Ukraina har återtagit ryska fästet – kan tvinga tillbaka markstyrkor

Ukraina genomförde en stor drönarattack mot den ryska huvudstaden. Ett 30-tal sköts ner under söndagen enligt rysk militär men drönarna orsakade stor oreda i Moskva. Bland annat fick flygplatserna Domodedovo, Sjeremetevo och Zjukovo att tillfälligt stänga ned trafik. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving menar att syftet framförallt är att rikta vanliga ryssars uppmärksamhet mot kriget och att det är en av de största attackerna som har riktats mot Moskvaområdet hittills. – Alla attacker som riktas mot Moskva innebär att kriget blir mer påtagligt för ryssen i gemen. Sannolikt så ökar ju oron hos civilbefolkningen och liknande. Vi kan dra paralleller med de ukrainska drönarattackerna mot flygbasen i Murmaskområdet. Efter det gav ju invånarna i området uttryck för att man var oroliga och vad det här skulle få för följder, sannolikt är det väl liknande i Moskvaområdet, säger han. Vill överanstränga det ryska luftförsvaret Ryska försvarsministeriet uppger att 34 drönare har skjutits ner inom Moskvaområdet och att Ryssland i sin tur avfyrade 145 drönare mot mål i Ukraina, enligt landets militär. Det är den största attacken sedan den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. – Här vill man sprida på gracerna från ukrainsk sida och attackera så många mål som möjligt för att överanstränga det ryska luftförsvaret. Attackerna i Brjanskområdet har enligt ukrainska generalstaben riktats moten ammunitionsdepå och där har man tydligen haft framgång, säger Jörgen Elfving. Kan slå mot mål på djupet i Ryssland Jörgen Elfving menar att det finns en signaleffekt i de ukrainska drönarattackerna och att det är en styrkedemonstration. – Ukraina har förmåga att slå mot mål på djupet i Ryssland och samtidigt kan man se det här som en styrkedemonstration mot bakgrund av vad Trump-administrationen som nu är på väg in, har sagt om Ukraina. Och samtidigt kan det också vara att genom att visa att man har förmåga att slå mot mål på djupet så kan det vara ett försök att sätta press på Biden-administrationen att man ska ge tillstånd att använda västs krigsmateriel mot mål på det ryska djupet, säger han. På vilket sätt är det här en styrkedemonstration från Ukrainas sida? – Det är ju antalet drönare man satt in, 70 drönare, det är ju ett betydande antal och dessutom att man har attackerat ett flertal olika mål.

Söndagens ukrainska drönarattack mot Moskva ser ut att vara den största hittills. Den skulle kunna kopplas till Trumps valvinst, menar överstelöjtnant Jörgen Elfving. – Det kan vara ett sätt att försöka påverka Biden-administrationen i elfte timmen.

Den senaste tiden har det rapporterats intensivt hur nordkoreanska soldater har rekryterats av Ryssland för att delta i den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nu har Storbritanniens försvarsministerium publicerat ett klipp på X som hänvisar till Ukrainas säkerhetstjänst där det står att Kreml nu vill rekrytera soldater från centrala Afrika. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten sker detta när Ryssland lider av rekordstora förluster på fältet. – Det här är inte första gången det kommer uppgifter om att man från rysk sida försöker rekrytera personal från olika håll i världen. Under 2022 förekom det uppgifter om att man försökte rekrytera personal från Syrien som inte ledde någonstans. Sedan har man rekryterat indier och nordkoreaner, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Vill rekrytera från Afrika Ukrainas underrättelsetjänst har tidigare varnat för att Ryssland försökt rekrytera soldater i Afrika. Då bland annat från Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. Man har då erbjudit pengar för att människor ska skriva på kontrakt, ryska pass för soldaten och hans familjemedlemmar samt en månadslön för att strida. Nu varnar alltså Ukrainas säkerhetstjänst och Storbritanniens försvarsministerium för samma sak. – Det här i sig är inte uppseendeväckande, jag skulle betrakta det som ett ytterligare försök att få personal till de ryska väpnande styrkorna. Sen är det frågan om vilka volymer det handlar om och vad det är för kvalitet på den personal man rekryterar. Har de till exempel militär bakgrund eller liknande? Vilken åldersstatus och vilket hälsoläge har de?, säger Jörgen Elfving. Ryssland vill inte se en ny mobilisering Jörgen Elfving tror inte på några större antal soldater som kommer att ansluta till den ryska armén – utan mer som ett försök från Ryssland. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst görs detta för att slippa en mobilisering av den ryska befolkningen. – Den ryska politiska ledningen och då i första hand presidenten har sannolikt ingen lust att genomföra en ytterligare mobilisering med tanke på erfarenheterna från den i september 2022 som dels inte fungerade på grund av mobiliseringssystemet för att det legat i träda men också på grund av reaktionerna i det ryska samhället. Det var ju ett antal som lämnade landet för att undvika att bli inkallade, säger han. Hur skulle en ny mobilisering kunna se ut? – Det är något man vill undvika. Det här har också inneburit att man har väsentligt ökat den ekonomiska ersättningen till dem som låter sig kontraktanställas. Det är både frågan om en engångssumma men också den månatliga ersättningen. Min bedömning är att den väg man kommer gå är att försöka fortsätta locka folk att kontraktanställas i utbyte mot ganska goda ekonomiska incitament.

Ryssland är inne på sin tredje armé, sett till omsättningen av soldater. Mycket är kopplat till den ryska taktiken ”köttkvarnen” som resulterar i höga dödstal. – Förluster betyder egentligen ingenting. Man skickar folk i döden för begränsade terrängvinster, säger militära experten Jörgen Elfving.

Vladimir Putin vill till varje pris att Donald Trump ska bli nästa president i USA. – Han kan ge Putin det Ryssland kräver, konstaterar Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld. – Trumps syn på Nato spelar Putin i händerna, menar Jörgen Elfving, överstelöjtnant och tidigare chef för Arméns underrättelseskola.

70 procent av Ukrainas elkraftverk har slagits ut. Landet bävar för ännu en sträng vinter. ”Samtidigt kan man säga att Rysslands läge nästan är likvärdigt som inför den första krigsvintern,” säger Jörgen Elfving, militärexpert.

Artificiell intelligens hjälper Ukraina att slå mot ryssarna på slagfältet. Under 2024 uppges träffsäkerheten i de ukrainska drönarattackerna ha ökat – och förklaringen kan tillskrivas en drönare som med hjälp av AI identifierar specifika mål. – Det här är bara början på en utveckling som kommer, säger försvarsanalytiker Jörgen Elfving.

Enligt Sydkoreas underrättelsetjänst har 12 000 nordkoreanska soldater skickats till Ryssland för att delta i kriget mot Ukraina. Sydkoreas regering beskriver situationen som ett ”allvarligt hot mot det internationella samfundet”. Västländerna måste tänka på vad som händer om soldater från Nordkorea dödas av vapen från väst, menar militärexperten Jörgen Elfving. – Den nordkoreanske ledaren är ingen rationell aktör, säger han.

Ryska styrkor har blivit dödligare med hjälp av Starlinkterminaler, som de kommit över på svarta marknaden. Ukrainska soldater vittnar om att de är rörligare, snabbare och kan attackera mål mer exakt, skriver Washington Post. – Det här ökar deras ledningsförmåga, säger militära experten Jörgen Elfving.

Ryska drönare jagar invånarna i den ukrainska staden Cherson och släpper granater eller spränganordningar med napalm. Civilbefolkningen kallar ryssarnas nya strategi för ”mänsklig safari”, skriver Kyiv Independent. – Jag ser det här som ren terror, säger militära experten Jörgen Elfving.