"Snudd på diktatur" – så toppstyr skogsbolagen jaktkvoterna
Hur mycket älg som ska skjutas styrs idag av älgförvaltningsgrupper runt om i landet. Syftet är att få en lokal bild över hur stor älgstam som är lämplig beroende på hur mycket betesskador djuret orsakar. Planerna godkänns sedan av länsstyrelsen. I grupperna är både jägare och markägare representerade, men ordförande har utslagsröst. Kalla faktas genomgång visar att i våra fyra nordligaste län sitter skogsbolag på 18 av 19 ordförandeposter.
En fördelning Niklas Egels-Zandén, professor i management organisation vid Handelshögskolan i Göteborg ser faror med. – Är det så att de jobbar för samhällets bästa eller jobbar de för sitt företags bästa? Den frågan kommer automatiskt när man stoppar in vinstdrivande aktörer i denna typ av roller, säger han. – Så man ska vara väldigt försiktig tycker jag, med att ge dem stor makt i de här positionerna. Sveaskoganställd ordförande i tre områden Granskningen visar också att en person kan sitta på flera stolar. I Norrbotten är exempelvis samme man från Sveaskog ordförande i tre älgförvaltningsområden. Något de själva inte ser ett problem med. – Jag tycker det är snarare en styrka att vi tillsammans kan ta det här ansvaret och representera alla markägare och viljan att uppnå de förväntningar som ställs på Sveriges skogsbruk, säger Rickard Sandström ansvarig jaktfrågor Sveaskog. Jägareförbundet kräver åtgärder Som Kalla fakta tidigare berättat känner många jägare sig hotade av skogsbolagen till att jaga mer, eftersom bolagen vill få ned betesskadorna. Och Svenska Jägareförbundet kräver nu att politiker och myndigheter agerar mot maktfördelningen i förvaltningen innan älgen rödlistas. – Maktfördelningen, med ganska kraftig slagsida åt skogsbolagen blir ett demokratiproblem. Idag har vi rätt många exempel på där man inte har haft ett samråd ens. Utan en person har suttit och gjort en plan och skickat den till Länsstyrelsen. Då är det ingen förvaltning utan snudd på diktatur, säger Daniel Ligné riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Hur mycket älg som ska skjutas styrs idag av älgförvaltningsgrupper runt om i landet. Syftet är att få en lokal bild över hur stor älgstam som är lämplig beroende på hur mycket betesskador djuret orsakar. Planerna godkänns sedan av länsstyrelsen. I grupperna är både jägare och markägare representerade, men ordförande har utslagsröst. Kalla faktas genomgång visar att i våra fyra nordligaste län sitter skogsbolag på 18 av 19 ordförandeposter.
En fördelning Niklas Egels-Zandén, professor i management organisation vid Handelshögskolan i Göteborg ser faror med. – Är det så att de jobbar för samhällets bästa eller jobbar de för sitt företags bästa? Den frågan kommer automatiskt när man stoppar in vinstdrivande aktörer i denna typ av roller, säger han. – Så man ska vara väldigt försiktig tycker jag, med att ge dem stor makt i de här positionerna. Sveaskoganställd ordförande i tre områden Granskningen visar också att en person kan sitta på flera stolar. I Norrbotten är exempelvis samme man från Sveaskog ordförande i tre älgförvaltningsområden. Något de själva inte ser ett problem med. – Jag tycker det är snarare en styrka att vi tillsammans kan ta det här ansvaret och representera alla markägare och viljan att uppnå de förväntningar som ställs på Sveriges skogsbruk, säger Rickard Sandström ansvarig jaktfrågor Sveaskog. Jägareförbundet kräver åtgärder Som Kalla fakta tidigare berättat känner många jägare sig hotade av skogsbolagen till att jaga mer, eftersom bolagen vill få ned betesskadorna. Och Svenska Jägareförbundet kräver nu att politiker och myndigheter agerar mot maktfördelningen i förvaltningen innan älgen rödlistas. – Maktfördelningen, med ganska kraftig slagsida åt skogsbolagen blir ett demokratiproblem. Idag har vi rätt många exempel på där man inte har haft ett samråd ens. Utan en person har suttit och gjort en plan och skickat den till Länsstyrelsen. Då är det ingen förvaltning utan snudd på diktatur, säger Daniel Ligné riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.