Uppgifter: Putin sätter in soldater från Nordkorea

Ukrainska underrättelseuppgifter gör gällande att över 10 000 nordkoreanska soldater ska sluta upp på Rysslands sida i landets pågående anfallskrig mot Ukraina. Den första gruppen, cirka 2 600 stycken, kommer skickas till Kursk-regionen i Ryssland som delvis kontrolleras av ukrainska styrkor. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkorea har förnekat uppgifterna, som de kallar för grundlösa rykten vars syfte är att ”underminera det vänskapliga samarbetet mellan två självständiga stater”. Ryssland har nöjt sig med att säga att landets samarbete med diktaturen Nordkorea inte är riktat mot Sydkoreas säkerhetsintressen. Kan skicka anfallsvapen och militär personal Men konsekvensen av den allt mer intensifierade relationen länderna emellan kan i stället sluta med att Sydkorea frångår sin tidigare linje i kriget. Från att fram tills nu endast ha skickat humanitärt bistånd till Ukraina överväger man nu att skicka både anfallsvapen – och militär personal. – Det finns en möjlighet att personal kommer skickas till Ukraina för att övervaka de nordkoreanska specialstyrkorna, säger en anonym regeringskälla enligt nyhetsbyrån Yonhap. Exakt vad den sydkoreanska personalen kan tänkas hjälpa till med är inte klarlagt, men de kan bland annat tänkas delta i förhör med tillfångatagna nordkoreanska soldater och övervaka stridsdugligheten hos dem. Frostig relation – finns inget fredsavtal Om de bittra fienderna på Koreahalvön involveras i kriget markerar det ytterligare en upptrappning mellan länderna, som formellt fortfarande befinner sig i krig med varandra eftersom något fredsavtal aldrig undertecknats efter Koreakrigets slut 1953. Sydkorea har ett av världens största ammunitionslager, och om landet hörsammar president Volodymyr Zelenskyjs vädjan om hjälp från sina internationella partners kan det få betydande effekt på slagfältet.

Med hjälp av fiktiva företag och falska transportnätverk kan Ryssland glida undan västvärldens sanktioner, och på så sätt få leverans av EU-sanktionerade varor – som egentligen är avsedda för transport till bland andra Centralasien och Kaukasusregionen. Det hävdar Ukraina-presidentens kontorschef, Andrii Yermak, i ett inlägg på Telegram. ”Mellanföretag används för att skaffa västerländska elektroniska komponenter med dubbla ändamål. Falska företag skapas också för att bilda en "skuggflotta" av LNG-tankfartyg, och för att transportera flytande naturgas.”, skriver Andrii Yermak i uttalandet. Komponenter i ryska vapen Han påpekar också att västerländska komponenter förekommer i ryska vapen. ”Samtidigt har alliansen Ryska federationen-Iran-Nordkorea redan blivit en militär som öppet hånar demokratier”, fortsätter Yermak i uttalandet. Yermak ber nu omvärlden om att agera skyndsamt mot Ryssland. ”Det finns mindre och mindre tid kvar att stärka demokratiernas ställning i världen och det är nödvändigt att agera nu.”, skriver han vidare. Storinvasionen av Ukraina Till följd av storinvasionen av Ukraina 2022 har EU och USA infört sanktioner mot Ryssland, som framför allt tar sikte på olja och gas. Bland annat USA och Kanada har förbjudit all import av rysk olja och gas. EU har infört åtgärder som i praktiken ska stoppa 90 procent av importen, med vissa undantag för länder i öst som gjort sig beroende av ledningar från Ryssland. Storbritannien införde det hittills största sanktionspaketet mot Rysslands skuggflotta av oljetankfartyg den 17 oktober.

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

Nordkorea ska enligt Sydkoreas underrättelsetjänst skicka närmare 12 000 soldater för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Nu rapporterar både Business Insider och Newsweek att 1 5000 nordkoreanska soldater har anslutit. Det är satellitbilder från Sydkoreas underrättelsetjänst som sägs visa specialstyrkorna som ska få träning i Ryssland innan de skickas vidare till fronten för att delta i invasionskriget. Soldaterna ska ha fått förfalskade id-handlingar, ryska uniformer samt vapen och trupprörelserna ska ha observerats någon gång mellan den 8 och 13 oktober. Fördömer agerandet På bilderna ska flera hundra personer ses samlas på olika förläggningar i ryska Fjärran östern. De ska också, enligt sydkoreanska underrättelsetjänsten, visa hur ryska fartyg transporterar soldater till Ryssland. Enligt underrättelsetjänsten ses samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea som ett ”allvarligt säkerhetshot” mot hela det internationella samfundet. Mark Rutte, Natos generalsekreterare, har ännu inte kunnat bekräfta uppgifter. Men han fördömer Nordkoreas agerande. – De hjälper att göda Rysslands krig på alla sätt de kan, säger han på sin presskonferens efter Natos försvarsministermöte i Bryssel. Tidigare har Vita huset gått ut och sagt att de är oroade över uppgifterna.

Nordkorea förstärker Ryssland med 12 000 trupper, enligt uppgifter från den sydkoreanska underrättelsetjänsten. Nu reagerar Sydkoreas president Yoon Suk Yeol på ländernas allt tätare samarbete. – Det är ett allvarligt säkerhetshot mot det internationella samfundet, säger han enligt Reuters.

Diktaturen Nordkorea har fattat beslut om att skicka omfattande militär hjälp till Rysslands invasionskrig i Ukraina. Det rör sig om 12.000 soldater, inklusive specialstyrkor, enligt Sydkoreas underrättelsetjänst Nis.

Enligt Sydkoreas underrättelsetjänst har 12 000 nordkoreanska soldater skickats till Ryssland för att delta i kriget mot Ukraina. Sydkoreas regering beskriver situationen som ett ”allvarligt hot mot det internationella samfundet”. Västländerna måste tänka på vad som händer om soldater från Nordkorea dödas av vapen från väst, menar militärexperten Jörgen Elfving. – Den nordkoreanske ledaren är ingen rationell aktör, säger han.

BRYSSEL. Nato måste öppna dörren för Ukraina. Det är budskapet från Ukrainas Volodymyr Zelenskyj som just nu är ute på en frenetisk diplomatisk turné i Europa. Från Nordkorea väntas inom kort tiotusen soldater skickas till stridsfältet för att strida på Rysslands sida. – Det är första steget mot ett världskrig, säger Zelenskyj.

Ryssland får sedan länge stöd av Nordkorea och Iran i kriget mot Ukraina, främst i form av drönare, ammunition och robotar. Men det handlar om mer än vapen. Flera uppgifter tyder på att Nordkorea även har skickat tusentals soldater till den ukrainska krigsfronten. Det är en drastisk upptrappning.