Sveriges utdragna ansökan – experten: "Svaghetstecken för Nato"
21 månader har gått sedan den svenska regeringen ansökte om medlemskap i militäralliansen. Under måndagen väntas Ungerns parlament att slutligen trycka på ja-knappen för Sveriges Natomedlemskap. – Det har varit en mycket längre och mer komplicerad process än vad jag tror Sverige och framför allt Stoltenberg tänkte sig. Och det har varit många vändningar och också en del dramatiska ögonblick under de här åren, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i Krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Svaghetstecken Men den utdragna processen kan tolkas som ett svaghetstecken för en splittrad försvarsallians där särskilt Ukraina är en vattendelare, enligt Christiansson. – Jag tror inte att det är en slump att det är de två mest Rysslandsvänliga länderna inom alliansen som på olika sätt utnyttjat den här situationen inrikespolitiskt, men också för att vinna favörer gentemot Sverige. – Däremot har det också varit ett svaghetstecken att man inte är eniga eftersom att säkerhetssituationen i Europa har varit så allvarlig, å andra sidan när man tittar tillbaka på processen om några år så kommer det bara stå att Sverige gick med 2024, resten kommer vara en fotnot, fortsätter Christiansson. Kommer rösta ja Senast i fredags var statsminister Ulf Kristersson (M) på statsbesök hos Viktor Orbán i Budapest. Under besöket presenterades också ett nytt försvarsavtal, där Ungern köper fyra Jas 39 Gripenplan av Sverige. Omröstningen om Sveriges Natoansökan i dag väntas gå igenom. Orbáns regeringsallians Fidesz-KDNP har sagt att man ska rösta ja och de sitter på två tredjedelar av mandaten, något TV4 Nyheterna tidigare har rapporterat om. Dessutom har oppositionen till Fidesz, premiärminister Viktor Orbáns parti, länge velat att Sverige ska få gå med i Nato och är kritiska till tiden som det har tagit för ett godkännande. Även där väntas flera rösta ja. Ungern väntas rösta om Sveriges Natoansökan vid 16-tiden.
21 månader har gått sedan den svenska regeringen ansökte om medlemskap i militäralliansen. Under måndagen väntas Ungerns parlament att slutligen trycka på ja-knappen för Sveriges Natomedlemskap. – Det har varit en mycket längre och mer komplicerad process än vad jag tror Sverige och framför allt Stoltenberg tänkte sig. Och det har varit många vändningar och också en del dramatiska ögonblick under de här åren, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i Krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Svaghetstecken Men den utdragna processen kan tolkas som ett svaghetstecken för en splittrad försvarsallians där särskilt Ukraina är en vattendelare, enligt Christiansson. – Jag tror inte att det är en slump att det är de två mest Rysslandsvänliga länderna inom alliansen som på olika sätt utnyttjat den här situationen inrikespolitiskt, men också för att vinna favörer gentemot Sverige. – Däremot har det också varit ett svaghetstecken att man inte är eniga eftersom att säkerhetssituationen i Europa har varit så allvarlig, å andra sidan när man tittar tillbaka på processen om några år så kommer det bara stå att Sverige gick med 2024, resten kommer vara en fotnot, fortsätter Christiansson. Kommer rösta ja Senast i fredags var statsminister Ulf Kristersson (M) på statsbesök hos Viktor Orbán i Budapest. Under besöket presenterades också ett nytt försvarsavtal, där Ungern köper fyra Jas 39 Gripenplan av Sverige. Omröstningen om Sveriges Natoansökan i dag väntas gå igenom. Orbáns regeringsallians Fidesz-KDNP har sagt att man ska rösta ja och de sitter på två tredjedelar av mandaten, något TV4 Nyheterna tidigare har rapporterat om. Dessutom har oppositionen till Fidesz, premiärminister Viktor Orbáns parti, länge velat att Sverige ska få gå med i Nato och är kritiska till tiden som det har tagit för ett godkännande. Även där väntas flera rösta ja. Ungern väntas rösta om Sveriges Natoansökan vid 16-tiden.