Soldaterna demonstrerar i Stockholm – för ukrainska hbtq+-rättigheter
Oleh, 24, berättar att han alltid har varit attraherad av killar, men vågade inte säga det på grund av rädslan för att bli avvisad. Under en längre tid försökte han dejta tjejer, men till slut insåg han att det inte gick att låtsas vara någon han inte är. Gick ut med sin sexualitet – när kriget bröt ut Första gången han berättade för sin dåvarande flickvän att han var gay när han var 18 år. När kriget bröt ut i Ukraina gick Oleh ut offentligt om sin sexualitet på sociala medier.
– Jag anmälde mig frivilligt till fronten och visste att jag kunde dö när som helst. Då ville jag inte gömma min sexualitet eller vara rädd för att berätta vem jag är. Jag bestämde mig för att säga det offentligt för att göra skillnad i samhället och bidra till ett mer jämlikt Ukraina.
Oleh minns när han första gången berättade om sin homosexualitet i sin bataljon. – I armén är vi frivilliga som kommer från olika håll och de flesta männen har aldrig träffat gay personer, i alla fall öppet homosexuella. De flesta var förvånade och sa att de har aldrig pratat med homosexuella. De trodde att det kunde finnas lång borta men inte där i vår bataljon.
Vill se en förändring i den ukrainska lagen
Alina Sarnatska har stridit vid fronten sedan krigets början, för närvarande är hon utskriven på grund av sin hälsa. Här i Stockholm deltar hon i Pride paraden tillsammans med Oleh och försöker ta till sig Sveriges erfarenhet när det gäller tolerans mot hbtq+-personer.
– Det stämmer att inte alla accepterar hbtq+ personer i Ukraina och alla är inte snälla mot hbtq+ militärer. Men generellt har situationen blivit bättre de senaste tio åren, säger Alina.
hbtq+-militära aktivister kräver att det ukrainska parlamentet ändrar lagstiftningen och börjar tillåta registrerat partnerskap för homosexuella. Som det är just nu, saknar deras förhållanden rättslig grund och i praktiken inte betyder någonting. – I fall din partner dör i kriget kan du förlora gemensamt boende. Du får inte ens veta vad som har hänt och du kan inte få den döda kroppen. Du blir inte ens bjuden på begravningen trots att du kanske har bott med den här personen i tio år, säger Alina. Önskar samma rättigheter som i Sverige Oleh Zhabinets önskar att hbtq+-personer skulle ha det likadant i Ukraina som i USA och Sverige när det gäller rättigheter. – Jag vill kunna med min pojkvän kunna hålla händerna vart vi ens befinner oss sitta i parken, kramas och kyssas precis som heterosexuella par skaffa barn tillsammans så att vi har exakt samma rättigheter som heterosexuella par. – Jag vill kunna hålla handen med min pojkvän vart vi ens befinner oss. Sitta i parken, kramas och kyssas precis som heterosexuella par, skaffa barn tillsammans. Så att vi har exakt samma rättigheter som heterosexuella par, säger Oleh.
Oleh, 24, berättar att han alltid har varit attraherad av killar, men vågade inte säga det på grund av rädslan för att bli avvisad. Under en längre tid försökte han dejta tjejer, men till slut insåg han att det inte gick att låtsas vara någon han inte är. Gick ut med sin sexualitet – när kriget bröt ut Första gången han berättade för sin dåvarande flickvän att han var gay när han var 18 år. När kriget bröt ut i Ukraina gick Oleh ut offentligt om sin sexualitet på sociala medier.
– Jag anmälde mig frivilligt till fronten och visste att jag kunde dö när som helst. Då ville jag inte gömma min sexualitet eller vara rädd för att berätta vem jag är. Jag bestämde mig för att säga det offentligt för att göra skillnad i samhället och bidra till ett mer jämlikt Ukraina.
Oleh minns när han första gången berättade om sin homosexualitet i sin bataljon. – I armén är vi frivilliga som kommer från olika håll och de flesta männen har aldrig träffat gay personer, i alla fall öppet homosexuella. De flesta var förvånade och sa att de har aldrig pratat med homosexuella. De trodde att det kunde finnas lång borta men inte där i vår bataljon.
Vill se en förändring i den ukrainska lagen
Alina Sarnatska har stridit vid fronten sedan krigets början, för närvarande är hon utskriven på grund av sin hälsa. Här i Stockholm deltar hon i Pride paraden tillsammans med Oleh och försöker ta till sig Sveriges erfarenhet när det gäller tolerans mot hbtq+-personer.
– Det stämmer att inte alla accepterar hbtq+ personer i Ukraina och alla är inte snälla mot hbtq+ militärer. Men generellt har situationen blivit bättre de senaste tio åren, säger Alina.
hbtq+-militära aktivister kräver att det ukrainska parlamentet ändrar lagstiftningen och börjar tillåta registrerat partnerskap för homosexuella. Som det är just nu, saknar deras förhållanden rättslig grund och i praktiken inte betyder någonting. – I fall din partner dör i kriget kan du förlora gemensamt boende. Du får inte ens veta vad som har hänt och du kan inte få den döda kroppen. Du blir inte ens bjuden på begravningen trots att du kanske har bott med den här personen i tio år, säger Alina. Önskar samma rättigheter som i Sverige Oleh Zhabinets önskar att hbtq+-personer skulle ha det likadant i Ukraina som i USA och Sverige när det gäller rättigheter. – Jag vill kunna med min pojkvän kunna hålla händerna vart vi ens befinner oss sitta i parken, kramas och kyssas precis som heterosexuella par skaffa barn tillsammans så att vi har exakt samma rättigheter som heterosexuella par. – Jag vill kunna hålla handen med min pojkvän vart vi ens befinner oss. Sitta i parken, kramas och kyssas precis som heterosexuella par, skaffa barn tillsammans. Så att vi har exakt samma rättigheter som heterosexuella par, säger Oleh.