minst en gång per år, eller vid behov. Min fru hade ett sånt samtal på sin arbetsplats våren 2023. Vi förstod då att det fanns ett intresse för oss, säger Johan Huovinen. Johan Huovinen och hustrun har genom åren genomgått en rad rutinmässiga säkerhetssamtal. Men vid kvinnans senaste samtal var det tydligt att något inte stämde, enligt honom. – Det framkom att de visade ett överdrivet intresse för viss information. Vi förstod att så här gör man inte om det inte finns någon efterfrågan från Säkerhetspolisen. Då förstod vi att det är Säpo som måste vara inblandade, säger han. ”Oj, Säkerhetspolisen följer mig” Överstelöjtnanten är belagd med munkavle och kan inte berätta vilka frågor frun fick. – Jag vill inte gå in på deras säkerhetsavdelnings arbetsmetoder. Men det var tydligt att de jobbade åt någon annan. Med den här typen av frågor som de ställde så förstod man att de jobbade åt någon annan. Han uppger att de fortsatte leva vidare som vanligt trots att de var säkra på att de stod på Säpos radar. De utgår också från att de blivit avlyssnade i mobiler, i bostaden och i bilen. – Men vi har inga svårigheter med det. Om man är oskyldig så fortsätter man bara leva. De kan titta på mig i ett år eller två år eller tio år. Det spelar inte så stor roll. Men vi förstod inte att det skulle leda fram till det som skedde den 17 oktober. – Många kanske känner ”oj, Säkerhetspolisen följer mig”. Men och? Spela roll. Jag har inte gjort något. Jag är oskyldig. Det är bara om man håller på med något fuffens som man blir rädd. Har man inte begått något fuffens blir man inte rädd utan säger bara välkomna. I am clean as a baby. Pågick i cirka ett halvår Uppgifter som Johan Huovinen fått är att Säkerhetspolisen inledde den formella spaningen, övervakningen och kartläggningen ungefär ett halvår innan gripandet. Ur Säpos handlingar, som TV4 Nyheterna tagit del av, bekräftas att den officiella förundersökningen startade i början av maj. – Vi är resultatet av ny lagstiftning i Sverige om att övervaka människor. Det hade man påbörjat 1 maj 2023 och det leder fram till att man den 17 oktober griper oss. Knappt innan sex månader gått ut. De kanske hade fått ett sex månaders uppdrag att följa oss, sen väljer man att slå till och då blir det så här. De kanske kände sig stressade, men jag vet inte. Nu spekulerar jag bara. Enligt Huovinen upptäckte frun inte om FRA vidtog några åtgärder mot henne mellan säkerhetssamtalet, där de påstås ha röjt Säpos intresse för paret, och fram till gripandet. – Vi uppfattade inte något sånt. Hon var liksom på föredragning för någon på regeringskansliet, någon av ministrarna eller statssekreterarna, efter säkerhetssamtalet. Men det är svårt att svara på till 100 procent. TV4 Nyheterna har sökt FRA, Säpo och de två säkerhetsåklagarna som leder utredningen. De vill inte kommentera den påstådda säkerhetsmissen med hänvisning till sekretess och yppandeförbud.

När utredningen om brott mot rikets säkerhet blev känd benämndes han som ”toppmilitären” i media. Nu väljer Johan Huovinen att framträda med namn och berätta om tiden efter det dramatiska gripandet den 17 oktober förra året. Nationella insatsstyrkan slog då, på uppdrag av Säpo, till mot Johan Huovinen och hans frus lägenhet i centrala Stockholm klockan 05 på morgonen. – Jag hade klivit upp och var på väg mot SVT för att prata om Mellanöstern och Gaza. Jag stod och förberedde mig och gjorde min morgontoalett. Sen började någon banka på dörren – frenetiskt. De höll på att försöka bryta upp dörren med brytjärn. Då sprang jag mot dörren. – När jag kom fram så åkte dörren upp och in stormade en massa civilklädda poliser som skrek ”polis, polis”. Jag trycktes lätt upp mot väggen. Jag var helt naken. Efter en stund meddelades att jag var gripen. ”Beväpnade till tänderna – jobbig tid” Johan Huovinen berättar att han blev väldigt chockad. Hans fru, som i decennier jobbat på topphemliga Försvarets Radioanstalt (FRA), greps också och all elektronik i bostaden togs i beslag. – Jag visste först inte vad jag var gripen för men man förstår ganska snabbt att om polisen bryter upp dörren och stormar in beväpnade till tänderna, då är det någonting som inte är en normal situation. Paret fördes till Kronobergshäktet där Säpo inledde förhör med dem. Den formella misstanken utåt har varit grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Båda häktades och satt inlåsta i nästan två månader, fram till 13 december. – Det var en jobbig tid. När man sitter i häkte med fulla restriktioner så vet man inte vad som händer med sin familj, sina barn, föräldrar, syskon och vänner och bekanta. Sen vet man inte hur det här ärendet beskrivs i omvärlden och media. Det var en jobbig period, säger Johan Huovinen och tillägger att han kommer begära skadestånd för häktestiden. Huovinen: Jättejobbigt att leva som misstänkt På onsdagen meddelade Riksenheten för säkerhetsmål att ärendet mot Johan Huovinen är nedlagt men att utredningen mot hustrun fortsätter. – Det var väntat tycker jag, eftersom jag är oskyldig så kan jag inte se framför mig att jag skulle fällas för någonting som inte är sant. Om du blir misstänkt för något som är helt befängt, så är det svårt att ta det på allvar. Jag har hela tiden vetat att jag är oskyldig till detta. Vilket jag har talat om från början. – Men mellan jag släpptes den 13 december och fram till i onsdags, det är ju nio månader och en ganska lång tid. Det är klart att det är jättejobbigt att leva som misstänkt under så lång tid. Det är som att vara paria ungefär. Vilka reaktioner har du fått? – Jag har jobbat i en säkerhetsbransch hela mitt liv. Och den består ju av att folk ska lita på en. Sen kommer någon, i det här fallet Säkerhetspolisen, och säger att man är misstänkt för brott mot rikets säkerhet. Har man haft 100 procent förtroende så får man kanske minus fem i förtroende. Det är förstås olyckligt och jobbigt, säger han och tillägger att vissa vänner försvann medan andra stöttade. Misstanken kopplad till Ryssland: ”Ren fantasi” Johan Huovinen har fått munkavle av Säpo och kan inte berätta mer om misstankarna som riktades mot honom eller hustrun, men säger: – Det är en ren fantasi som har målats upp, som också visat sig inte hålla. Har du fått någon uppfattning om vem, varför eller varifrån det har målats upp? – Jag förstår hur det kan bli så här. Jag tillhör en av de två svenska officerarna som tillbringat väldigt mycket tid i Ryssland och Ukraina. Det finns alltid ett överdrivet starkt intresse för att titta närmare på alla människor som varit i Ryssland. Det är där någonstans som sanningen ligger. Kritisk mot Säpo: ”Jag och frun ett super-couple” Överstelöjtnanten kritiserar Säpos kompetensnivå om Ryssland och säger att han skulle kunna utbilda dem. – Tyvärr jobbar de som jobbar med de här frågorna på Säkerhetspolisen kanske efter fel metod. Dessutom har de kanske inte en djup kunskap om Ryssland, så som jag och några av mina kollegor har. De senaste 20 åren har de tittat på terrorism, IS, statens utveckling, kriget i Afghanistan och Mali. Men efter 2022 har det blivit ett starkt fokus på Ryssland. Då kanske kompetensen inte finns där fullt ut, i den utsträckning det skulle behövas. – Då väljer man det man uppfattar som enkla mål. ”Där är han, han har varit i Ryssland och måste vara skyldig”. Med fel analys kan man hamna där vi har hamnat. Johan Huovinens fru har fått sluta på FRA, där hon var analytiker och hade en expertis om Ryssland. Han hoppas att åklagaren även lägger ned utredningen mot henne. – Jag och min fru har i underrättelsesfären i Sverige ansetts vara ett super-couple. Vi har båda jobbat med Ryssland de senaste 15-20 åren. Och det är klart att när man väljer att slå till och misstänkta både mig och min fru, så påverkas också indirekt Sveriges förmåga att göra bedömningar om Ryssland.

Den senaste veckan har staden Avdiivka i Donetskregionen varit fokus för ryska anfall. Staden ligger ungefär nio mil från staden Donetsk, och beskrivs som strategiskt viktig. Staden har representerat frontlinjen, och regelbundet utsatts för anfall av Ryssland, som kontrollerar territorium öster, norr och söder om Avdiivka, skriver AFP. – Därifrån skulle man få kontroll över Donetsk flygplats och en viktig järnvägsbrytpunkt. Man ser också in till de norra delarna av staden Donetsk därifrån, säger Johan Huovinen till TV4 Nyheterna. Det brittiska försvarsdepartementet skriver att en koordinerad rysk offensiv med flera bataljoner troligen har inletts nyligen. Attackerna uppges ske på flera ställen runt fronten i östra Ukraina, men koncentreras kring Avdiivka. Uppgifter om stora förluster Flera analytiker har genom att analysera bilder med öppen källkod som publicerats på sociala medier konstaterat att det verkar som att Ryssland lidit stora förluster i sina anfallsförsök, skriver AFP. – Om ryssarna skulle lyckas, skulle det vara den största framgången på fem månader, sedan Bachmut. Putin har uttryckt att det pågår ett ”aktivt försvar” i området. – Det innebär att Ryssland försöker kraftsamla och splittra den ukrainska anfallsförmågan genom attacker mot lite olika platser, säger Johan Huovinen. Statiskt läge – men inte stopp Enligt ISW kan ordvalet även tolkas som att Putin försöker spela ner förväntningarna på ryska framgångar runt Avdiivka. Många har sedan en tid tillbaka konstaterat att Ukraina inte uppnått önskade mål i motoffensiven. Johan Huovinen beskriver att Ukraina inte har stannat av – även om läget är statiskt. – Offensiven fortsätter i oförminskad takt men det väntas bli sämre väder i närtid.

Israels planerade markoffensiv mot Gazaremsan har skjutits upp, uppger israeliska militärkällor enligt New York Times. Anledningen ska bland annat vara dåligt väder, något som enligt överstelöjtnant Johan Huovinen kan stämma. – Man vill förstås ha de bästa förutsättningarna. Är det dålig sikt blir det begränsningar för flygunderstödet, säger han till Ekot.

Ryssland har lidit stora förluster i kriget och behöver ständigt nya soldater. Nu har de vänt sig utomlands för att hitta nya rekryter. – Vi ser ingen våg av nya rekryter, men det är ett tillskott som ändå behövs, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.

På senare tid har Ukraina genomfört allt fler attacker mot militära baser på Krimhalvön. Robotar och drönare har bland annat träffat Krimbron, flygbaserna Belbek och Sakii och Svarta havsflottans högkvarter i Sevastopol, och så sent som under natten till onsdagen genomfördes en nattlig räd på halvön. Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten ska ukrainska specialförband i skydd av mörkret ha rest med ribbåtar och vattenskotrar från Vylkove i västra Ukraina till Mayak på Krim, där blodiga strider utbröt. Både Ryssland och Ukraina har erkänt att man förlorade soldater i samband med striderna. Men enligt Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, får de här operationerna oavsett stora effekter för Ukraina – för relativt små medel. – Man håller successivt på att trycka undan ryska styrkor från Krim genom de här företagen. Det kräver väldigt mycket kompetens, men är inte så himla dyrt. Det är en väldigt ekonomisk krigföring, säger han. Viktigt för Ukraina Peter Haldén beskriver Krimhalvön som av stor historisk och symbolisk betydelse för Ryssland, bland annat eftersom det var deras första ukrainska territorium och att många ryssar bor där. Men den är också av stor vikt militärt. – Kontrollerar du Krimhalvön så kontrollerar du norra Svarta havet. Och om Ukraina skulle lyckas ta Krim så blir det väldigt svårt för Ryssland att försörja trupper i södra Ukraina. Att det ukrainska försvaret har publicerat bilder från operationen är därför en viktig del av Ukrainas propaganda. Men att de har nått resultat innebär också stora problem för Ryssland, både på kort och lång sikt. – Om man gör den här typen av företag så tvingar man motståndaren att binda stora förband som skulle kunna användas någon annanstans, säger Peter Haldén. "De är livrädda" De senaste veckornas utveckling på Krimhalvön har även, enligt en ny rapport från Institute for the study of war, lett till att Ryssland har flyttat fartyg och u-båtar från hamnen i Sevastopol. Någonting som överstelöjtnant Johan Huovinen på Försvarshögskolan menar tyder på rädsla inom det ryska försvaret. – De är livrädda. Och enligt honom beror detta på att Ukraina har lyckats skapa ett allt större hål i luftrymmet över Krim. – Det är ju uppenbart att ryssarna inte har ett tillräckligt luftförsvar för att kunna försvara Svarta havsflottan, de är som "sitting ducks", så det är naturligt för ryssarna att de har gjort det här, säger Johan Huovinen. – Det här är en direkt effekt av Ukrainas framgångar.

Ukraina uppger att de har dödat den ryske befälhavaren Viktor Sokolov i en attack mot belägrade Krymhalvön. Sokolov var högste befälhavare i ryska Svartahavsflottan och uppgifterna betraktas av försvarsexperten Michael Clarke som ”mycket trovärdiga”, säger han till Sky News. Han säger att Ukraina attackerade toppen av försvarsbyggnaden på Krym, där möten mellan flottans högst uppsatta kan pågå. – Så det verkar som om Sokolov förmodligen är död och att förlora befälhavaren är en ganska stor smäll, särskilt när det gäller prestige, säger han. Även den svenske militärstrategen Johan Huovinen är inne på spåret att det är en prestigeförlust. Han säger dock till TT att det inte kommer försvaga den ryska förmågan, i alla fall inte på lång sikt. – Man ska kunna byta ut militära chefer. Det sitter i den ryska militära strukturen, säger han.

Kyiv rapporterar framsteg på slagfältet, men snart blir höstvädret och den ”ökända ukrainska leran” en utmaning. Det säger överstelöjtnant Johan Huovinen till TV4 Nyheterna. Det stressar Kyiv till att uppnå fler framgångar innan terrängen bli allt mer svårframkomlig. – Ukraina eftersträvar att uppnå tydligt mätbara resultat, för att få fortsatt internationellt stöd, säger Huovinen. Han tillägger att de stora minfälten lär ställa till med problem för de ukrainska trupperna eftersom det lär finnas minor även bakom försvarslinjerna.

Ryssland har nu förlorat en stor del av sin Svarta havsflotta och de fortsatta attackerna kan tvinga ryssarna att flytta sina krigsfartyg till en säkrare hamn. – Ett slag mot den här anläggningen är ett stort nederlag för den ryska sidan, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.