Undersköterskan Mehrnaz måste lämna Sverige – har för få följare
Sedan de stora protesterna i Iran började för några år sedan deltar Mehrnaz Mousavi ofta i demonstrationer här i Sverige, ibland inbjuden som talare. Hon protesterar bland annat mot att regimkritiker avrättas i Iran, ett öde hon är rädd ska drabba henne själv om hon tvingas återvända. – Att människorna i Iran lider är redan det en mardröm för mig men också att få ett utvisningsbeslut och ha det här hotet över mig, det är en stor press, säger Mehrnaz Mousavi. Migrationsverket: På för låg nivå Migrationsverket menar att Mehrnaz politiska aktivitet är på för låg nivå, följarna för få. Att aktiviteten började i Sverige bidrog också till utvisningsbeslutet. Och bevisbördan ligger på den asylsökande. – I det här fallet har den personen som sökt asyl inte kunnat göra sannolikt att de här publiceringarna och det politiska arbete hon bedriver når upp till nivån för att hon ska omfattas av skydd, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Mehrnaz Mousavis regimkritiska inlägg kan få över 3 000 gillamarkeringar, hennes videos upp till 43 000 visningar. Men Migrationsverket skriver i sitt beslut att regimen i Iran troligen inte sett dem. – Alla vet att Irans regim satsar mycket pengar och mycket resurser på att följa och kontrollera alla aktiviteter som känns som ett hot mot regimen, säger Mehrnaz. ”Väldigt bra koll på regimkritiker” Den bedömningen delas av Jörgen Holmlund som är lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan. – Jag tror den iranska säkerhetstjänsten har väldigt bra koll på regimkritiker i Sverige. De har också resurserna. Både personellt här i Sverige och tekniskt, säger Jörgen Holmlund. Så om du är bor i Sverige och är regimkritisk på dina sociala medier, du deltar i demonstration och talar på demonstrationer – hur sannolikt är det då att den iranska säkerhetstjänsten har ögonen på dig? – Det är oerhört stor sannolikhet att de har det, de skulle inte göra sitt jobb om de inte hade det, säger Jörgen Holmlund. Efter nej från både Migrationsverket och Migrationsdomstolen hoppas Mehrnaz Mousavi nu på att Migrationsöverdomstolen ska ta upp hennes fall och ge henne rätt att stanna i Sverige. – Min högsta dröm är att jag får leva mitt liv här med min man och att kunna fortsätta i trygghet med mina politiska aktiviteter och vara det iranska folkets röst.
Sedan de stora protesterna i Iran började för några år sedan deltar Mehrnaz Mousavi ofta i demonstrationer här i Sverige, ibland inbjuden som talare. Hon protesterar bland annat mot att regimkritiker avrättas i Iran, ett öde hon är rädd ska drabba henne själv om hon tvingas återvända. – Att människorna i Iran lider är redan det en mardröm för mig men också att få ett utvisningsbeslut och ha det här hotet över mig, det är en stor press, säger Mehrnaz Mousavi. Migrationsverket: På för låg nivå Migrationsverket menar att Mehrnaz politiska aktivitet är på för låg nivå, följarna för få. Att aktiviteten började i Sverige bidrog också till utvisningsbeslutet. Och bevisbördan ligger på den asylsökande. – I det här fallet har den personen som sökt asyl inte kunnat göra sannolikt att de här publiceringarna och det politiska arbete hon bedriver når upp till nivån för att hon ska omfattas av skydd, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Mehrnaz Mousavis regimkritiska inlägg kan få över 3 000 gillamarkeringar, hennes videos upp till 43 000 visningar. Men Migrationsverket skriver i sitt beslut att regimen i Iran troligen inte sett dem. – Alla vet att Irans regim satsar mycket pengar och mycket resurser på att följa och kontrollera alla aktiviteter som känns som ett hot mot regimen, säger Mehrnaz. ”Väldigt bra koll på regimkritiker” Den bedömningen delas av Jörgen Holmlund som är lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan. – Jag tror den iranska säkerhetstjänsten har väldigt bra koll på regimkritiker i Sverige. De har också resurserna. Både personellt här i Sverige och tekniskt, säger Jörgen Holmlund. Så om du är bor i Sverige och är regimkritisk på dina sociala medier, du deltar i demonstration och talar på demonstrationer – hur sannolikt är det då att den iranska säkerhetstjänsten har ögonen på dig? – Det är oerhört stor sannolikhet att de har det, de skulle inte göra sitt jobb om de inte hade det, säger Jörgen Holmlund. Efter nej från både Migrationsverket och Migrationsdomstolen hoppas Mehrnaz Mousavi nu på att Migrationsöverdomstolen ska ta upp hennes fall och ge henne rätt att stanna i Sverige. – Min högsta dröm är att jag får leva mitt liv här med min man och att kunna fortsätta i trygghet med mina politiska aktiviteter och vara det iranska folkets röst.