Stort intresse för Hemvärnet – efter ÖB:s uppmaning om krigsförberedelser

Donald Trumps seger i USA:s presidentval innebär utmaningar för Europa.  Det säger nya överbefälhavare Michael Claesson i en intervju med Svenska Dagbladet.  – I grunden handlar det om att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet, han till tidningen.

Den nya överbefälhavaren Michael Claesson utesluter inte att Sverige kan bli ett mål för ryska vapen. En del av svaret kan ligga i fler svenska långräckviddiga vapen. – Vi har en stor uppsättning, men det är klart att det här är en fråga om strategiska satsningar långsiktigt, säger Michael Claesson.

Michael Claesson är nu Sveriges överstebefälhavare efter att den traditionella överlämningsceremonin på Karlbergs slott i Stockholm har ägt rum under måndagseftermiddagen. – Det känns bra, det känns hedrande och stort på många olika sätt men samtidigt är jag målmedveten och fokuserad på min uppgift, säger Michael Claesson till TV4 Nyheterna. Markerar mot Ryssland En av frågorna han tar sig an som överstebefälhavare är säkerhetsläget. Claesson säger att de inte kan utesluta att se Ryssland som ett hot, baserat på deras uppträdande och de risker de genererar. – Jag ser att vi har under ett antal år behövt följa utvecklingen där vi faktiskt kan dra slutsatsen att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och drar sig inte från att använda militärt våld för att uppnå sina politiska mål. Under det gånga året har Sveriges Natointräde genomförts och nu står det svenska försvaret inför en rad förändringar. Claesson lyfter fram den symboliska betydelsen av det svenska medlemskapet. – Vi har redan visat att den ryska avskräckningen inte fungerar. Sverige och Finland har gått med i Nato. Vi är inte ensamma, vi gör det här tillsammans med en lång rad andra kompetenta försvarsmakter, inte minst våra grannländer, men vi behöver fortsätta stärka vårt försvar, säger Claesson. ”Natoanpassning” av svensk infrastruktur kan ske Stockholms handelskammare vill, enligt en ännu inte publicerad rapport, satsa miljarder på att ”Natoanpassa” svensk infrastruktur. De menar att olika kommunikationsstråk som järnvägar måste rustas upp eller byggas. Malmbanan, förbindelserna mellan Oslo, Karlskoga och Stockholm samt vägar som E18 och E20 står på listan över det som behöver rustas upp, enligt Stockholms handelskammare. – Jag ser det inte i grunden som en Natoanpassning, utan jag ser det som att Sverige behöver en robust infrastruktur. Bland annat för att lösa våra uppgifter och som allierad i Nato, men också för att hantera vår egen framtid, säger Michael Claesson och fortsätter: – Det här kan jämkas på ett väldigt bra sett, tror jag, och även stärkas av olika investeringar från både EU och Nato.

Michael Claesson tillträder som överbefälhavare efter Micael Bydén den 1 oktober. Det sker i vad som brukar beskrivas som det för Sverige allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Försvaret måste nu rusta upp, och det snabbt. Jag känner ett väldigt stort ansvar och tydligt krav på leverans, säger Michael Claesson. Min absolut viktigaste uppgift blir att både upprätthålla en operativ aktivitetsnivå, men parallellt också leverera på att konsolidera krigsorganisationen med det vi har här och nu. Attacker med robotar Ryssland utgör det hot som Sverige måste dimensionera sitt försvar för. Det ryska anfallskriget mot Ukraina ramar in allt vi gör, konstaterar Claesson. När Ryssland kan vara redo att kriga på andra ställen än Ukraina råder det delade meningar om. Claesson tycker att diskussionen om antal år är "ganska ointressant". Det vi lärt oss är att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och oerhört riskbenäget. För Sveriges del tonar han ner hotet om en stor markinvasion, och pekar i stället på krigföring med hybrida metoder, som cyberangrepp och mot informationsmiljön. Men han varnar också för något som blivit tydligt inte minst i Ukraina: attacker med långräckviddiga robotar mot civila mål. Det är ren terrorbekämpning, och den delen är vi definitivt exponerade för. Kan Ryssland rikta den typen av vapen mot Sverige? Absolut. I ett läge med en tillspetsad eller eskalerad konflikt, både mellan Nato och Ryssland, men också mellan enskilda länder eller regionalt. Vill inte skrämmas Claesson betonar att han inte vill skrämmas eller "måla upp ett skräckscenario". Min företrädare har varit väldigt tydlig med att krig eller en krigsliknande situation kan uppstå även i Sverige. Det jag säger är snarare en slags interpretation av hur det skulle kunna se ut. Han säger att Försvarsmakten har beredskap att hantera den typen av hot. Har vi luftvärn så det räcker? Tittar man på det i någon slags matematisk täckningsmodell är svaret nej. Det handlar hela tiden om riskhantering. Men det kanske viktigaste är att vi inte är ensamma, säger han och syftar på Nato. "Ska ha järnkoll" Regeringen vill att nye ÖB stärker krigsförbandens operativa förmåga. Vårt uppdrag är att försvara landet och allierade mot väpnat angrepp. Det finns inget tempus i detta annat än pågående form, det vill säga nu. Men ibland har vi, givet logiken med försvarsbeslut och långa inriktningar på 5, 10, 12 år, haft en förmåga att förflytta problemen behagligt långt in i framtiden. Det vill jag undvika. Claesson vill "bygga handlingsfrihet här och nu". Vi ska ha järnkoll på all personal, materiel, infrastruktur, vilket övnings- och träningsläge våra krigsförband har, och till syvende och sist, vilken krigsduglighet våra förband har.

Michael Claesson är Sveriges nye ÖB. Han vill sätta mer fokus på de svenska krigsförbanden – och varnar för att Ryssland kan rikta sina vapen direkt mot Sverige. – Man ska inte utesluta att Ryssland skulle vara beredda att utmana Nato, säger han.

I centrum för offensiven in i Ryssland står Ukrainas nya ÖB. Han är känd för spektakulära operationer och hyllas nu till skyarna. Men Oleksandr Syrskyjs rykte är inte fläckfritt – han brottas fortfarande med öknamnet ”Slaktaren”.

DN DEBATT 15/8. Tre år efter att talibanerna tog makten i Afghanistan är ett 50-tal ­afghaner som arbetat för Sveriges väpnade styrkor kvar i landet. Att de inte får hjälp beror på politisk ovilja, enligt tillträdande ÖB i en tidigare okänd mejlkorrespondens. Regeringen måste förklara varför Sverige gör så lite, skriver journalisten och författaren Thord Eriksson.

Sverige har sedan tidigare 15 krigshelikoptrar som går under namnet Helikopter 16, alternativt under mer populära ”Black Hawk”. Med tolv nya maskiner kommer man inom de kommande åren nästan att dubbla det antalet. – Den här anskaffningen går helt i linje med ÖB:s militära råd som lämnades in till regeringen i höstas. ÖB föreslog då att samtliga helikoptersystem vidmakthålls under perioden 2025–2030 och att en utökad anskaffning av Helikopter 16 påbörjas, säger överste Mats Antonson, som är chef för Helikopterflottiljen, i ett pressmeddelande från Försvarsmakten. Placerade i Linköping Det var i december förra året som regeringen beslutade att låta Försvarets materielverk (FMV) ingå en överenskommelse med USA om att införskaffa fler helikoptrar. Försäljningen har sedan tidigare godkänts av det amerikanska utrikesdepartementet, och nu har alltså FMV skrivit under avtalet. De 15 helikoptrar Sverige har i dag är alla placerade på Helikopterflottiljen i Linköping. Det har ännu inte beslutats var de nya helikoptrarna kommer att placeras. Använts i Afghanistan Sveriges ”Black Hawk”-helikoptrar användes för första gången i Afghanistan, och användes senast i utlandet i Mali 2022. Sverige har använt helikoptertypen sedan 2011. – Helikopter 16 är ett väl beprövat system som vi är nöjda med. Det är en robust och mångsidig maskin som är byggd för att fungera i en krigssituation. Den kan transportera människor och materiel både i och under helikoptern, bära brandtunna och landa på otillgängliga platser dag som natt, säger överste Mats Antonson.

DCA-avtalet med USA gör Sverige tryggare, säger Sveriges ÖB Micael Bydén. Han tonar ned risken att kärnvapen skulle föras in i Sverige eller i svenskt luftrum. – Vi bestämmer själva vilka som kommer hit med vad.

Michael Claesson har bred erfarenhet och rätt kunskap enligt både regeringen och oppositionen. Dessutom har han länge haft tillgång till samma information som ÖB har, vilket bör ge honom en kort startsträcka, säger Jessica Josefsson, försvarsreporter på TV4 Nyheterna. Var det ett väntat val? – Ja, Claesson var ett väntat val även om han i det här sammanhanget är äldre än vad de flesta har varit när de har blivit överbefälhavare i Sverige. Men han är en mycket erkänd och uppskattad person inom Försvarsmakten och även i övriga försvarssverige. Han ses som kompetent och kunnig och kan hela byråkratin, säger Jessica Josefsson, försvarsreporter på TV4 Nyheterna. Varför blev det inte marinchefen Ewa Skoog Haslum? – Ewa Skoog Haslum har varit favorittippad och uppskattad i de egna leden. Det var också lite marinens tur om man får säga så. ÖB brukar så att säga ambulera mellan vapengrenarna armén, flyget och marinen. Micael Bydén tillhörde flyget och den innan honom, Sverker Göransson, var från armén. Men Ewa Skoog Haslum har själv uttryckligen sagt att hon inte är tillgänglig för det jobbet och att hon vill fortsätta sitt arbete som marinchef. Vad kommer förändras med Claesson som ÖB? – Jag skulle inte säga att skillnaden kommer bli så stor mot Micael Bydén. Det är mer att fortsätta på den inslagna vägen. Däremot präglat av att Försvarsmakten kommer stöpas om efter Nato-medlemskapet och kanske även i viss mån av DCA-avtalet med USA. De stora utmaningarna blir att köpa saker i rätt tid och avgöra vad man kan skänka till Ukraina i de här upprustningstiderna.