På ett hustak på Södermalm i Stockholm står en av de stationer som mäter luftföroreningar i staden. I dag visar instrumentet på låga halter av farliga partiklar i luften.
– Halterna var höga för 20-30 år sedan. Men de senaste sju åren har vi inte överskridit de miljökvalitetsnormer som finns, säger Max Elmgren, miljöutredare Stockholm stad.
Faktum är att Stockholm är en av de städer i Europa som har bäst luftkvalitet. Både kväveoxid från fordonsavgaser och luftpartiklar från slitna vägbanor har minskat stadigt de senaste två decennierna. På Hornsgatan, där dubbdäck numer är förbjudna, har partiklarna (PM10) minskat med nästan 60 procent sedan första mätningen 2005.
– Det är klart att det känns väldigt positivt att vi ser att det här väldigt enträgna arbetet har gett resultat, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd Stockholms stad.
Bra för barnen Luftkvaliteten har generellt sett blivit bättre de senaste åren, i takt med att gamla bilar byts ut till nya mer miljövänliga. Samtidigt påskyndar lokala insatser effekten. I Stockholm har införandet av miljözoner bidraget till lägre halter av kväveoxider. Dubbdäcksförbud på vissa gator, tidigarelagd vårstädning och vägdammsbindning har bidragit till att minska de hälsofarliga partiklarna i luften. – Vi har sett i våra studier att det ger tydliga hälsovinster. Barn har fått bättre lungtillväxt och minskad risk för astma. Men vi behöver göra mer, säger Olena Gruzieva, docent miljömedicinsk epidemiologi Karolinska institutet.
Riskfaktor Luftföroreningar är globalt sett den största riskfaktorn för ohälsa, och kopplas bland annat till hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer. Bara i Stockholm beräknas luftföroreningarna orsaka att mellan 1000 och 1500 personer varje år dö i förtid. – Vi kommer inte vara nöjda förrän människor kan känna sig trygga med att andas luften i Stockholm utan att det påverkar deras hälsa negativt, där är vi inte idag, säger Åsa Lindhagen (MP).