Största ägaren vill sälja storpost i Ambea

En svag rapport, men morgonens storförsäljning av dotterbolaget Easybrain kan motivera en kursuppgång i Embracer på torsdagen. Så sammanfattar Danske Banks analytiker Jacob Edler den nyhetstunga morgonen från den värmländska spelkoncernen.

Danske Bank höjer aktier till dubbel övervikt efter Trumps seger. Nu väntas mer expansiv finanspolitik, vilket kommer gynna börserna, samtidigt som hoten om tullhöjningarna inte väntas bli lika stora och omfattande som kommunicerat under valkampanjen. Det skriver banken i senaste veckobrevet.

En dansk, en norsk och en svensk gick till banken i respektive land för att ta ett bostadslån under en period präglad av låga räntor. Vad hände när räntorna började stiga? Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge, har undersökt frågan och kommit fram till att svensken överlägset är den mest räntekänsliga låntagaren. Dansken behöver inte bry sig särskilt mycket eftersom de flesta har annuitetslån med en fast ränta i 30 år. Extremt räntekänsliga Majoriteten av norrmännen har också 30-åriga annuitetslån, men till skillnad från Danmark har de allra flesta rörlig ränta. Annuitetsprincipen är att du totalt betalar samma avgift varje månad för ränta och amortering tillsammans. Om räntan går upp, betalar du mindre i amortering. Om räntan går ner, betalar du mer i amortering. I Sverige är standard rak amortering, så kallade serielån, med rörlig ränta eller bunden ränta i en kortare tid. När räntorna stiger blir konsekvensen att hela räntesmällen överförs direkt i låntagares plånböcker, enligt Olsen. Norrmän är fortsatt ganska räntekänsliga, men svenskar är extremt räntekänsliga eftersom de har serielån. Respektive bolånesystem har haft en direkt påverkan på ländernas ekonomiska tillväxt, visar data som Olsen tagit fram. Sveriges tillväxt har varit sämre än både Danmarks och Norges. "Väldigt bra system" En indikation på det är att svenskar spenderat betydligt mindre än både norrmän och danskar på tjänster. Norge ligger långt över den nivå som vi hade innan pandemin. I Sverige ligger man under. I Norge har man varit så besviken över att räntorna gått upp, men man förstår inte hur dåligt man faktiskt kan ha det, säger Olsen och hänvisar till Sverige. Men den positiva nyheten är att Sverige kommer att få en ganska bra "boost" när Riksbanken sänker räntan. Jag skulle gissa att 2025 blir bättre. Danmark har också ett unikt system – men i positiv bemärkelse, enligt Helge Pedersen, chefsekonom på Nordea i Danmark. Bostadsägare med realkreditlån finansierat genom obligationer kan när som helst konvertera sina lån, vilket kortfattat betyder att de kan sälja sin skuld och omförhandla räntan. Det är ett väldigt bra system som man kan utnyttja privatekonomiskt, säger Pedersen.

Inflationen steg till 1,5 procent i oktober, något över analytikernas förväntningar på 1,3 procent enligt preliminära data. Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, ser ingen anledning till oro och menar att avvikelsen är marginell.

Storbankernas experter är eniga. Det blir en dubbelsänkning av Riksbanken i veckan – för första gången sedan 2014. Veckorna inför beskedet har ekonomer på Handelsbanken, DNB och Danske Bank också målat upp detta som huvudscenariot – sedan kollegorna på Swedbank, SEB och Nordea redan antagit att det blir så en tid. Räntebesked från Falun Kronans försvagning – särskilt mot dollarn – inför mötet bör inte påverka utrymmet för sänkningar, enligt Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea. Dubbelsänkningen, på 0,50 procentenheter till 2,75 procent, är redan inprisad i kronkursen och den låga inflationen gör dessutom problemet med en svag växelkurs mindre, resonerar han. I prissättningen på räntemarknaden ligger sannolikheten för en dubbelsänkning följt av ännu en sänkning av styrräntan i december – ned till 2,50 procent – på 100 procent. Även Riksbanken har sedan september flaggat för att det kan bli en dubbelsänkning på novembermötet. Fast riksbankschefen Erik Thedéen har i flera uttalanden inför beskedet i veckan också varnat för att ta en dubbelsänkning för given. Räntebeskedet – som kommer att levereras från Falun i stället för från Riksbankens kontor på Brunkebergs torg i centrala Stockholm – kommer efter att KPIF-inflationen sedan i somras fallit allt längre ned under inflationsmålet. Svensk BNP minskade också både under andra och tredje kvartalet, vilket definitionsmässigt är så kallad teknisk recession – även om ordet recession normalt används för att beskriva en betydligt mer dramatisk ekonomisk situation än det som svenska hushåll och företag just nu upplever. Räntan kan vara onödigt hög Andra indikatorer inför beskedet – som Riksbankens senaste företagsundersökning och Konjunkturinstitutets barometer – antyder också att styrräntan just nu kan vara onödigt hög. Riksbanken väntas enligt marknadens aktörer någon gång till sommaren 2025 ha sänkt styrräntan till 1,75 procent. Det skulle innebära räntesänkningar på 1,50 procentenheter på lite drygt ett halvår. Normalt följer rörliga boräntor – den vanligaste bindningstiden för bolån – med nedåt när styrräntan sänks. Skulle boräntan på ett lån på tre miljoner kronor falla med 1,50 procentenheter skulle det minska räntekostnaden med 45 000 kronor per år eller 3 750 kronor per månad om man bortser från ränteavdragets effekter.

Samtidigt som aktiviteten på bolånemarknaden är låg och konkurrensen om kunderna är hög har Danske Bank tappat marknadsandelar. ”Vi har svårt att ta marknadsandelar i den här miljön”, säger Johanna Norberg, Sverige-vd på Danske Bank till Di:s nyhetstjänst Finansmarknaden. Samtidigt börjar hon se tecken på att bolånekunderna vaknar till liv.

Stjärnorna står rätt för flera börsnoterade fastighetsbolag att investera i nya kåkar. Det spår Gustav Löwenhielm, Sverigechef för Danske Banks avdelning för kommersiella fastigheter. ”Man kan tänka sig att de är extra sugna”, säger han till Di.

Många företag har tydliga mål kring att minska sina klimatutsläpp. Men när det gäller hur naturen ska skyddas så saknas den ekonomiska motivationen, enligt en färsk rapport. – Risken är att det går för långsamt, för vi har tiden emot oss, säger Sara Lindahl vid Danske Bank.

Säkerhetssituationen i Europa får Danske Bank att justera sina regler. Efter drygt tio år blir det återigen tillåtet att investera i bolag som verkar inom kärnvapenindustrin, rapporterar Ritzau med hänvisning till den danska affärstidningen Børsen.

Den svenska försvarsmarknaden går på högvarv och det mesta säljs till utlandet. För att bolagen ska kunna fortsätta växa och möta den galopperande efterfrågan spelar EKN:s exportstöd en viktig roll. – Ofta är statliga garantier en förutsättning när vi ska stötta ett bolag, särskilt ett ungt sådant, säger Stefan Granlund, Head of Growth på Danske Bank.