SD:s gruppledare tvingas bryta krismöte

Jennifer Aniston, känd för sin fräscha look, säger sig vara redo att prova ”nästan vad som helst” för att behålla den. I en intervju på ”Jimmy Kimmel Live!” bekräftade hon att hon testat en ansiktsbehandling med laxsperma, eller mjölke som det egentligen heter, injicerat i huden. Metoden genomförs med så kallad microneedling, som trycker in ämnena från laxsperman i ansiktet.

– Allting handlar om forskning och allting handlar om egentligen att stimulera kollagenet. För ju äldre vi blir desto mindre kollagen får vi i huden, säger hudterapeuten Doha Albildawi. Kändisarnas ovanliga hudvårdsmetoder Aniston är långt ifrån ensam om att prova ovanliga hudbehandlingar. Hollywood har sett en växande trend av märkliga skönhetskurer, där kändisar tar till extremer för att försöka stoppa åldrandet. Kim Kardashian har också testat laxspermabehandlingen, medan andra, som Victoria och David Beckham, använder hudkrämer innehållande fågelspillning. Harry Styles har behandlats med fårmoderkaka, och Gwyneth Paltrow har till och med låtit sig stickas av levande bin för att minska rynkor. – Som auktoriserad hudterapeut skulle jag säga att det är lite för lite forskning för att bedöma om metoderna lax ger effekt, säger hudterapeuten Doha Albildawi. Så fungerar behandlingen Det är inte mjölke i dess råa form som injiceras. Om Aniston hade gjort lite mer research hade hon upptäckt att det faktiskt handlar om Polynukleotider alltså molekyler som utvinns ur laxens DNA och påstås öka hudens fuktbalans. Tekniken, som har sitt ursprung i Korea, innebär att man injicerar dessa ämnen på flera ställen i ansiktet. – Personligen föredrar jag vetenskapligt beprövade metoder som microneedling och AHA-syror, säger hudterapeuten. Men man ska också ha ögonen upp för något som kallas för exosomer. För det tror jag kommer bli riktigt stort i framtiden.

En kyrka kan vara en plats för politik. Living Hope Church i Athens I Georgia är konservativ och här är David Holt pastor. För honom är bibeln och gudstron de viktigaste vägvisarna i livet. Men det betyder inte att politik är oviktig för pastorn. Tvärtom. Det är genom politiken som Guds syfte kan omsättas, resonerar Holt. För honom är det viktigt att en kristen frågar sig vilka värden som är betydelsefulla. – Vilka idéer har partiet som jag ska rösta på? Vilka stämmer överens med bibelns ord? Guds ord är evigt. Jag tycker att det republikanska partiet stämmer bäst överens med bibelns ord, säger Holt. Färre krig under Trumps presidentperiod Pastor David Holt är emot aborter, könskorrigeringar och samkönade äktenskap. För honom handlar det om moraliska frågor som kan drivas via en politiker som Donald Trump. Holt tycker att USA:s ekonomi var bättre förra gången Trump var president. Då kunde unga människor ha råd att köpa sin bostad, men det är inte alls en självklarhet längre, konstaterar han. Pastor David lyfter också fram att det var färre krig under Trumps förra presidentperiod. ”Finns mycket i hans personlighet som jag inte gillar” De vita väckelsekristna var viktiga för Trumps seger 2016 och de höll fast vid honom 2020. I den här gruppen röstade 80 procent på Trump. Hans personlighet, språkbruk och förhållningssätt till kvinnor får man ta, säger pastor David. – Det finns mycket i hans personlighet som jag inte gillar. Det borde vara annorlunda. Men det är som det är. Jag uppskattar att man vet vad man får. Trump försöker inte vara en typisk politiker som säger det man vill höra, säger han. En annan orsak till att många konservativa kristna håller fast vid Donald Trump är att han levererat sådant som är omtyckt i gruppen. Viktigast är tillsättningen av tre konservativa domare i Högsta Domstolen, vilket innebär att majoriteten av de livstidstillsatta domarna kommer att driva en konservativ linje under lång tid framöver. Detta premieras av de konservativt kristna och kan komma att avgöra också det här valet.

Under ett års tid var David Batra medföljande partner till sin hustru landshövdingen. Under lika lång tid försökte han – för en dokumentärserie – lära sig om hur man gör just det. På tisdag sänds första avsnittet av ”First lady” i SVT.

David Baker, Demis Hassabis och John M Jumper tilldelas årets Nobelpris i kemi för upptäckter om proteiner. Vetenskapsakademin beskriver att årets kemipris handlar om proteiner, livets kemiska multiverktyg. ”David Baker har lyckats med det nästan omöjliga konststycket att bygga nya proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har med hjälp av en AI-modell löst ett 50-år gammalt problem – att förutspå proteiners komplexa strukturer”, skriver akademin i sin motivering. Designat ett nytt protein Proteiner består av 20 olika sorters aminosyror, som kan beskrivas som livets byggsats. År 2003 lyckades David Baker med konststycket att med denna byggsats som grund, designa ett nytt protein som var olikt alla kända proteiner. Sedan dess har hans forskargrupp tagit fram flera proteiner som kan fungera som läkemedel, vaccin, nanomaterial och minimala sensorer. Den andra upptäckten handlar om att kunna förutspå hur proteiner ser ut. I ett protein är aminosyrorna sammanlänkade i långa strängar, som veckar sig till en tredimensionell struktur. Denna struktur är avgörande för proteinets funktion. Sedan 1970-talet har forskare försökt förutsäga proteiners strukturer, men det har varit otroligt svårt. För fyra år sedan skedde ett genombrott när Demis Hassabis och John Jumper presenterade en AI-modell kallad AlphaFold2. Förutspå strukturen Med hjälp av den har de kunnat förutspå strukturen för i princip alla de 200 miljoner proteiner som forskare känner till. Sedan genombrottet har AlphaFold2 använts av mer än två miljoner personer från 190 länder. Bland väldigt mycket annat, kan forskare bättre förstå antibiotikaresistens och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast. Det blir andra dagen i rad som artificiell intelligens är grunden i Nobelpristagarnas forskning. Demis Hassabis är medgrundare och vd vid Googles Deepmind-avdelning där han jobbar med generell artificiell intelligens. I måndags tilldelades amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun årets Nobelpris i medicin. De prisas för sina upptäckter om vilken av all information i våra gener som blir verkstad. I går gick Nobelpriset i fysik till John J Hopfield och för Geoffrey E Hinton, för lärande maskiner. I morgon, torsdag, presenteras årets Nobelpris i litteratur. På fredag tillkännages fredspriset.

▸ Manchester United fortsätter att rasa nedåt, långt ifrån sin forna glansdagar. Trots stora investeringar och stjärnvärvningar verkar Premier League-laget aldrig riktigt få det att stämma. Erik ten Hag är under hård press, vad är hans spelidé egentligen, hur länge kan han hålla sig kvar på posten, och framför allt, vem eller vad kan lyfta Manchester United ur detta kaos? Gäst: Sam David Acha Programledare: Erika Nielsen

Det var mest en rolig grej. Efter matcherna när vi hade spelat klart och man skulle krama familjen på läktarna och jag fick syn på farsan påminde jag honom. ”Nu är vi ett steg närmare här”, säger beachvolleyboll-spelaren David Åhman och skrattar. Inför mästerskapet hade far och son Åhman diskuterat huruvida de skulle göra en OS-tatuering vid ett eventuellt guld. Pappa Fredrik Åhman tog mod till sig och lovade att han skulle tatuera in OS-ringarna på pungen ifall sonen vann, med motiveringen att det var därifrån "guldspermien" kom ifrån. “Man av sitt ord“ Och som vi alla vet så blev det ett guld, 2-0 i set mot Tyskland. Och har Davids pappa sagt A kommer han också säga B. För när han hade skakat hand på det visste jag att han kommer göra det. Han är en man av sitt ord. Men det här vadet var kanske inte det smartaste ändå, tillägger David Åhman. “Det blev väldigt bra“ Nu ungefär en månad senare är pungen tatuerad, och OS-ringarna är inpräntade i huden för alltid. Det såg inte jätteskönt ut det kan jag inte säga, men han är ganska stolt över den nu faktiskt, det blev väldigt bra, säger David Åhman. Fler ringar till 2028? På Davids systers instagram-video kan man se när pappa Fredrik tatuerar de intima delarna, rummet är fyllt av skratt och ett visst obehag. Men det hindrar inte sonen David från att avslutande fråga pappan om de inte kan skaka hand på en ny gadd inför OS i Los Angeles 2028. Men riktigt så långt vill inte Davids pappa gå. Jag har försökt övertala honom litegrann. Men jag får vänta någon vecka så kanske han kan ge med sig, säger David Åhman.

Både USA och Storbritannien har diskuterat huruvida Ukraina ska få lov att använda vapen som länderna donerat långt inne i Ryssland. Ukrainas utrikesminister, Andrij Sybiha, träffade USA:s och Storbritanniens utrikesministrar, Antony Blinken och David Lammy, under onsdagen. Då påtalade han på en presskonferens behovet av att lyfta restriktionerna. – Det är viktigt att lyfta alla restriktioner för användning av amerikanska och brittiska vapen mot legitima mål i Ryssland, sade Sybiha Från amerikanskt håll lovade man att arbeta vidare med frågan. President Joe Biden och premiärminister Keir Starmer kommer även att mötas i Washington under fredagen. Putin: ”Skulle förändra själva konfliktens natur” Med anledning av att restriktionerna på långdistansvapen kan komma att hävas uttalade sig Rysslands president Vladimir Putin under torsdagen. – Det skulle förändra själva konfliktens natur på ett betydande sätt, sade Putin till statskontrollerad rysk media. Den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving menar att liknande hot har kommit från Ryssland tidigare – Jag ser hans uttalande som ytterligare ett led i den ryska teorin. Man har hela tiden sett det västliga stödet till Ukraina som att väst för ett krig via ombud, det vill säga Ukraina, säger Elfving. Han ser uttalandet som en del i att försöka få väst att vara återhållsamma i vad man låter Ukraina göra med västligt krigsmateriel. Men också för att påverka opinionen för framtida stöd till Ukraina. – Gällande de röda linjerna har väst passerat dem tidigare, det har aldrig resulterat i någon åtgärd, säger Elfving. Sannolika målet: Flygbaser i Ryssland Om restriktionerna på långdistansvapnen skulle hävas och Ukraina får lov att skjuta mot mål längre in i Ryssland, hade det kunnat påverka Ryssland förmåga att till exempel använda sig av kryssningsrobotar mot Ukraina. – Sannolikt är det väl så att målen lär vara ryska flygbaser. Det bidrar till att dels få bort vapenbärare som kan bära vapen som kan slå mot ukrainska mål på djupet, säger Elfving och tillägger: – Det kan även eliminera den ryska överlägsenheten i luften. Samtidigt kan de komma att användas mot mål som oljeraffinaderier och rysk försvarsindustri, mål som Ukraina tidigare slagit mot med drönare.

Mycket står på spel när de två huvudkandidaterna i det amerikanska presidentvalet ska debattera varandra. Den 90 minuter långa TV-debatten i Philadelphia blir också första gången Harris och Trump befinner sig i samma rum. TV4 sänder superdebatten, med start klockan 03 natten mot onsdag. – När Donald Trump är med i en debatt kan vad som helst inträffa, sa expert Marcus Oscarsson inför debatten i tisdagens Nyhetsmorgon. Opinionsläget de två kandidaterna emellan är oerhört jämnt vilket innebär att valrörelsens troligtvis enda möte mellan de två kandidaterna kan bli avgörande för utfallet i valet. Så går debatten till De två presidentkandidaterna kommer mötas utan någon livepublik på plats. Trump och Harris kommer inte hålla några öppningsanföranden men kommer däremot få möjligheten att avsluta debatten med varsitt anförande på två minuter. Trump kommer att få hålla sitt anförande sist då han vann en virtuell slantsingling på förhand. Kamala Harris fick å sin sida välja placering på scenen och valde höger sida (vänster sett från scenen). Debattörerna kommer inte få möjligheten att ställa varandra frågor, det lämnas till moderatorerna, David Muir och Linsey Davis från ABC. Debatten är 90 minuter lång och kommer innehålla två reklamavbrott. Kandidaterna kommer få två minuter att besvara varje fråga, två minuter för att besvara på påståenden samt ytterligare en minut att följa upp och klargöra sina svar. Mikrofonerna kommer under debatten hållas avstängda för den som inte talar för tillfället. Kandidaterna får inte ta med sig anteckningar upp på scen och har heller inte fått några frågor på förhand. Inför valet har undersökningar visat att ekonomi och migration är väljarnas viktigaste frågor.

Underrättelsetjänsten CIA tipsade österrikiska myndigheter om planer på en attack mot en Taylor Swift-konsert i Wien. De misstänkta greps och tre konserter ställdes in. De planerade att döda ett stort antal – tiotusentals människor på den här konserten, inklusive säkerligen många amerikaner – och var ganska långt gångna i detta, säger David Cohen. Österrikarna kunde göra dessa gripanden eftersom byrån och våra underrättelsepartner gav dem information om vad denna IS-anslutna grupp planerade att göra. Enligt österrikiska myndigheter var den huvudmisstänkte, en 19-årig österrikisk man, inspirerad av jihadiströrelsen IS. Han uppges ha planerat en attack med knivar och hemmabyggda sprängladdningar utanför arenan, där uppemot 30 000 fans skulle samlas. Ytterligare 65 000 fans skulle antagligen då befinna sig inne i arenan. Polisen har hittat kemiska ämnen och tekniska anordningar i den misstänktes hem. 19-åringens advokat har hävdat att österrikiska myndigheter överdriver anklagelserna för att få större möjligheter till övervakning. 19-åringen och en 17-åring greps den 6 augusti, dagen innan beskedet kom om att konserterna skulle ställas in. En tredje misstänkt, 18 år gammal, greps den 8 augusti.

”Bäst i test” är tillbaka. Men TV4-lönen är långt ifrån allt som fyller programledaren David Sundins fickor. De senaste åren har komikern byggt upp ett imperium av barnböcker och sällskapsspel – och fyrdubblat sitt miljonregn.