Utrikesministrar i möte om afrikanska militärkupper

Så sent som på söndagen betonade den Iranstödda shiamilisen Hizbollahs biträdande ledare Naim Qassem att milisen äntrat en "ny fas" i striderna med Israel, som han kallar för en "uppgörelse i det öppna". – Vi står redo inför alla militära möjligheter, säger han. Uttalandet gjordes i samband med en minnesstund för en ledande Hizbollahmedlem som dödades i en israelisk attack mot Beirut i fredags. Varningarna kommer inte endast från FN:s generalsekreterare, även Storbritannien och EU framhåller sin oro. Brittiske utrikesministern David Lammy påtalar den "oroande eskaleringen" och rädslan för ett fullskaligt krig. – Vårt budskap till alla parter är tydligt. Vi behöver en omedelbar vapenvila från båda sidor så att vi kan komma till en politisk uppgörelse, så att israeler och libanesiska civila kan återvända till sina hem och leva i fred och säkerhet, säger han i ett tal under en Labour-konferens. Även EU:s utrikeschef Josep Borrell kräver en "brådskande vapenvila". "Europeiska unionen är oerhört oroad över en upptrappning i Libanon efter attackerna i Beirut i fredags", säger han i ett uttalande.

Internationella samfundet oroar sig över att Högsta domstolen i Venezuela utfärdat en arresteringsorder mot oppositionskandidaten Edmundo González som vann presidentvalet i förra månaden. ”Den venezuelanska folkviljan måste respekteras”, skriver Josep Borrell, EU:s utrikeschef på plattformen X.

Så gott som alla som TV4 Nyheternas utsända team har pratat med under dagen i Tel Aviv tycker att attacker med många civila dödsoffer är försvarbara.

– Det här är vad krig innebär. Jag beklagar det inte särskilt mycket. Det är så det är i krig, säger Iris, som evakuerats från norra Israel.

– För att kunna döda Hamas militära ledare måste vi bomba skolan, menar Oren, en annan boende i Tel Aviv. Samtidigt säger han att det inte är bra.

– Jag säger inte att vi ska döda civila, men det är också deras (Hamas red.anm) fel som använder civila byggnader och mänskliga sköldar.

– Det är för jävligt och ingen normal människa vill att barn ska falla offer eller oskyldiga familjer dödas. Men alla de som inte sett det som hände sjunde oktober ska bara hålla käften, säger Yahir, också boende i Tel Aviv. Enligt senaste tidens opnionsundersökningar i Israel börjar fler invånare tycka att en vapenvila behövs och att Israel bör nå en uppegörelse med Hamas om gisslan. Samtidigt är attacken den sjunde oktober fortfarande i färskt minne, menar Filip Jacobson, TV4 Nyheternas utrikesreporter som rapporterar från Tel Aviv. – När jag och fotograf Daniel Zdolsek pratat med vanliga israeler under den senaste veckan är det uppenbar att sjunde oktober fortfarande är ett jättesår på den israeliska samhällskroppen, säger han. Olika upgifter om dödsoffer Det var under lördagsmorgonen som en skola i Gaza city attackerades av Israel. Skolan var härbärge för många internflyktingar som tvingats lämna sina hem i kriget mellan Hamas och Israel Uppgifterna om hur många som dödats varierar: räddningsmanskap i den av terrorstämplade Hamas kontrollerade Gaza stad hävdade att 93 personer dödats. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende medier eller organisationer. Den israeliska attacken fördömdes av flera länder som står Israel nära: Den brittiske utrikesministern David Lammy skrev på X att han var "förfärad" över den israeliska attacken. Lammy kräver "ett omedelbart eldupphör" i Gaza. Även Frankrikes utrikesdepartement fördömde attacken i starka ordalag: "I flera veckor har skolbyggnader blivit attackerade vid upprepade tillfällen – med ett smärtsamt högt antal civila offer". EU:s utrikeschef Josep Borrell säger sig vara "förskräckt" över uppgifterna om attacken mot den skola som var hemvist för Gazabor som tvingats fly sina hem. "Minst tio skolor har varit måltavlor de senaste veckorna. Det finns ingen ursäkt för dessa massakrer", skrev Borrell på X. Israel bekräftar attack Israels militär, IDF, bekräftar attacken och hävdar att den var riktad mot medlemmar i terrorstämplade Hamas som enligt dem byggt upp en "lednings- och kontrollcentral" i skolan. Ett tjugotal höga militärer inom Hamas och Islamiska jihad ska ha befunnit sig i skolan, enligt IDF som hävdade att Hamas överdrivit antalet döda i angreppet. Enligt FN har minst 477 av 564 skolor i Gaza attackerats och skadats sedan kriget bröt ut. I juni dödades minst 33 personer i ett israeliskt angrepp mot en skola i centrala Gaza. Israel har skyllt civila dödsfall i Gaza på Hamas och säger att extremistgruppen äventyrar vanliga Gazabors liv genom att använda skolor och bostadsområden som baser för operationer och attacker.

Innan Viktor Orbán hade hunnit landa i Moskva på fredagsförmiddagen gick unionens utrikeschef Josep Borrell ut och slog fast att ungraren inte på något vis för EU:s talan. "Premiärminister Orbán har inte fått något mandat av Europeiska rådet att besöka Moskva", meddelar Borrell i sociala medier. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen säger att det inte går att stoppa Rysslands president Vladimir Putin genom att gå honom till mötes. "Endast enighet och beslutsamhet banar väg för en genomgripande, rättvis och varaktig fred i Ukraina", skriver hon i sociala medier. ”Orbán ensam om detta” Före resan till Moskva informerade Orbán Nato om att han skulle träffa Putin, uppger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Självklart representerar Viktor Orbán inte Nato vid det här mötet. Han representerar sitt eget land, sade Stoltenberg vid en pressträff inför Natotoppmötet i Washington i nästa vecka. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) anser att Viktor Orbán använder sitt ordförandeskap på ett "ansvarslöst och illojalt" vis. "Det sänder en felaktig signal till omvärlden och är ett hån mot det ukrainska folket som slåss för sin frihet", skriver Kristersson i sociala medier. "Viktor Orbán står ensam i detta, han talar inte för den europeiska unionen och inte för oss övriga stats- och regeringschefer." Var nyss i Kiev Från officiellt ungerskt håll bekräftades Orbáns resa först i sista stund. Orbán själv beskriver det som att fred inte uppnås "från en bekväm fåtölj i Bryssel". Han har under veckan besökt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev, och ska då bland annat ha frågat om möjligheterna till någon form av eldupphör för att möjliggöra förhandlingar. Från Zelenskyjs håll sades att presidenten lyssnade och sedan upprepade Ukrainas syn på saken, att Ryssland inte ska ockupera någon del av landet. Orbán har under det storskaliga krigets gång gått på tvären med de andra EU-länderna i fråga om villkoren för fred, sanktioner mot Ryssland och relationer till Kreml. Vid månadsskiftet tog Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Norge och EU har undertecknat ett samarbetsavtal som rör säkerhets- och försvarssamarbete. Norske försvarsministern Bjørn Arild Gram (Senterpartiet), utrikesminister Espen Barth Eide (Arbeiderpartiet) och EU:s utrikeschef Josep Borrell undertecknade avtalet i Bryssel på tisdagen, meddelar norska regeringskansliet.

Mötet ska hållas senare i dag och har begärts av Algeriet. Det kommer att hållas bakom stängda dörrar, uppger diplomatkällor för nyhetsbyrån AFP. Bakgrunden är en israelisk attack mot ett tältläger i Rafah i södra Gaza i söndags där minst 45 människor dödades. Attacken fördöms kraftigt internationellt. Afrikanska unionen säger att den är ett direkt brott mot Internationella domstolen ICJ besked från i fredags om att Israel omedelbart måste stoppa insatsen i Rafah. ”Tragiskt misstag” EU:s utrikeschef Josep Borrell fördömer attacken ”i starkaste ordalag” och EU-ländernas utrikesministrar säger i ett gemensamt uttalande att man vill ha ett möte med Israel, där landet ska förklara sina handlingar i sin insats i Rafah. I Washington säger Vita huset i ett uttalande att uppgifterna från Rafah är "hjärtskärande" och att Israel måste göra allt de kan för att skydda civila liv, men att Israel har rätt att försvara sig och att två högt uppsatta ledare för terrorstämplade Hamas dog i attacken. Enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu var attacken ett ”tragiskt misstag” som ska utredas. Källa: Orsakades av splitter ABC rapporterar med hänvisning till en USA-källa att en exploderande bränsletank verkar ha antänt tältlägret. Oljeexplosionen utlöstes troligen av splitter från Israels flyganfall, uppger källan som klargör att USA inte själva kan utreda olyckan utan måste lita till Israels uppgifter.

Egentligen skulle EU-ländernas aprilmöte helt fokuseras på framtida konkurrenskraft och ekonomi. Men det hamnar återigen i andra hand – särskilt med tanke på Irans attack mot Israel i helgen. EU:s utrikeschef Josep Borrell har redan utlovat nya sanktioner mot Iran. Samtidigt är nervositeten stor över vad en eventuell – men sannolik – israelisk svarsattack kommer att medföra. – Vi fördömer den här attacken från Iran mot Israel. Vi har bestämt oss för att införa sanktioner mot Iran och vi vill göra allt för att skydda civila, sammanfattar EU:s rådsordförande Charles Michel i ett kort pressuttalande efter onsdagskvällens första toppmötesdel. – Det är oerhört viktigt att engagera oss mycket i regionen för att undvika en upptrappning, säger Michel. Zelenskyj talar Parallellt ser läget allt mer ansträngt ut för Ukraina i kriget mot Ryssland. Trots alla bedyranden om hjälp och stöd från EU-länderna handlar de flesta rapporterna från fronten mest om nya ryska framstötar och ständig ukrainsk brist på ammunition. Tyskland och dess förbundskansler Olaf Scholz får visserligen beröm för att härom dagen ha gett order om att skicka ännu ett Patriot-luftvärnssystem till Ukraina. – Jag tackar dig, Olaf. Men vi har större behov, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till EU-ledarna på onsdagskvällen, uppkopplad digitalt från Kiev. Presidenten jämför med Israel och den hjälp som landet fått av främst USA och Storbritannien för att avvärja den iranska attacken. – Vår ukrainska himmel och himlen över våra grannar förtjänar samma skydd, säger Zelenskyj. Beväpna er! Några nya löften och utfästelser kommer inte från EU-toppmötet. I stället får Zelenskyj hoppas att hans allvarsord kan bära frukt till det digitala möte med Natoländernas försvarsministrar som han själv kommer att delta i på fredag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen trycker samtidigt på för att få EU-länderna att rusta upp för egen del. – Krigshotet är kanske inte omedelbart, men det är inte omöjligt. Vi måste vara redo. Det börjar med ett akut behov att återuppbygga, beväpna och förändra medlemsländernas väpnade styrkor, säger kommissionsordföranden i ett tal på en konferens för försvars- och säkerhetsindustrin, enligt nyhetsbyrån AFP.

EU-kommissionen vill använda intäkter från frysta ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina. ”Om medlemsländerna går med på det kommer det att handla om cirka tre miljarder euro per år som vi kan få från avkastningen från de frysta tillgångarna”, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Dödläget måste brytas – och nytt stöd till Ukraina klubbas i den amerikanska kongressen. Det är budskapet från EU:s utrikeschef Josep Borrell. – Ett avgörande i kriget kan komma redan i vår eller i sommar, säger han enligt Reuters.

”Djup indignation över bilderna som kommer från Gaza där civila har beskjutits av israeliska soldater”, skriver Macron i ett uttalande på X.

”Jag uttrycker mitt starkaste fördömande av dessa skjutningar och uppmanar till sanning, rättvisa och respekt för internationell rätt", fortsätter den franske presidenten.

Han kräver omedelbar vapenvila så att humanitär hjälp kan nå fram. "Allvarlig kränkning" Kaos uppstod i samband med att en konvoj med nödhjälp, koordinerad av Israels militär, anlände till Gaza stad tidigt på torsdagsmorgonen. Över 100 personer har bekräftats döda och fler än 750 är skadade, enligt hälsomyndigheterna i det Hamasstyrda Gaza.

”Dessa dödsfall är helt oacceptabla”, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande på X.

”Att beröva människor hjälp i form av mat utgör en allvarlig kränkning av den internationella humanitära rätten.” Oklara omständigheter Tusentals hungrande människor rusade mot de 38 lastbilarna. Uppgifterna går isär om vad som hände sedan. Enligt palestinska vittnesmål öppnade israeliska soldater eld in i folkmassan.

Israels militär (IDF) medger att skott avlossats, men hävdar enligt israeliska medier att många av offren skadades i det kaos som uppstod innan och att militären bär ansvar för färre än tio av dödsfallen. Extrainsatt möte Hjälpkonvojen kom från privata aktörer i Egypten och koordinerades av Israel, enligt IDF.

FN:s säkerhetsråd kallades till ett extrainsatt möte på torsdagskvällen på grund av händelsen, som också fördöms av FN:s generalsekreterare António Guterres.

Även Italiens utrikesminister Antonio Tajani samt Spaniens dito José Manuel Albares har efter händelsen vädjat om vapenvila för att möjliggöra hjälpsändningar.