Trio tilldelas ekonomipriset

Det amerikanska valet har fått finansmarknaderna att ta glädjeskutt. Framöver kan det bli mer problematiskt – även för Riksbanken. Men svenska hushåll står hursomhelst inför ljusare tider, skriver Klas Eklund i en krönika. ✔ Trots osäkerheten: Därför blir 2025 ett klart bättre år ✔ Så ska du göra med boräntan: ”Lönar sig för de allra flesta” ✔ Det kan få Riksbanken att gå mer försiktigt fram

Riksbanken sågar förra veckans utredningsförslag om att öka utrymmet för hushåll att ta bolån och mjuka upp amorteringskrav. Det vore inte en hållbar lösning, lyder bedömningen. Riksbankschefen lägger ansvaret för bostadsmarknadens trösklar hos politikerna.

Det var inget svårt beslut att sänka räntan med 50 punkter, men det betyder inte att slutnivån blir lägre. Både kronan och matpriserna oroar medan USA-valets betydelse för den svenska inflationen inte är självklar. Det framgår av protokollet från Riksbankens senaste möte.

Riksbanken slog till med en dubbelsänkning av styrräntan i förra veckan och väntas sänka räntan ytterligare när nästa räntebesked meddelas i december. Något som innebär mer pengar för hushåll med lån. Många undrar nu vad som är klokast att göra med pengarna som blir över. Ska de exempelvis gå till nödvändigheter, eller är det nu man borde unna sig något? ”Sköna besparingar” Enligt oberoende ekonomen Günter Mårder finns några saker att bocka av innan man kan lyxa till det. Första steget är att göra sig av med de dyra konsumentlånen. – Vi börjar med lånen som ofta har en hög ränta. Det är de lånen vi har till följd av att vi har köpt saker, lån på bil, båt eller andra saker som vi har satt i pant. De här lånen är dyra. De ska vi göra oss av med, säger Mårder. – Det innebär sköna besparingar i höga räntekostnader. Bygga upp trygghetsbufferten När man klarat av första steget är det dags för nästa steg – nämligen att se över trygghetsbufferten som kanske tagit stryk under de ekonomisk tuffa åren. – De senaste åren har många ätit upp en del av trygghetsbufferten till följd av att det blivit dyrare att leva. Nu är det dags att bygga upp bufferten igen för att ha pengar för oförutsedda utgifter. Investera för att sänka kostnaderna När man klarat av de första två stegen och lyckats sänka sina kortsiktiga kostnader är det dags att lyfta blicken och börja fundera på framtida kostnader – genom kloka investeringar. Till exempel smarta energilösningar. – Det handlar om alla investeringar vi kan göra för att minska framtida kostnader. Om vi tar till exempel bilen. Vi kanske struntade i att göra den där extra servicen. Eller vi kanske undvek att renovera vårt badrum trots att vi visste att livslängden har passerat bäst före datumet. – All den typen av investeringar eller förbättringar av ditt hem. Tilläggsisoleringar, eller investera i smarta energilösningar. Allt sånt minskar kostnaderna framåt och är positivt för det ökar motståndskraften för framtida, jobbigare ekonomiska situationer. Investera i värdepapper I nästa steg är det dags att börja investera i värdepapper, eller amortera av bolånet. Här dyker tiotusenkronorsfrågan upp: Ska man amortera av på bolånet, eller starta ett långsiktigt sparande i aktiefonder? – Aktiefonder kan över tid ge en avkastning på ungefär 7 procent per år. Boräntorna kommer att vara ungefär 3,5 procent i genomsnitt om ett halvår. Här är valet beroende av hur mycket risk man är villig att ta. – Om man vill ha en låg risk, amorterar man på bolånen. Om man vill ha större potential, väljer man istället aktiemarknaden. Då kan man lyxa till det Har man tagit sig hela vägen till sista steget, bockat av alla nödvändigheter, och säkrat framtiden så kan man skämma bort sig själv och unna sig lite lyx. – Då kan fantasin bara sätta gränser för vad du vill göra. Unna dig själv och ha trevligt. Det har varit tuffa år senaste åren. Det är dags att unna sig lite. Man ska inte unna sig något längs med trappan? –Det kommer vi att göra. Även om jag står här som en lärare och försöker läxa upp vad man ska göra, så kommer du längs vägen att unna dig små saker. Det är du värd.

Bolånemarginalen för de rörliga bolånen har ökat till 0,78 procentenheter, vilket är ännu ett kvitto på att bolånen är en väldigt god affär för bankerna, menar Moa Langemark. – Marginalen gick ner en del när Riksbanken började höja sin styrränta. Men marginalerna börjar återigen öka när Riksbanken sänker styrräntan. Så sent som i torsdags sänkte Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter till 2,75 procent. För bolånetagare betyder det att förhandlingsutrymmet på bolåneräntor ökar, tipsar Moa Langemark. – Just nu finns det en genomsnittsrabatt för rörliga bolån på ungefär 100 punkter, alltså en hel procentenhet att förhandla om. Många tittar på listräntan när man ska bestämma sig vilken bolåneaktör man ska vända sig till. Men det är genomsnittsräntan man ska titta på. Det finns ett gott förhandlingsutrymme och som bolånetagare behöver man ta det utrymmet. Tips för att få lägre ränta på bolånen Det är viktigt att man fortsätter pressa och utmana bankerna genom att följa upp och se att man inte betalar för mycket, uppmanar Moa Langemark. Genom att läsa på innan man pratar med banken och gå igenom sin ekonomiska situation kan man stärka sitt självförtroende och förhandla bättre. – Är det så att du har en fast inkomst och inte har så höga bolån, då är du inte en så stor risk för banken. Kan du förklara det på ett tydligt sätt för banksäljaren som du möter, och försöka få denne att motivera varför du inte får den ränta som du själv vill ha, då är du ett steg närmare att kunna hamna i en situation där du får en bättre bolåneränta. Men det är inte särskilt många som byter bank, bara sju procent har bytt bolånegivare de senaste fem åren. Vilket Moa Langemark dels tror handlar om att det är en ganska krånglig situation när man ska förhandla sig till en bättre bolåneränta. – Det är viktigt att vi tar det ansvaret själva och ser till att vi inte ramlar ner och blir en passiv kund som bankerna kan fortsätta att ta ut lite för höga räntor av helt enkelt.

En dansk, en norsk och en svensk gick till banken i respektive land för att ta ett bostadslån under en period präglad av låga räntor. Vad hände när räntorna började stiga? Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge, har undersökt frågan och kommit fram till att svensken överlägset är den mest räntekänsliga låntagaren. Dansken behöver inte bry sig särskilt mycket eftersom de flesta har annuitetslån med en fast ränta i 30 år. Extremt räntekänsliga Majoriteten av norrmännen har också 30-åriga annuitetslån, men till skillnad från Danmark har de allra flesta rörlig ränta. Annuitetsprincipen är att du totalt betalar samma avgift varje månad för ränta och amortering tillsammans. Om räntan går upp, betalar du mindre i amortering. Om räntan går ner, betalar du mer i amortering. I Sverige är standard rak amortering, så kallade serielån, med rörlig ränta eller bunden ränta i en kortare tid. När räntorna stiger blir konsekvensen att hela räntesmällen överförs direkt i låntagares plånböcker, enligt Olsen. Norrmän är fortsatt ganska räntekänsliga, men svenskar är extremt räntekänsliga eftersom de har serielån. Respektive bolånesystem har haft en direkt påverkan på ländernas ekonomiska tillväxt, visar data som Olsen tagit fram. Sveriges tillväxt har varit sämre än både Danmarks och Norges. "Väldigt bra system" En indikation på det är att svenskar spenderat betydligt mindre än både norrmän och danskar på tjänster. Norge ligger långt över den nivå som vi hade innan pandemin. I Sverige ligger man under. I Norge har man varit så besviken över att räntorna gått upp, men man förstår inte hur dåligt man faktiskt kan ha det, säger Olsen och hänvisar till Sverige. Men den positiva nyheten är att Sverige kommer att få en ganska bra "boost" när Riksbanken sänker räntan. Jag skulle gissa att 2025 blir bättre. Danmark har också ett unikt system – men i positiv bemärkelse, enligt Helge Pedersen, chefsekonom på Nordea i Danmark. Bostadsägare med realkreditlån finansierat genom obligationer kan när som helst konvertera sina lån, vilket kortfattat betyder att de kan sälja sin skuld och omförhandla räntan. Det är ett väldigt bra system som man kan utnyttja privatekonomiskt, säger Pedersen.

Storbankerna har följt Riksbankens dubbelsänkning av räntan – men vissa banker sackar efter. Den närmaste veckan gäller det att hålla koll på punkterna. – Man behöver inte bli arg redan i dag om man tycker att banken sänker för långsamt. Först efter nästa vecka kan man bli arg, säger sparekonomen Christina Sahlberg på Compricer.

Riksbankens dubbelsänkning får bolånetagare att jubla. SvD reder ut hur mycket hushåll med rörliga bolån sparar per månad och vilka som kan tjäna på att binda delar av sitt lån, trots förväntade räntesänkningar.

Riksbanken sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 2,75 procent, den största sänkningen på tio år. Men vad som händer med räntan framöver har blivit osäkrare efter Donald Trumps valseger. Riksbankschefen Erik Thedéen varnar för en stökig situation.

Räntechocken biter fortfarande hårt i svensk ekonomi. Det är skälet till att Riksbanken dubbelsänker styrräntan från 3,25 till 2,75 procent. Men en ny, jättelik osäkerhetsfaktor styr fortsättningen. DN:s Carl Johan von Seth svarar på tre frågor om beskedet.