Vittnesmålet: Asylsökande kvinnor får missfall i skogarna

Jokkmokks flygplats noterade under fredagen 11,8 grader och även om mätningar just där bara har gjorts sedan år 2000 så har man i Jokkmokks centralort gjort noteringar ända sedan 1860. Det gamla rekordet för första veckan i november var där 10,8 grader. Varför ser vi då för årstiden så höga temperaturer i Norra Norrland? TV4s meteorolog Peter Kondrup förklarar: – I samband med att vi har ett högtryck med centrum över Polen har den varma luften från västra Medelhavet först rört sig norrut över Västeuropa och sen över den skandinaviska fjällkedjan där Föhn-effekten hjälpt till att höja temperaturerna. I Gällivare, där mätningar gjorts sedan 1897, uppmättes under dagen en temperatur på 10,7 grader – nästan en hel grad varmare än det tidigare rekordet som var på 9,6. Flera andra mätstationer har också slagit sina stationsrekord för november. Däribland Naimakka, Karesuando och Pajala. – Enskilda värmeperioder har alltid inträffat men i samband med den globala uppvärmningen kan detta komma att bli vanligare, säger Peter Kondrup om de nya rekordtemperaturerna. Fortsatt meteorologisk vinter I Kiruna mättes en temperatur som var 0,3 grader högre än det förra rekordet, när 10,4 grader noterades. Fredagens rekordvärme blir dock inte långvarig. Under kvällen och natten blåser det upp till storm i norra Lapplandsfjällen och en kallfront letar sig sakta men säkert söderut under natten. – Under lördagen blir det i allmänhet 5-10 grader lägre än under fredagen. I Kiruna kan temperaturen till och med krypa ner till nollan, säger Peter Kondrup. Sedan en tid tillbaka har det varit meteorologisk vinter i Norrlands norra delar. En stämpel som kvarstår trots den senaste tidens milda väder. När landets nordliga delar åter kan komma att kläs i snö, återstår att se. – Mycket av den snö som tidigare kommit i denna del av landet har nu snabbt smält bort och det finns just nu ingen prognos för när den kommer tillbaka.

På onsdagen den 6 november stod det klart: Donald Trump kommer bli USA:s 47:e president. Valet i USA kan på olika sätt påverka hela världen – inte mest det globala säkerhetsläget och kriget i Ukraina. Många är nu oroliga för att Donald Trump vid makten skulle kunna leda till minskat stöd till Ukraina, politiska påtryckningar på den ukrainska ledningen och eftergifter till Ryssland. Presidenten har vid flera tillfällen hävdat att han kan ”lösa konflikten på 24 timmar”. Kurt Volker arbetade som USA:s före detta särskilda sändebud för Ukrainaförhandlingar, under Trumps förra ämbetsperiod. I en intervju med Kyiv Independent förklarar Volker vad som kan hända nu. – Jag tror att Trump kommer att ringa ett telefonsamtal till Putin så snabbt som möjligt och berätta för Putin att han måste stoppa kriget, att striderna måste upphöra och att det måste bli fred. Och det kommer att starta en diskussion om hur det faktiskt går till. Och vad jag förväntar mig ska hända är att Putin kommer att ha krav, säger förhandlingsexperten. – Putin kommer att säga ”Jag behöver det här, jag behöver det här, jag behöver det här.” Och jag tror att Trump kommer att säga ”nej, du stoppar kriget.” Men jag tror att det går ganska snabbt, jag tror inte att Trump vill se det här kriget fortsätta när han väl är i tjänst, fortsätter han. Så måste Trump övertyga Putin Kurt Volker beskriver Putin som den listigaste motståndare man kan tänka sig, då den ryske presidenten inte har några problem med att ljuga, attackera och döda. Putins intresse är att ta hela Ukraina, menar förhandlingsexperten. – Och därför, om du vill stoppa kriget, om du vill ha fred, då behöver du övertyga Putin om att det kommer att skada honom, att det kommer att kosta honom för mycket om han fortsätter kriget. Och det kommer att kräva att man visar mycket mer styrka. Trump ser sig också som en betydligt starkare president jämfört med Joe Biden, menar Volker. – Han kommer att behöva visa styrka för Putin för att få Putin att bestämma sig för att det är dags att avsluta kriget. 100 forskare varnar – och jämför med Nazityskland Vladimir Putin vill i första hand ha de delar av Ukraina som redan är ockuperade – något Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som på onsdagen var snabb med att gratulera Trump, än så länge har vägrat att gå med på. Nu varnar över hundra säkerhetsforskare och debattörer för en fred på Rysslands villkor. I ett öppet brev, som publicerats bland annat i Financial Times, skriver de att en sådan uppgörelse i förlängningen kan leda till ett större krig. Säkerhetsforskarna jämför den möjliga uppgörelsen med det avtal som slöts med Nazityskland 1938, där tyskarna tilläts ta över de så kallade Sudetländerna i Tjeckoslovakien mot att de inte skulle annektera fler territorier. Ett år senare gick Tyskland in i Polen och andra världskriget var igång. Brevet varnar därmed för ”Trumps München”. Militärexperten Joakim Paasikivi förde ett liknande resonemang i en intervju med TV4 Nyheterna i samband med Trumps valseger. – Det är farligt. Det ger ett kvitto till Ryssland på att det hela projektet med den så kallade ”särskilda militäroperationen” lönade sig. Det är en del i den ryska ambitionen att förändra säkerhetsordningen till sin fördel. Ukraina är inte hela Rysslands projekt, det är mycket större än så.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Regeringen har gjort en samlad bedömning att ett större område i Östersjön, från Åland i norr till Öresund i söder inte är lämpligt för vindkraftsparker, det meddelade man under en pressträff på måndagen. Energi- och näringsminister Ebba Busch deltog tillsammans med försvarsminister Pål Jonsson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på pressträffen. Hon förstår att beskedet är ett hård slag för vindkraftsbolagen, men att det är ett välbehövligt beslut. – Vi städar upp i ett otroligt rörigt system. Vindkraftsbolagen har inte vetat var det är värt att lägga tid på ett projekt, säger Ebba Busch. Sveriges försvarsförmåga överordnad Nyligen kom Försvarsmakten med en analys, som innebär att vindkraften kommer att störa möjligheten att försvara Sverige. – Den gemensamma nämnaren är naturligtvis att alla ligger i Östersjön. Regeringen gör bedömningen att detta skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar att bygga just de aktuella projekten i Östersjöområdet, säger försvarsminister Pål Jonsson. – Vi skulle få en begränsad förmåga att identifiera inkommande ballistiska robotar och även kryssningsrobotar. I det här allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget måste vi också beakta de försvarsintressen som finns, kopplade till den här frågan, säger försvarsministern och hänvisar till att närheten till det hårt militariserade ryska Kaliningrad haft en roll i beslutet. ”Går inte att kompensera” Försvaret pekade på att vindsnurrorna riskerar att skymma sikten för Försvarsmaktens övervakningssystem. Ett stort problem är att vindkraftverken påverkar sensorer. En vanlig lösning är att placera ut radar- eller sonarsystem i vindparkerna, som kompensation för störningarna. Det görs till exempel i Polen. Men det är ingen lösning för Sverige, menar försvarsministern. – Skulle man använda radar i havsbaserad vindkraft så blir det också ett mål och behöver försvaras.  Pål Jonsson betonar att Sverige som allierade besitter ett speciellt ansvar för östersjöområdet, något regeringen återkommande kommunicerat. – Både vår militära förmåga uppe i norr, vår subarktiska förmåga, och östersjöområdet, är speciellt efterfrågat från oss som NATO-allierad. Därför är det viktigt för oss att ha en stark förmåga både när det kommer till radarspaning och signalspaning.  Miljöpartiet kritiska Linus Lakso är energipolitisk talesperson i Miljöpartiet. Han är kritisk till regeringens avslag, som han anser går ut över klimatomställningen och elektrifieringen. – Vi behöver en massa förnybar energi för att klara klimatomställningen, men nu säger man nej till motsvarande hela Sveriges el-konsumtion i ett svep, säger Linus Lakso och menar att regeringen inte utrett alla tänkbara alternativ eller varit lösningsorienterade nog. – Det finns även utifrån säkerhetspolitiska skäl en stor anledningen att öka vår självförsörjning och produktion av förnybar energi, säger han och hänvisar till att Europas beroende av rysk fossil energi också innebär en säkerhetsrisk.

I helgen rapporterade ryska medier att försvarsmakten hämtat en amerikansk medborgare ”från territorium som kontrolleras av de ukrainska väpnade styrkorna” till Ryssland, skriver nyhetsbyrån Reuters. Samma uppgifter gör gällande att mannen i hemlighet har hjälpt ryska styrkor genom att skicka dem koordinater för ukrainska militära anläggningar – i två år. Ryska medier har intervjuat mannen som identifierar sig som Daniel Martindale. Han hävdar att han är i Moskva av egen vilja och att han nu vill få ryskt medborgarskap. Martindale har arbetat som missionär och berättar på en presskonferens att han reste in i Ukraina från Polen i början av 2022, bara några dagar innan Rysslands invasion. – Jag har velat åka till Ryssland länge, jag insåg att det här är ögonblicket jag har väntat på, säger han. Telefon flögs in med drönare När Martindale var på plats i Ukraina etablerade han kontakt med pro-ryska styrkor via Telegram och vidarebefordrade därefter information till dem från Donetsk-regionen i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Efter den initiala kontakten ska ryska styrkor ha levererat en telefon till honom med en drönare. – Under de senaste två åren har jag gjort allt för att rädda livet på ryska soldater och säkerställa någon form av framtid för ryssarna i Ukraina. Jag skulle vilja fortsätta göra detta, säger Martindale. Det har inte framkommit några ytterligare detaljer om informationen han gav till Ryssland.

En kvinnlig ”vampyr” grävdes upp i en medeltidsgrav i Polen för två år sedan. Ny, oväntad, information pekar nu mot – Sverige. Det är bland annat den svenske arkeologen Oscar Nilsson som har lett arbetet.

Demokraterna brukar gå in på valdagen med ledartröjan på, och så även i år. Skillnaden nu är att Harris leder med fler röster än vad Clinton gjorde år 2016. – Det som många verkar glädjas åt är att det här kan täcka upp för de republikanska röster som kommer under valdagen, säger Filip Jacobsson, TV4 Nyheternas reporter på plats i Arizona. ”Ledartröjan på” I år har rekordmånga amerikaner redan lagt sin röst inför tisdagens presidentval. 60 miljoner har deltagit och i en av de hetaste vågmästarstaterna Arizona, har över två miljoner människor gått till vallokalen. – Även om det är svårt att visa hur röstarna har fallit, så visar flera undersökningar att Harris har en betydande ledning men det hade även Biden 2020 och Clinton 2016, säger Filip Jacobsson. Trots Harris ledning har undersökningarna stora felmarginaler och man ska inte dra för stora växlar på dem. I andra opinionsundersökningar ser det samtidigt bättre ut för Trump. Allt tyder på att det kommer bli oerhört jämt, menar Jacobsson. – Om vi ska göra någon slags analys av de här undersökningarna så är det att Harris, av allt att döma, kommer gå in på valdagen med ledartröjan men bara för att du startar i ”pole position” betyder det inte att du vinner, säger Filip Jacobsson.

Polen är landet som erbjuder möjligheter för både återhämtning och upplevelser. Dagligen kör Finnlines turer från Malmö till Polen och ger resenärer en oförglömlig resa i landet där spa, historia, matupplevelser och kultur dominerar.

Migrationsfrågan är på nytt het i Europa. Polen ansluter sig till Finland och stoppar asylsökande vid gränsen. Ungerns Viktor Orbán hotar att bussa migranter till Bryssel. – Ungern spelar just nu en mycket destruktiv roll, säger statsminister Ulf Kristersson (M).