Unga strävar efter kriminell identitet – vill "prata orten"
Polisen har ökat sina gripanden rejält och många sitter både häktade och i fängelse, samtidigt som uppklaringsprocenten kopplat till skjutvåldet är hög, enligt Mats Lindström som har jobbat som spaningsledare åt polisen i Järva i över 30 år. På nära håll har han sett hur gängkriminaliteten har förändrats och hur det grova våldet utförs av allt yngre personer. Enligt Lindström finns det även en strävan bland många unga att skaffa sig en kriminell identitet.
– Det finns en vilja bland ungdomar att ha en kriminell identitet. Även om man kanske inte är så kriminell vill man ”prata orten”, man vill ha de här attributen med en becknarväska och man vill verka som en kriminell, säger han. Utmaning för polisen Samtidigt innebär det vissa utmaningar för polisen att särskilja kriminella från allmänheten. – Man åker omkring på elsparkcyklar in i ett centrum och är delvis maskerad. Det gör det ju svårt för oss eftersom mördarna ser ut på det sättet också. – Just den här strävan efter att få en kriminell identitet den är rätt stark bland väldigt många unga och det gör det ju svårare att skilja dem, fortsätter Mats Lindström. Ämnet diskuterades även i samband med införandet av visitationszoner som gör att polisen får stoppa och visitera personer, både vuxna och barn, utan konkret brottsmisstanke . Men trots utmaningarna fungerar det bra tycker Lindström. – Vi ställer inte upp folk på långa rader och visiterar dem bara. – Jag tycker att vi har väldigt hög träffprocent på dem vi visiterar och att de nog egentligen förstår varför, fortsätter han.
Polisen har ökat sina gripanden rejält och många sitter både häktade och i fängelse, samtidigt som uppklaringsprocenten kopplat till skjutvåldet är hög, enligt Mats Lindström som har jobbat som spaningsledare åt polisen i Järva i över 30 år. På nära håll har han sett hur gängkriminaliteten har förändrats och hur det grova våldet utförs av allt yngre personer. Enligt Lindström finns det även en strävan bland många unga att skaffa sig en kriminell identitet.
– Det finns en vilja bland ungdomar att ha en kriminell identitet. Även om man kanske inte är så kriminell vill man ”prata orten”, man vill ha de här attributen med en becknarväska och man vill verka som en kriminell, säger han. Utmaning för polisen Samtidigt innebär det vissa utmaningar för polisen att särskilja kriminella från allmänheten. – Man åker omkring på elsparkcyklar in i ett centrum och är delvis maskerad. Det gör det ju svårt för oss eftersom mördarna ser ut på det sättet också. – Just den här strävan efter att få en kriminell identitet den är rätt stark bland väldigt många unga och det gör det ju svårare att skilja dem, fortsätter Mats Lindström. Ämnet diskuterades även i samband med införandet av visitationszoner som gör att polisen får stoppa och visitera personer, både vuxna och barn, utan konkret brottsmisstanke . Men trots utmaningarna fungerar det bra tycker Lindström. – Vi ställer inte upp folk på långa rader och visiterar dem bara. – Jag tycker att vi har väldigt hög träffprocent på dem vi visiterar och att de nog egentligen förstår varför, fortsätter han.