Spionen slipper skatt på inkomsterna från GRU

Peyman Kia är dömd till livstids fängelse för grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. Under flera års tid, när han arbetade i de känsligaste delarna av Säkerhetspolisen och militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), var han Rysslands spion. Från insidan sålde han topphemliga dokument till den ryska underrättelsetjänsten GRU. Hovrätten slog fast att Peyman Kia fått amerikanska dollar motsvarande cirka 1,2 miljoner svenska kronor. Spionen erkände under rättegången att han tagit emot 70 000 dollar, varav hans lillebror Payam Kia fick 10 000. Skatteverkets krav: Skatt på pengar från ryska staten Efter domen inledde Skatteverket en utredning och krävde att spionen skulle beskattas för den ryska lönen. Peyman Kia tog då tillbaka sitt erkännande och uppgav att varken han eller lillebrodern, som dömdes till drygt nio års fängelse, fått en enda krona. Peyman Kia överklagade skattesmällen till förvaltningsrätten – som på onsdagen meddelade sin dom. ”Utredningen ger enligt förvaltningsrättens uppfattning ett klart stöd för att Peyman Kia under 2017 mottagit 60 000 dollar av ryska staten för de hemliga uppgifter han lämnat. Likaså ger utredningen klart stöd för att han haft stora insättningar på sina konton och hanterat åtminstone 382 500 kr i kontanter som han inte deklarerat för.” Behöver inte skatta för brott mot rikets säkerhet Förvaltningsrätten uppger att pengar från brottslig verksamhet i regel inte ska beskattas utan i stället förverkas, vilket inte skedde i spionmålet då åklagaren inte tog med det i sitt överklagande. Man kan dock beskatta pengar som ingår i ett led i en legal verksamhet, till exempel pengar företag behållit genom skattefusk. Då GRU-inkomsten är en illegal verksamhet behöver Peyman Kia inte skatta på den ryska belöningen, beslutar förvaltningsrätten. Det finns undantag för när man kan beskattas för illegal verksamhet, men domstolen menar att brott mot Sveriges säkerhet inte är ett sådant undantag. – Den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen etablerat ger inte ett tydligt svar på hur man från inkomstskatte­synpunkt ska se på det aktuella fallet. Domstolen anser dock att 1991 års rättsfall fortfarande är vägledande för bedömningen. Eftersom brottet inte har utgjort ett led i en legal verksamhet kan inte inkomsterna beskattas, säger Eva-Lotta Hedin, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, i en kommentar.

Säkerhetspolisen fruktar att den livstidsdömde storspionen Peyman Kia ska lyckas manipulera personalen på Kumla-fängelset och kunna fly eller fritas. Säpo utesluter inte att han kan få hjälp av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Spionen hålls därför isolerad – med hjälp av en specialparagraf i lagen.

Den livstidsdömde Peyman Kia krävs på skatt för sin spioninkomst. Skattemyndigheten sköntaxerar honom – eftersom han inte tagit upp drygt en halv miljon kronor från den ryska underrättelsetjänsten GRU i sin deklaration. Samtidigt påstår Kia nu att han ljög i hovrätten om ersättningen.

”Vi vill ge Peyman våra allra bästa rekommendationer och önskar honom lycka till i framtiden”. Meningen är slutorden i Säkerhetspolisens beröm i tjänstgöringsbetyget om sin tidigare medarbetare – storspionen Peyman Kia, innan han avslöjades.  Det tidigare okända betyget avslöjar att Kia, 43, under en period var direkt underställd Anders Thornberg.

Peyman Kia dömdes till livstids fängelse för spioneri i maj. Nu sitter ett gift par – en toppmilitär och en FRA-anställd – häktade för brott mot rikets säkerhet. Vad säger de potentiella spioneriärendena om det svenska kontraspionaget?

Det kan finnas en koppling mellan fallet med spionen Peyman Kia och det gifta paret som misstänks för brott mot rikets säkerhet. Den bedömningen gör Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, i en intervju med TT. Säpo har uppgett att det ”i nuläget” inte finns några kopplingar till tidigare utredningar men Agrell menar att fallen ändå kan höra ihop. – I ett spionerimål hittar man inte sällan spår som leder till ett annat, även om de rent spionerimässigt inte behöver vara kopplade till varandra. Det är tänkbart att det ena ärendet lett till det andra, men de kan också vara helt orelaterade, säger han. Paret greps av Säkerhetspolisen på tisdagsmorgonen misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Mannen ska tidigare ha haft flera höga befattningar inom Försvarsmakten. Kvinnan är enligt SVT Nyheter anställd på signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA). Varken Försvarsmakten eller FRA har velat kommentera uppgifterna.

Paret greps av Säkerhetspolisen på tisdagsmorgonen. Mannen har enligt samstämmiga medieuppgifter haft flera höga befattningar inom Försvarsmakten. Kvinnan är enligt SVT Nyheter anställd på signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA).

Varken Försvarsmakten eller FRA har velat kommentera uppgifterna. Säpo har nöjt sig med att bekräfta att två personer anhållits på sannolika skäl misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift och att det rör sig om "mycket allvarlig brottslighet".

Vad brottsmisstankarna rör är enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, svårt att spekulera om när så lite är känt.

— Det kan mycket väl röra sig om spioneri, men av bevistekniska skäl är det lättare att i ett tidigt stadium ta den bredare rubriceringen grov obehörig befattning som rymmer en mängd gärningar – från rent slarv till de facto spioneri.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. Arkivbild Möjlig spionkoppling

— Har man hemliga handlingar liggande hemma så är det naturligtvis ytterst olämpligt, men det är en väldigt stor skillnad mot att lämna över till främmande makt. Det är inte gradskillnad, utan artskillnad.

Även Joakim von Braun, underrättelseexpert med bakgrund inom Säpo och Försvarsmakten, anser att den bredare rubriceringen initialt är ett säkrare kort.

— Man börjar på den lägsta nivån som man tycker att man har stenhårda bevis för. Sedan kan man under resans gång lägga på större och allvarligare ansvar. Utifrån hur Säpo uttalar sig får man nog anse att det troligtvis är mycket allvarligt.

Peyman Kia, nyligen dömd till livstids fängelse för grovt spioneri, misstänktes initialt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, en misstanke som sedermera skärptes.

Säpo uppger att det "i nuläget" inte finns några kopplingar till tidigare ärenden. Men enligt Wilhelm Agrell är det ändå fullt möjligt att utredningen runt Kia lett fram till det nu gripna paret.

— I ett spionerimål hittar man inte sällan spår som leder till ett annat, även om de rent spionerimässigt inte behöver vara kopplade till varandra. Det är tänkbart att det ena ärendet lett till det andra, men de kan också vara helt orelaterade.

Joakim von Braun, expert på it-säkerhet och specialiserad på rysk underrättelseverksamhet. Arkivbild. Drag och motdrag

Antalet fall av misstänkt och konstaterat spioneri har på senare år ökat både i Sverige och övriga västvärlden. Ett resultat, tror både Agrell och von Braun, av ökad underrättelseverksamhet och likaledes upptrappat kontraspionage.

— Väst och Sverige har trappat upp sin vaksamhet. Min bild är också att ryssarna tycks vara slarvigare nu än de varit tidigare. Det kan bero på det inre trycket att skaffa underrättelser och teknik man har stor nytta av, säger Joakim von Braun.

Det internationella förtroendet för Sverige och svensk underrättelsetjänst fick sig enligt Wilhelm Agrell en törn i samband med att den tidigare Säpoanställde Peyman Kia avslöjades med att ha spionerat för Rysslands räkning i många år. Vad ett nytt avslöjande av liknande kaliber skulle innebära för anseendet återstår att se.

— Att man i fallet Kia på tämligen lösa boliner släppte in en person som bokstavligen härjade fritt under lång tid är inget som stärker Sveriges renommé. Om det nu aktuella avslöjandet skulle visa på fortsatta brister i rekrytering, granskning av personal och säkerhetsrutiner är det förstås inte bra. Däremot kan det vara precis tvärtom om det visar sig att man på ett tidigt stadium lokaliserat och neutraliserat en potentiellt farlig spion.

Beslut om eventuell häktning fattas under dagen.

Den livstidsdömde spionen Peyman Kia, 43, går in i sista fasen som statlig tjänsteman – hans chef kräver att han sparkas. Drygt två år efter gripandet i Uppsalas utkanter ligger kravet om att han ska avskedas för avgörande hos Statens ansvarsnämnd. Själv är den tidigare Säpo-mannen på väg till högsäkerhetsfängelset Kumla.

2017: Säkerhetspolisens utredning mot den i dag 43-årige Peyman Kia inleds. Under utredningens gång, som ska pågå under fyra års tid innan man till slut slår till, genomsöker Säpo bland annat hans bagage på Arlanda och letar igenom hans kontor på Livsmedelsverket i Uppsala om kvällarna. Vid flera tillfällen är de även inne i Kias bankfack.

2018: Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström informeras av Säkerhetspolisen om att Peyman Kia, som då är direkt underställd henne som säkerhetsskyddschef på myndigheten, är misstänkt för spioneri. Han har då arbetat vid myndigheten i tre år.

Sohlström beläggs samtidigt med yppandeförbud och måste fram till gripandet bibehålla en normal arbetsrelation med Kia.

— Vi fortsatte ha en professionell relation hela tiden. Det fungerade, har hon sagt till DN. Peyman Kia greps misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift

20 september 2021: Säpo griper Peyman Kia i Uppsala, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Kort därefter framkommer att han tidigare arbetat vid Säkerhetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, och vid Försvarsmakten.

Livsmedelsverkets bild på Peyman Kia. Kia var anställd som säkerhetsskyddschef på myndigheten vid tiden för gripandet. 16 november 2021: Peyman Kias yngre bror, Payam Kia, i dag 36, grips misstänkt för grovt spioneri. I samband med det skärps misstankarna mot Peyman Kia till att även gälla grovt spioneri. Brotten misstänks ha begåtts mellan 2011 och 2021.

11 november 2022: Bröderna åtalas för grovt spioneri för Ryssland, och landets militära underrättelsetjänst GRU:s räkning. Peyman Kia åtalas även för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Uppgifterna som misstänks ha lämnats över ska bröderna fått tag på genom Peyman Kias arbete vid Säpo och Försvarsmakten. Payam Kia uppges ha skött kontakten med GRU.

Båda bröderna nekar. Rättegången mot bröderna Kia inleddes i november 2022

25 november 2022: Rättegången inleds i Stockholms tingsrätt. Stora delar av bevisen omfattas av sekretess och merparten av förhandlingen sker bakom stängda dörrar. Domstolen och Säpo vidtar därtill säkerhetsåtgärder för att förhindra avlyssning eller att hemligstämplade uppgifter läcker ut, däribland särskild teknik och yppandeförbud för alla deltagare.

19 december 2022: Rättegången avslutas. Åklagaren yrkar på livstids fängelse för Peyman Kia och minst tolv års fängelse för Payam Kia.

Chefsrådman Måns Wigén håller pressträff efter tingsrättsdomen den 19 januari 2023. Arkivbild. 19 januari 2023: Stockholms tingsrätt meddelar dom. Peyman Kia döms för grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift till livstids fängelse. Payam Kia döms för grovt spioneri till fängelse i nio år och tio månader.

Bröderna överklagar och vill frikännas, medan åklagarsidan vill se skärpt straff för Payam Kia.

14 februari 2023: Peyman Kia påkallar ett förhör med Säpos utredare inför hovrättsförhandlingen. I förhöret erkänner han att han vid ett tillfälle överlämnat skarp underrättelseinformation till rysk underrättelsetjänst. Han medger vidare att han överlämnat information en andra gång, men hävdar att den informationen var falsk.

Motivet uppger han ha varit rent ekonomiskt. I förhöret förklarar han att han väljer att "lägga korten på bordet" eftersom han då hoppas kunna få ett lägre straff och även klargöra att han inte är den storspion som han utmålats som.

"Ja, jag har begått misstag. Jag har röjt en uppgift, men det är inte alls på den nivån", säger han.

Han säger även att hans bror Payam Kia har överlämnat kuvert på ryska ambassaden i Stockholm samt hämtat betalning på ett bibliotek i Uppsala.

17 februari 2023: Peyman Kia får skriva ett brev till sin yngre bror i häktet. I brevet uppmanar han Payam Kia att "berätta sanningen". Det fyra sidor långa handskrivna brevet som den yngre brodern får ta del av är delvis maskat. Förhandlingen i Svea hovrätt 

20 mars 2023: Förhandlingen inleds i Svea hovrätt. Peyman Kia upprepar det han sagt i förhöret med Säpo, medan Payam Kia står fast vid att han är oskyldig.

23 mars 2023: Payam Kias advokat Björn Sandin håller sakframställning och meddelar att hans klient erkänner att han överlämnat kuvert på den ryska ambassaden samt hämtat betalning på ett bibliotek i Uppsala. Payam Kia förnekar dock spioneri.

— Han förnekar att han uppsåtligen, med råd eller dåd, främjat Peyman Kias spiongärning, säger Björn Sandin i rätten.

19 april 2023: Rättegången i Svea hovrätt avslutas. Åklagarsidan yrkar på att straffet för Payam Kia skärps till minst 14 års fängelse. Själv vill han helt frikännas. Peyman Kia yrkar på ett tidsbestämt straff som inte överstiger 10 års fängelse. Båda bröderna blir kvar i häkte i väntan på dom.

16 maj 2023: Payam Kia återkallar sitt överklagande till Svea hovrätt. Därmed står tingsrättsdomen mot honom fast. Detta är endast möjligt eftersom åklagarsidan inte självständigt överklagat domen mot Payam Kia. Återkallelsen görs eftersom Payam Kia inte vill riskera att få ett längre fängelsestraff. Hovrättens dom, som skulle ha fallit dagen efter, skjuts fram till 25 maj.

Peyman Kias advokat Anton Strand intervjuas efter att tingsrättens huvudförhandling avslutats i december 2022. Arkivbild. 25 maj 2023: Hovrätten fastställer livstidsdomen mot Peyman Kia. Brottstiden för det grova spioneribrottet ändras till 15 oktober 2011 till och med februari 2017. Enligt tingsrättens dom pågick spioneriet fram till 2021.

Domen överklagas av Peyman Kia till Högsta domstolen.

19 september 2023: Högsta domstolen meddelar att Peyman Kia inte beviljas prövningstillstånd. Hovrättens dom står därmed fast.