Sverige bidrar med 336 miljoner för inköp av artillerigranater till Ukraina
EU lovade redan förra året att Ukraina skulle få en miljon artillerigranater under våren 2024. Men det löftet sprack. Den europeiska vapenindustrin hade inte tillräcklig kapacitet och flera EU-länder var ovilliga att betala de summor som krävdes. Därför igångsatte Tjeckiens president Petr Pavel ett detektivarbete för att hitta länder utanför EU och USA som var villiga att sälja ammunition. För en månad sedan meddelade Pavel att landet lyckats identifiera 800 000 granater som fanns till salu runt om i världen och han uppmanade allierade stater att medverka i finansieringen. Svenskt tillskott på 336 miljoner Vilka stater som säljer granaterna är hemligt då Tjeckien inte vill att utomstående ska få kännedom om avtalen. Enligt sajten Euractiv är alla detaljer säkerhetsklassade då leveranserna riskerar att saboteras av Ryssland eller andra om uppgifterna blir kända. Tjeckien uppger att 18 länder anslutit sig till initiativet, däribland Belgien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Norge och Kanada. Och nu även Sverige. På torsdagen fastställde regeringen att det svenska tillskottet blir ungefär 336 miljoner kronor, officiellt cirka 30 miljoner euro. – Ukraina behöver artilleriammunition och de behöver det snabbt. Det i ljuset av det allvarliga läget som Ukraina befinner sig i. Det här skulle kunna gå att verkställa relativt snabbt och det är också viktigt för Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen har gett ett uppdrag till FVM, Försvarets Materielverk, att påbörja förhandlingar med den tjeckiska parten så att Sverige kan finansiera det tjeckiska artilleriammunitions initiativet. TV4 Nyheterna avslöjade redan den 18 februari att Sverige var intresserat av att medverka i det tjeckiska initiativet. Stort behov av ytterligare krigsmateriel När de första leveranserna av 155 millimeters- och 122 millimetersgranaterna beräknas kunna nå Ukraina är oklart. Enligt Tjeckiens president Petr Pavel kan den första lasten nå Ukraina ”inom ett par veckor”. Tjeckiens nationelle säkerhetsrådgivare Tomas Pojar är mer försiktig och tror att ammunitionen når frontlinjen i juni. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sade på onsdagen att han välkomnar satsningen men att ”det är otillräckligt”. Han menar att Ukraina behöver stöd på ”flera olika områden” för att kunna försvara sig mot de ryska ockupanterna. Behovet av ytterligare krigsmateriel till Ukraina är stort. Efter 25 månader av illegalt ryskt anfallskrig har förråden sinat. Längs en över 1000 kilometer lång frontlinje har de ukrainska försvararna nu i flera månader tvingats ransonera ammunitionen. Enligt internationella beräkningar bedöms Ryssland förbruka 10 000 artillerigranater varje dag sedan den fullskaliga invasion 2022. Ukraina har bara möjlighet att avskjuta 2000 per dygn. Bristen på framför allt artillerigranater har av militära experter varit en av huvudförklaringarna till att Ryssland kunnat erövra först staden Bachmut 2023, och i år även Avdiivka i Donetskregionen i östra Ukraina.
EU lovade redan förra året att Ukraina skulle få en miljon artillerigranater under våren 2024. Men det löftet sprack. Den europeiska vapenindustrin hade inte tillräcklig kapacitet och flera EU-länder var ovilliga att betala de summor som krävdes. Därför igångsatte Tjeckiens president Petr Pavel ett detektivarbete för att hitta länder utanför EU och USA som var villiga att sälja ammunition. För en månad sedan meddelade Pavel att landet lyckats identifiera 800 000 granater som fanns till salu runt om i världen och han uppmanade allierade stater att medverka i finansieringen. Svenskt tillskott på 336 miljoner Vilka stater som säljer granaterna är hemligt då Tjeckien inte vill att utomstående ska få kännedom om avtalen. Enligt sajten Euractiv är alla detaljer säkerhetsklassade då leveranserna riskerar att saboteras av Ryssland eller andra om uppgifterna blir kända. Tjeckien uppger att 18 länder anslutit sig till initiativet, däribland Belgien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Norge och Kanada. Och nu även Sverige. På torsdagen fastställde regeringen att det svenska tillskottet blir ungefär 336 miljoner kronor, officiellt cirka 30 miljoner euro. – Ukraina behöver artilleriammunition och de behöver det snabbt. Det i ljuset av det allvarliga läget som Ukraina befinner sig i. Det här skulle kunna gå att verkställa relativt snabbt och det är också viktigt för Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen har gett ett uppdrag till FVM, Försvarets Materielverk, att påbörja förhandlingar med den tjeckiska parten så att Sverige kan finansiera det tjeckiska artilleriammunitions initiativet. TV4 Nyheterna avslöjade redan den 18 februari att Sverige var intresserat av att medverka i det tjeckiska initiativet. Stort behov av ytterligare krigsmateriel När de första leveranserna av 155 millimeters- och 122 millimetersgranaterna beräknas kunna nå Ukraina är oklart. Enligt Tjeckiens president Petr Pavel kan den första lasten nå Ukraina ”inom ett par veckor”. Tjeckiens nationelle säkerhetsrådgivare Tomas Pojar är mer försiktig och tror att ammunitionen når frontlinjen i juni. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sade på onsdagen att han välkomnar satsningen men att ”det är otillräckligt”. Han menar att Ukraina behöver stöd på ”flera olika områden” för att kunna försvara sig mot de ryska ockupanterna. Behovet av ytterligare krigsmateriel till Ukraina är stort. Efter 25 månader av illegalt ryskt anfallskrig har förråden sinat. Längs en över 1000 kilometer lång frontlinje har de ukrainska försvararna nu i flera månader tvingats ransonera ammunitionen. Enligt internationella beräkningar bedöms Ryssland förbruka 10 000 artillerigranater varje dag sedan den fullskaliga invasion 2022. Ukraina har bara möjlighet att avskjuta 2000 per dygn. Bristen på framför allt artillerigranater har av militära experter varit en av huvudförklaringarna till att Ryssland kunnat erövra först staden Bachmut 2023, och i år även Avdiivka i Donetskregionen i östra Ukraina.