Stigande vattenpriser i hela landet – här har det blivit dyrast
Svenska vattenpriser fortsätter att gå upp efter förra årets rekordhöjning. Det visar en ny undersökning från Svenskt Vatten. I genomsnitt ligger höjningen på 14,1 procent för Sveriges kommuner. Förra året låg den genomsnittliga ökningen på 8,1 procent, vilket var den högst uppmätta ökningen sedan organisationen började samla statistik 2002. För ett ”enbostadshus” (två vuxna och ett barn) är genomsnittskostanden 10 515 kronor per år mätt i 2024:s prisklass. Räntekostnader och generellt höjda energipriser anges vara anledningen till prisökningen. Norrtälje dyrast i landet: ”Fruktansvärt” Skillnaderna är stora mellan landets kommuner. I Norrtälje är vattnet dyrast med 19 874 kronor. Malin Olsson är bosatt i Norrtälje och tycker det låter fruktansvärt att norrtäljebona betalar mest i landet för sitt vatten. – Jag har ju två tonårssöner så vi pratar ju om de här duschningarna är ju för långa, men nu har jag bättre argument. Kanske får jag uppmana dem att duscha på gymmet, säger Malin Olsson. Hon berättar att andra sätt de sparar vatten på är att samla regnvatten i tunnor istället för att vattna med slang. Även norrtäljebon Anders Hultgren har märkt av prishöjningen. – Det är alldeles för mycket. Det finns ingen anledning, tycker jag, att det ska kosta så pass mycket, säger han. ”Försöker effektivisera” Andreas Lundin-Lindgren, vd på Norrtälje Vatten och avfall, säger att de höga priserna beror på kommunens förutsättningar. – Vi är en stor glesbygdskommun och vi har en stor skärgård. Det har kostat mycket pengar att bygga ut via systemet till skärgården och landsbygden, säger Anders Lundin-Lindgren Att just Norrtälje har högst vattenpriser menar han också beror på att de har högst antal fritidshus i hela landet. De kommuner med lägst kostnad har runt 4 000 kronor. Allra billigast är det i Fagersta, där kostnaden landar på 3 739 kronor per år. – Jag tycker staten bör komma in och hjälpa oss kommuner som inte har förutsättningar att hålla 4 000 per år. Det är jätteskillnader i Sverige, vi behöver ju hjälp, säger Anders Lundin-Lindgren. Han menar att de har svårt att påverka priserna. – Vi försöker att effektivisera, men vi har ju ökade krav på oss. Dels på riksvatten, avloppsrening och dagvattenhantering. Vi måste klimatsäkra våra anläggningar och jobba med säkerheten också på våra anläggningar.
Svenska vattenpriser fortsätter att gå upp efter förra årets rekordhöjning. Det visar en ny undersökning från Svenskt Vatten. I genomsnitt ligger höjningen på 14,1 procent för Sveriges kommuner. Förra året låg den genomsnittliga ökningen på 8,1 procent, vilket var den högst uppmätta ökningen sedan organisationen började samla statistik 2002. För ett ”enbostadshus” (två vuxna och ett barn) är genomsnittskostanden 10 515 kronor per år mätt i 2024:s prisklass. Räntekostnader och generellt höjda energipriser anges vara anledningen till prisökningen. Norrtälje dyrast i landet: ”Fruktansvärt” Skillnaderna är stora mellan landets kommuner. I Norrtälje är vattnet dyrast med 19 874 kronor. Malin Olsson är bosatt i Norrtälje och tycker det låter fruktansvärt att norrtäljebona betalar mest i landet för sitt vatten. – Jag har ju två tonårssöner så vi pratar ju om de här duschningarna är ju för långa, men nu har jag bättre argument. Kanske får jag uppmana dem att duscha på gymmet, säger Malin Olsson. Hon berättar att andra sätt de sparar vatten på är att samla regnvatten i tunnor istället för att vattna med slang. Även norrtäljebon Anders Hultgren har märkt av prishöjningen. – Det är alldeles för mycket. Det finns ingen anledning, tycker jag, att det ska kosta så pass mycket, säger han. ”Försöker effektivisera” Andreas Lundin-Lindgren, vd på Norrtälje Vatten och avfall, säger att de höga priserna beror på kommunens förutsättningar. – Vi är en stor glesbygdskommun och vi har en stor skärgård. Det har kostat mycket pengar att bygga ut via systemet till skärgården och landsbygden, säger Anders Lundin-Lindgren Att just Norrtälje har högst vattenpriser menar han också beror på att de har högst antal fritidshus i hela landet. De kommuner med lägst kostnad har runt 4 000 kronor. Allra billigast är det i Fagersta, där kostnaden landar på 3 739 kronor per år. – Jag tycker staten bör komma in och hjälpa oss kommuner som inte har förutsättningar att hålla 4 000 per år. Det är jätteskillnader i Sverige, vi behöver ju hjälp, säger Anders Lundin-Lindgren. Han menar att de har svårt att påverka priserna. – Vi försöker att effektivisera, men vi har ju ökade krav på oss. Dels på riksvatten, avloppsrening och dagvattenhantering. Vi måste klimatsäkra våra anläggningar och jobba med säkerheten också på våra anläggningar.