Yttrandefrihet i Sverige, brott i Finland – så fredar grundlagen koranbrännare

Är det verkligen yttrandefrihet att lägga bacon på en koran? Det frågar sig både många svenskar och en upprörd omvärld. När Natoprocessen närmar sig sitt mest kritiska läge finns gott om argument för att stoppa koranbränningarna – men vad skulle det innebära för den svenska yttrandefriheten på sikt? Och varför går det så bra att förbjuda det i Finland, men inte i Sverige? Den svenska yttrandefriheten ger omfattande utrymme för personer att uttrycka nästan vad de vill – utan risk att dömas för brott. Men det finns undantag. Ett möjligt hinder är brottet hets mot folkgrupp. För att det ska gälla måste man rikta sig mer direkt mot själva folkgruppen än islam som religion, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. – Det innebär inte att man inte får kritisera religiösa doktriner. Det är inte samma sak som att måla ut en grupp människor som snattare eller kriminella – då är det däremot hets mot folkgrupp. Wilhelm Persson, professor i juridik vid Lunds universitet, säger dock att det faktiskt inte är prövat i domstol om koranbränningarna kan utgöra hets mot folkgrupp. – Jag skulle inte säga att vi vet det. Det har förts fram goda juridiska argument för att det skulle kunna vara både hets mot folkgrupp alternativt förargelseväckande beteende. Frågan är om det skulle vara tillräckligt för att stoppa aktionerna helt. Vid mindre allvarliga brott har polisen ofta tidigare valt att dokumentera händelsen utan att avbryta demonstrationen. Det skulle alltså knappast lösa regeringens problem med Erdogan. Det är inte speciellt ovanligt att riksdagen gör justeringar i yttrandefrihetsgrundlagen. – Det här är inga stentavlor som har kommit ned från berget. Det är saker som ändras så gott som var fjärde år, säger Nils Funcke. – Och det är klart att det skulle gå att återinföra ett förbud mot att häda. Det hade vi i Sverige fram till 1970. Men då skulle jag vara den första att protestera. Han lyfter ett slags filosofiskt problem: Om man sätter i system att ändra vad yttrandefriheten omfattar beroende på dagspolitiska ställningstaganden – är det då ens yttrandefrihet vi har? Dessutom, säger Nils Funcke, skulle ett sånt beslut vara lätt att kringgå. Till exempel genom att bränna en bok som man bara påstår är Koranen, eller genom att, som i Stockholm senast, lägga bacon på den. – De som förespråkar ett förbud mot att bränna Koranen måste inse att det inte kommer att stanna vid det. Vad är ens en helig bok? Ska det vara förbjudet att bränna scientologernas bibel? Anarkisternas kokbok? Eller tryckfrihetsförordningen? säger Nils Funcke. De diplomatiska svårigheter som Sverige haft efter koranbränningarna har vi inte sett i grannlandet, som också ansökte om att bli Natomedlem efter att Ryssland invaderade Ukraina. Finland har inte haft några uppmärksammade koranbränningar. Det är inte heller lagligt. Ändå skulle få beskriva Finland som ett land utan yttrandefrihet. Göran Djupvik, professor emeritus i statsvetenskap vid Åbo akademi, beskriver förbudet som en kvarleva från förr. – I dagens läge har man i alla fall varit nöjda med att man fortfarande har kvar den gamla lagen som egentligen är föråldrad, säger Göran Djupsund till TT. Senast någon dömdes i Finland för ett brott mot trosfriden, som det heter, var på 1980-talet. Det är precis vad svenska polisen har försökt göra. Med hänvisning till att aktionerna kan vara ”hotdrivande” nekade man demonstrationstillstånd till minst tio personer som ville bränna koraner i Sverige under våren. Men så fick polisen inte göra, slog kammarrätten i Stockholm fast tidigare i sommar. Ett annat alternativ är att hänvisa till den ”allmänna ordningen”. Det vill säga att det skulle bli stökigt eller våldsamt på platsen. – Jag måste säga att jag är lite förvånad över att polisen ändå gav tillstånd till en koranbränning nära en moské på en dag som uppfattas som helig. Det finns förstås en möjlighet för polisen att hävda att det skulle bli så stora störningar att man får byta plats eller tid, säger Nils Funcke. Dagen han syftar på är eid al-adha, en av islams största högtider. Ett nekat tillstånd är dock inte något förbud mot själva handlingen, utan innebär oftast bara att demonstrationen får genomföras vid en annan plats eller tid. Den senaste tiden har vi inte heller sett så stora ordningsstörningar som vid de så kallade påskupploppen förra året. Efter den senaste koranbränningen i Stockholm finns bara två misstänkta: den ene är en man som polisen tror kan ha planerat att kasta en sten. Den andra är arrangören själv – som bland annat misstänks för brott mot eldningsförbudet. Om man ogillar att koranbrännare skyddas av yttrandefriheten finns det två sätt att komma åt det. Det första är att ändra i brottsbalken. – Utgångspunkten är ju yttrandefriheten – vi får säga vad vi vill. Men det finns ju massvis med undantag och frågan är exakt var man drar den gränsen, säger Wilhelm Persson. – Och gillar inte regeringen den gränsdragningen så kan de alltid ändra i reglerna. En sån ändring skulle kunna vara på plats ganska snart. En snabbutredning, en remissrunda och en omröstning i riksdagen är i vanliga fall allt som krävs. Att ändra i själva yttrandefrihetslagen, som är en grundlag, är krångligare. Då krävs att riksdagen röstar igenom förslaget två gånger med ett val emellan. En process som alltså skulle ta minst fyra år. Och även om både S och M suckat över de problem för Natoprocessen som koranbränningarna har orsakat är det ingen som har lagt fram några konkreta förslag om att man skulle skärpa vare sig brottsbalken eller grundlagen. För en regering som är beroende av SD:s stöd är ett sådant förslag kanske dubbelt avlägset: Sverigedemokraterna har gång på gång under de senaste veckorna försvarat rätten att bränna en koran och menat att problemet ligger i att ”islamistiska diktaturer” upprörs av svensk yttrandefrihet.