Sten för sten grävs upp för att befria Christiania från gängens våld

För första gången på decennier är det sommar i turistmagneten Christiania utan någon haschhandel på Pusher Street. En del av verksamheterna i området blöder pengar – andra gläds åt att nya grupper vågar sig dit.

Efter ett uppmärksammat gängrelaterat mord i Christiania i augusti förra året enades boende i stadsdelen om att stänga gatan, där det under flera års tid pågått öppen droghandel. Många personer tog sig till Köpenhamnsstadsdelen Christiania på lördagsförmiddagen för att se gatan en sista gång. – Arbetet är i full gång, och gatsten rycks upp längs hela Pusher Street. Idag markeras det symboliskt när justitieministern och överborgmästaren är här, säger TV4 Nyheternas reporter Mikael Nilsson och håller upp en bit av den gatsten som grävts upp. – Den här dagen är början på slutet för de djupa rötter som den organiserade brottsligheten har i den här stadsdelen, säger Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard till TV4 Nyheterna. Bildades på 70-talet Enligt Peter Hummelgaard är det en historisk dag på flera sätt. – För första gången på 50 år jobbar myndigheter och de boende i Christiania tillsammans mot samma mål, säger Hummelgaard. Christiania skapades i början av 70-talet när ockupanter slog sig ner i försvarsmaktens gamla kasserner i stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. – Christiania skapades på grund av bostadsbristen, och nu 50 år senare byggs det och kommer byggs bostäder här i området. Många välkomnar det, säger Mikael Nilsson.

Danmarks regering avsätter 21 miljoner kronor för en omstöpning av Christiania i Köpenhamn, efter flera våldsdåd relaterade till droghandeln. Justitieministern uppger att satsningen är ett steg mot en ”slutgiltig stängning av Pusher Street”.

Langarstråket Pusher Street i fristaden Christiania i Köpenhamn kommer att stänga permanent under detta år.  Det säger Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard (Socialdemokratiet) till TV2 Kosmopol.

Med anledning av våldsbrott

▸ Kriminella gäng har tagit över langargatan Pusher Street. Någon skjuts ihjäl mitt bland turisterna.

— Nu får vi acceptera att dela med oss av vår lilla idyll, säger infödde christianiten Carl Oskar Strange. På ytan är allt sig likt: Ett myller av vildvuxen arkitektur i alla tänkbara färger, en bilfri stadsdel med ett rikt utbud av kaféer, restauranger och lokalt hantverk. Men Carl Oskar Stranges son, som föddes 2020, hör nog till den sista generationen som får växa upp i det ”gamla Christiania”, tror han. Hans svenska mamma flyttade som 18-åring in i fristaden mitt i Köpenhamn, som ensidigt hade utropat ett självstyre. Nu är den under förvandling. — Om tio år kommer det att vara helt annorlunda. Om vi säger att det är till 20 procent normaliserat nu, så kommer det att vara det till 60–70 procent om tio år, säger Carl Oskar Strange. Carl Oskar Stranges svenska mamma flyttade till Christiania som 18-åring. Själv är han infödd christianit, utbildad glasmästare och delägare i Christiania Bryghus där man brygger öl smaksatt med hampa. "Socialt experiment" Fristaden föddes 1971 när husockupanter slog sig ner i byggnader som försvarsmakten lämnat. Det första stora klivet mot normalisering togs när ägandet av mark och byggnader reglerades och ett avtal upprättades med den danska staten 2012. Nu väntar nästa: Förhandlingar pågår om att bygga allmännyttiga bostäder på totalt 15 000 kvadratmeter för 300 nya invånare på Christiania, där det i dag bor cirka 1 000 människor. Det blir ett socialt experiment när Christianiaborna själva inte längre kan bestämma vem som ska få flytta in, konstaterar Carl Oskar Strange. — Nu tror jag att det kommer att komma in många fler vanliga människor, snobbiga curlingbarn som kanske inte vill vara så aktiva på vårt lilla ställe. "Inte superbegeistrade" Hulda Mader, talesperson för Christiania, beskriver en känsla av att ha blivit lurad. Avtalet med staten från 2012 innehöll visserligen en paragraf om bygge av 15 000 kvadratmeter ny bostadsyta, men christianiterna tolkade bara detta som en möjlighet att bygga nytt i framtiden, inte att det skulle bli ett tvång. Under hot om uteblivna statliga lånegarantier har christianiterna tvingats till förhandlingsbordet. — Folk är inte superbegeistrade. Vi försöker tona ned det och göra det mer christianitiskt, säger Hulda Mader. Hulda Mader, talesperson för Christiania. Hon visar oss runt i en stadsdel där turister från när och fjärran dominerar gatubilden. Här, på ett av Köpenhamns mest populära turistmål, tar medelålders par selfies framför graffitimålningarna, danska skolklasser är på studiebesök med sina lärare och pensionärer guidas runt i grupp av christianiter. Hulda Mader, som bott här sedan 1984, vill gärna likna Christiania vid en landsbygdsby mitt i storstan, där alla känner sina grannar utan och innan. Men den 100 meter långa gatstumpen Pusher Street gör att liknelsen haltar. Skräddarsydda lagskärpningar När vi kommer fram till Pusher Street där haschkommersen pågår tar hon en lång omväg och varnar oss för att gå in, särskilt med synliga kameror. — De bryr sig inte om Christiania, de vet ingenting om Christiania och de är bara här för att tjäna pengar, säger hon om de svartklädda langarna. Rundvisning med skolungdomar pågår vid ingången till Pusher Street. Om man bara undviker Pusher Street är Christiania tryggt, försäkrar hon. Men på langarnas gata har tre människor mördats bara under de senaste två åren – senast en gängledare den 26 augusti. Då träffades också fyra andra, som råkade vara där, i skottlossningen. Den danska regeringen svarade med löfte om nya lagskärpningar, skräddarsydda för att strypa haschefterfrågan på Pusher Street: Den som ertappas med haschinnehav inne på Christiania ska riskera höga böter vid första gripandet — och andra gången blir det fängelse. Moment 22 Christiania kräver samfällt att Pusher Street ska stängas för gott, men frågan är hur det ska gå till. Vid ingången till Pusher Street står en nerklottrad container, som använts för att försöka spärra av den 100 meter långa langargatan. — Polisen säger att de gärna vill göra det tillsammans med oss, men vi har inte lust att ta på oss polisuppgifter. Så länge det är de här kriminella på Pusher Street så vågar vi inte gå dit och göra något. Och då säger polisen att så länge inte vi gör något så kommer inte de heller att göra det. Det är ett moment 22. TT: Är det här Christianias värsta kris någonsin? — Det har alltid varit kris. Det är inget nytt i det här, vi är vana vid att det är så här, säger Hulda Mader.

Historien om Marabou

Marabou grundades av den norska kolonialhandlaren Johan Throne Holst som köpte fabriken Freia i Christiania i slutet av 1800-talet.

1916 etablerades dotterbolaget Marabou, som döptes efter maraboustorken som prydde chokladförpackningarna fram till slutet av 1960-talet då den nya logotypen tog vid. Fabriken låg då i Sundbyberg utanför Stockholm. 

1957 såg Marabou mjölkchoklad dagens ljus i vad som i dag är en klassiker för många chokladsugna. 

Genom åren har fler produkter lanserats där bland annat olika smaksättningar såsom Daim, Oreo och Popcorn finns i chokladkakan. 1939 lanserades också Aladdin-asken som vuxit ut till en riktig klassiker i de flesta hushållen under julen. 

1990 slogs Marabou samman med moderbolaget Freia och antog namnet Marabou-Freia. Tre år senare, 1993, köptes bolaget av Kraft General Foods, som i dag är Mondelez International. Företaget har kommit att hamna i strålkastarljuset den senaste tiden i och med det ryska invasionskriget i Ukraina, då man har flera fabriker i just Ryssland, något Nyheter24 tidigare skrivit om.

Frågan alla ställer sig - vad är skillnaden mellan Center och Plopp?

Historien om Fazer

Det familjeägda företaget Fazer grundades 1891 av finländaren Karl Fazer då han slog upp dörrarna till ett fransk-ryskt konditori på Glogatan 3 i Helsingfors.

I juni 1891 publicerades den första tidningsannonsen som marknadsförde konditoriet. 

"Karl Fazer: Franskt-Ryskt konditori emottager beställningar å konfekter, Galéer och Kakor – öfver 20 olika sorter – Thébröd och Pyramider samt Bal- och Bröllopsbuffetter. Obs. Affären öppnas i September", stod det då.

1894 började tillverkningen av chokladkakor och tack vare att han vann priser vid internationella utställningar lyckades Karl Fazer exportera produkterna utomlands. 

Chokladen Fazer Blå kom att lanseras 1922 och med tiden har flera produkter och smaksammansättningar sett dagens ljus som till exempel Geisha, Marianne och Salmiakki. 

Än i dag är Karl Fazer AB ett familjeägt aktiebolag och har så varit i flera generationer. 

Frågan alla ställer sig – vad är skillnaden mellan Kalles kaviar och Ica:s kaviar?

Ingredienser – Marabou mjölkchoklad 

Socker Kakaosmör Kakaomassa Vasslepulver Skummjölkspulver Smörfett Vassleprodukt (mjölk) Emulgeringsmedel Arom Minst 30 procent kakao

Kan innehålla nötter och vete

Frågan alla ställer sig – vad är egentligen skillnaden mellan Coca-Cola och Pepsi?

Ingredienser – Fazer mjölkchoklad

Mjölk Socker Kakaosmör Kakaomassa Emulgeringsmedel Salt Arom Minst 30 procent kakao

Kan innehålla nötter, mandlar och spannmål

Frågan alla ställer sig – vad är egentligen skillnaden mellan Zingo och Fanta?

Vad är skillnaden mellan Marabou och Fazer mjölkchoklad?

De stora skillnaderna sett till ingredienserna på förpackningarna är att Marabou innehåller tre saker som inte återfinns i Fazers mjölkchoklad, och de är vasslepulver, skummjölkspulver och smörfett. Fazer å andra sidan innehåller salt vilket inte återfinns i Marabous mjölkchoklad.

Utöver skillnaderna sett till innehåll är det andra saker som också skiljer de två varumärkena åt. Dels grundades de av norrmannen Johan Throne Holst respektive finländaren Karl Fazer. Med andra ord är produkterna från våra grannländer, och inte Sverige. Att tilläga är att Marabou i dag ingår i en internationell koncern och Fazer fortsatt är ett familjeägt aktiebolag. 

Källa: Mathem.se, Marabou.se & Fazer.se

Frågan alla ställer sig – vad är egentligen skillnaden mellan 7up och Sprite?

Kristersson kommenterar den senaste dödsskjutningen i Vasastan i Stockholm, som alltså är den tredje under veckan. — Det säger något om vad som händer i vårt samhälle just nu. Det säger också något om att de här gängen, de kommer inte att sluta av sig själva. De kommer att fortsätta tills de antingen är inlåsta eller utkastade. Statsministern konstaterar att det är "hämnd på hämnd", grupperingar som skiftar och ligger i krig med varandra. — Vi kommer att göra det som krävs för att stoppa de här gängen, säger han. Ta vapen Hade Sverige haft ett system med visitationszoner så hade Uppsala, där flera skjutningar skett den senaste tiden, kunnat vara ett sådant område, enligt statsministern. — Likt Christiania i Köpenhamn, där polisen har fått extraordinära möjligheter att helt enkelt ta de vapen som finns bland de människor som de misstänker rör sig i kriminella miljöer. — Det hade kunnat vara på plats just nu. En utredning ser just nu över frågan om visitationszoner och ska presenteras i januari. Polisen avgör TT: Ska en hel kommun kunna vara en visitationszon? — Det kommer dels att bero på hur lagförslaget utformas och framför allt på hur polisen väljer att tillämpa det i det konkreta fallet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). — Men poängen är att det här verktyget hade kunnat vara på plats om Socialdemokraterna och andra partier stött Moderaterna hösten 2019 när vi lade fram det här.