The Guardian: Israel pressade åklagare i Haag

En tänkbar pristagare är den internationella brottmålsdomstolen ICC och kanske också chefsåklagaren där: Karim Khan. Han och domstolen har har krävt att Hamasledaren Yahia Sinwar ställs inför skranket eftersom han anses vara hjärnan bakom 7-oktober attackerna förra året. Men ICC fick också stor uppmärksamhet när domstolen tidigare i år ansökte om en arresteringsorder för att Israels försvarsminister Gallant och premiärminister Netanyahu. ICC ansåg att de borde gripas på grund av hur gazakriget genomförts. Flera tänkbara pristagare Men det finns förstås fler tänkbara pristagare som under det senare året fått uppmärksamhet för sitt arbete med fred i mellanöstern. ICC ställer enskilda personer till svars medan domstolen ICJ hanterar mellanstatliga frågor. ICJ hamnade i fokus när frågan om huruvida Israel ligger bakom ett folkmord I Gaza adresserades av domstolen. Hjälper i Sudan Fredsarbete utanför Mellanöstern kan förstås också premieras av den Norska nobelkommitten. Det gäller till exempel organisationen Sudans motståndskommittéer som verkat på gräsrotsnivå i krigets i Sudan för att hjälpa människor att överleva. Det skulle isåfall innebära att fredsarbete i ett krig som hamnat i medieskugga bakom Ukraina och Mellanöstern får uppmärksamhet. Vem som än tilldelas priset kommer i vilket fall som helst att bli en symbol för att fred inte kommer "gratis" utan är frukten av kompromisser, en god vilja och hårt arbete. Det gäller i Mellanöstern, i Afrika, ja egentligen globalt.

Jag hatar att låta cynisk. Men så här kommer det bara att fortsätta. Allt talar för att både Nordkorea och Iran med Kinas goda minne försett Ryssland med nya dödliga robotar. Putin tycks uppmuntrad över USA:s vägran att låta Ukraina använda de långdistansvapen Biden-administrationen donerat. Nu kommer kritiken mot USA:s beslut att öka i styrka. Detta visar orimligheten att ge grönt ljus åt att slå ut själva raketerna som ryssarna skickar in – men neka Ukraina rätten att i preventivt syfte angripa flygplanen och avskjutningsramperna som på bekvämt avstånd avlossar de dödliga missilerna. Ny våldsam fas Jag befarar att kriget klivit in i en ny våldsam fas. Förra måndagen såg vi den totalt mest omfattande ryska attacken mot Ukraina under hela kriget; över 230 robotar eller attackdrönare angrep. Jag och TV4 Nyheternas fotograf Anders Ekert tvingades flera gånger söka säkerhet i skyddsrummet. Det var en intensitet jag aldrig under mina många resor till Ukraina upplevt. Många ukrainare betraktade det som Putins ”svar” efter att Ukraina i början av augusti helt plötsligt tågade in och erövrade över 1 000 kvadratkilometer av den ryska Kursk-regionen. En oväntad och våghalsig operation som Moskvaregimen inte klarat av att hantera. Sedan följde attackerna mot hotellet i Zelenskyjs hemstad Krivyh Ryh. Och de massiva anfallen mot Charkiv häromdagen. Ukrainas motangrepp i lördags då flera hundra drönare skickades in för att slå ut flera ryska viktiga energianläggningar bör också nämnas. 2,5 år efter att Ryssland inledde denna blodiga storskaliga invasion ser vi inga tecken på avmattning. Tvärtom. Västvärlden står handfallen FN:s internationella brottmålsdomstol ICC har efterlyst den ryske presidenten för krigsbrott. Men trots det kunde han idag spatsera runt i Mongoliets huvudstad Ulan Bator utan att gripas. Trots att Mongoliet lovat att följa ICC:s regelverk. Putin visste förstås att gasberoende Mongoliet inte vågade frihetsberöva den efterlyste krigsförbrytaren. Dagens två nyhetshändelser: en leende Putin välkomnad i ett land som undertecknat Romstadgan, och ruinerna efter ryska bomber i Poltava väcker känslan att den demokratiska västvärlden står handfallen när ännu en diktator med våld vill diktera och dominera sin omvärld. Mina tankar går också till fembarnsmamman Anastasya som vi träffade i Sumy i torsdags. Hon flydde ju till Poltava för att ”det var säkrare”. Fruktansvärt tragiskt. Ukrainarna är inte säkra någonstans i sitt land.

Den ryske presidenten Vladimir Putin anlände till det ICC-anslutna landet Mongoliet under måndagskvällen. Detta är den första resan till ett land som anslutit sig till ICC-stadgan sedan arresteringsordern utfärdades mot honom. Mongoliet är förpliktigat att gripa honom enligt arresteringsordern från Internationella brottmålsdomstolen. Om de inte gör det så riskerar landet att åtalas – vilket är högst troligt enligt experter, rapporterar Politico. – Mongoliet kommer nästan säkert att åtalas av internationella brottmålsdomstolen för att ha brutit mot sin samarbetsplikt, säger Tamás Hoffman på Institute for legal studies till sajten. Trots att landet riskerar rättsliga påföljder så tror inte Tamás Hoffman att det kommer att innebära några större konsekvenser. Gripande osannolikt Ett gripande ses som osannolikt då Mongoliet och Ryssland har täta band och Mongoliet är väldigt beroende av rysk gas, olja och elektricitet. ICC:s arresteringsorder utfärdades i mars 2023 och motiverades med tvångsförflyttningen av barn från ryskockuperade områden i krigets Ukraina. Både Ukraina, ICC och flera människorättsorganisationer har uppmanat Mongoliet att ingripa mot Vladimir Putin. – Om Mongoliet förser Putin med en tillfällig fristad blir landet i praktiken medbrottsling i att säkra straffrihet för några av de mest allvarliga brotten under internationell rätt, säger Amnestys Mongolietchef Altantuya Batdorj till sajten. Experten: ”De bör utlämna Putin” Folkrättsexperten Ove Bring har tidigare sagt till TV4 Nyheterna att Mongoliet är skyldiga att samarbeta med ICC. – De bör alltså utlämna Putin till Haag, säger han.

Rysslands president har landat i Mongoliet – som formellt är skyldigt att gripa och lämna ut honom för krigsbrott. Både ICC och Ukraina har begärt att landet ingriper mot Putin – men det lär inte ske.

När Vladimir Putin nästa vecka besöker Mongoliet – som har anslutit sig till ICC – vill Ukraina att han grips och lämnas ut. Men i Kreml är de inte oroliga. – Putins medarbetare låter honom inte åka om det finns oklarheter, säger folkrättsexperten Ove Bring.

Putin besökte nyligen Azerbajdzjan för att stärka relationen mellan grannländerna. På tisdag går hans nästa resa, då till grannlandet Mongoliet. Anledningen till besöket är 85-årsfirandet av segern mot Japan, där Sovjetunionen och Mongoliet stred sida vid sida. Första besöket till ett ICC-land Under året har Putin, förutom Azerbajdzjan, besökt Kina, Belarus, Uzbekistan, Nordkorea, Vietnam och Kazakstan – inget av länderna har anslutit sig till Internationella brottmålsdomstolen ICC:s stadgar. Förra året utfärdade ICC en arresteringsorder mot Putin för krigsbrott efter deportationen av ukrainska barn i ockuperade områden. Mongoliet har dock anslutit sig till ICC:s Romstadga, som landet skrev på år 2000. – De är ju skyldiga att samarbeta med ICC, de bör alltså utlämna Putin till Haag, säger folkrättsexperten Ove Bring. Experten: Putin tar en risk Putin hade tidigare planerat en resa till Sydafrika, men landet är anslutna till ICC och har tidigare haft problem kopplat till utlämningar och ICC. 2015 besökte den dåvarande sudanska presidenten Omar Hassan al-Bashir landet – trots att det fanns en arresteringsorder mot honom. – Putin hade tänkt att resa till Sydafrika i och med ett Brics-möte, men då vågade han inte sätta sina fötter på ett flygplan och åka dit, säger folkrättsexperten Ove Bring. En självständig sydafrikansk domstol krävde att han skulle gripas, men al-Bashir kunde ändå resa hem till Sudan utan att myndigheterna ingrep. – Då Sydafrika inte löst denna frågan fullständigt riskerade Putin att bli utlämnad till Haag av de sydafrikanska rättsvårdande myndigheterna. Det riskerar han nu med, säger Ove Bring. Kreml: Vi är inte oroliga Kreml uppger dock att man inte är oroliga inför resan till Mongoliet. – Det finns inga bekymmer. Vi har en bra dialog med våra vänner från Mongoliet, säger Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, enligt AFP. Från ukrainskt håll har man uppmanat Mongoliet att arrestera Putin och utlämna honom till domstolen i Haag. Något som inte behöver vara helt omöjligt, menar Ove Bring. – Om det finns ett självständigt rättsväsende som gör en analys av frågan, så som i Sydafrika så riskerar han något, säger Ove Bring. Att Putin trots detta reser tror Ove Bring beror på att han har skaffat sig försäkringar från Mongoliet om att inget kommer hända. Samtidigt tror han inte att ett passivt agerande från Mongoliet kan sänka förtroendet för ICC. – Jag tror snarare man tappar förtroendet för Mongoliet som en rättsstat i så fall. Det är inte domstolens fel om Mongoliet inte lever upp till förpliktelserna.

Det krävs juridiska reformer för att möjliggöra användningen av digitala dokument i handeln. Sverige ligger i dag långt efter andra viktiga handelspartners och riskerar förlora marknadsandelar, skriver företrädare för Internationella Handelskammaren (ICC).

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdar en arresteringsorder gällande Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu. Sergej Sjojgu tillsammans med generalstabschef Valerij Gerasimov misstänks för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Ukraina.

Enligt Johnson kommer besöket att ge bevis på ett ”mycket starkt stöd för den israeliska regeringen”. Inbjudan kommer kort efter det att tre europeiska länder erkänt staten Palestina och beskedet från ICC-åklagaren Karim Khan om att han vill gripa Netanyahu tillsammans med försvarsministern samt tre högt uppsatta ledare inom terrorstämplade Hamas. USA har stått fast vid sitt stöd till Israel i dess krig i Gaza, som följde på Hamas terrorattack den 7 oktober. Vita huset har dock vid upprepade tillfällen uttryckt frustration kring den israeliska krigföringen, särskilt vad gäller planerna på en markinvasion i Rafah i södra Gaza, där över en miljon människor befinner sig och president Joe Biden har varnat för att USA kan komma att pausa sina vapenleveranser.