Afghanistan

24-åringen förföljde kvinnor i sin tjänst som väktare – och i jobbet som vårdare är han nu misstänkt för två våldtäkter. Redan 2023 var han misstänkt för en grov våldtäkt. Trots misstankarna kunde mannen, som kommer från Afghanistan, bli svensk medborgare tidigare i år.

Trumps nya departement för myndighetseffektivisering förkortas Doge, likt memet föreställande en hund som också Musks favoritkryptovaluta dogecoin har som logotyp. Musk ska leda arbetet tillsammans med den tidigare presidentaspiranten Vivek Ramaswamy. ”Jag är glad att meddela att den store Elon Musk, i samarbete med den amerikanske patrioten Vivek Ramaswamy, kommer att leda Department of Government Efficiency”, skriver Trump i ett uttalande. "Tillsammans ska dessa två underbara amerikaner bana väg för min administration att avveckla den statliga byråkratin, skära ned överflödiga regler, minska slösaktiga utgifter och omstrukturera federala myndigheter", skriver han vidare i uttalandet. ”Chockvågor” Musk säger att det ska "skicka chockvågor genom systemet, och hos alla som är involverade i statligt slöseri". Doge ska enligt Trump bistå regeringen med råd och vägledning samt tillsammans med Vita huset driva på för omfattande strukturella förändringar. Trump benämner det hela som ett departement, men det är oklart om det ska lyda under regeringen. – Det kommer bli drastiska nedskärningar, säger TV4 Nyheternas USA-korrespondent Tomas Kvarnkullen. – Vi vet inte exakt vad det är man kommer rikta in sig på, men Donald Trump har under sin valkampanj talat om att uppemot 100 000 statliga jobb kan komma att påverkas, fortsätter han. Arbetet ska vara färdigt senast 4 juli 2026, enligt uttalandet. Fox-profil blir försvarsminister Trump utsåg under tisdagskvällen en rad nyckelspelare i sin nya regering. Fox News-profilen Pete Hegseth blir försvarsminister. Han är en av programledarna för "Fox & friends weekend", där Trump deltagit flera gånger. Hegseth har militär erfarenhet och har tjänstgjort bland annat i Afghanistan och Irak. Samtidigt står det klart att Kirsti Noem utses till minister för inrikes säkerhet. Trump nominerar också John Ratcliffe till chef för underrättelsetjänsten CIA. Han tjänstgjorde som USA:s nationella underrättelsechef de sista månaderna av Trumps förra mandatperiod och var innan dess ledamot i representanthuset för Texas. Golfpartner till Mellanöstern Tidigare på tisdagskvällen utsåg Trump även den tidigare Arkansasguvernören Mike Huckabee till att bli USA:s nästa ambassadör i Israel. Det står också klart att fastighetsinvesteraren Steven Witkoff, Trumps mångåriga vän och golfpartner, blir särskilt sändebud för Mellanöstern. Trump bekräftade också den förhandstippade utnämningen av Mike Waltz som nationell säkerhetsrådgivare. Waltz, som i förra veckan blev omvald till representanthuset, är en ivrig Trumpanhängare och beskrivs ha en hökaktig inställning till Kina.

För första gången sedan talibanerna återtog makten har Afghanistan skickat en delegation till FN:s klimatmöte. Landet har drabbats hårt av extremväder, men många är tveksamma till att förhandla med talibanerna.

Omkring 8000 svenskar deltog i den internationella insatsen som skulle skapa säkerhet i ett krigshärjat Afghanistan. Men de fick också hjälp av tolkar och andra lokalanställda. En av dem har vi valt att kalla Fawad. Han jobbade i köket på den svenska basen. Nu lever han och hans familj gömda och stannar aldrig längre än några månader på samma ställe. – Vi som jobbade för svenska eller utländska trupper, om talibanerna får veta det dödar de oss kanske, säger han över ett videosamtal från någonstans i Afghanistan. Fanns på listan men blev kvar När talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 evakuerade svenska myndigheter flera av de afghaner som arbetat för Sverige. Fawad fanns med på listan men i kaoset blev han kvar. Medan många andra länder fortsatt att lyfta ut sina tidigare lokalanställda har Sverige inte agerat. Björn Blanck tjänstgjorde för Försvarsmakten i Afghanistan i nästan tre år. Han säger att uppdraget hade varit omöjligt att utföra utan de lokalanställdas hjälp. – De är inte bortglömda. Jag har kontakt med samtliga personer som har jobbat nära svensk militär och de sitter fortfarande med det sista hoppet att Sverige till sist ska ta ansvaret och ge dem prövning. Startat insamling Nu försöker han hjälpa sina gamla kollegor med det som svenska myndigheter misslyckats med. Han har startat en insamling och samarbetar med en kanadensisk ideell organisation om att ordna resehandlingar och föra tre familjer över gränsen till grannlandet Pakistan där FN:s migrationsorganisation IOM finns. Väl där kommer Migrationsverket ta över och familjerna kan flygas till Sverige som kvotflyktingar. Han hoppas kunna visa regeringen och svenska myndigheter att det är möjligt att hjälpa de tidigare lokalanställda i Afghanistan. – Detta ska förhoppningsvis leda till att det blir tydligt att det fortfarande går att agera för de här personerna. Omkring 50 personer som jobbat för Sverige och deras familjer är kvar i Afghanistan. Försvarsminister Pål Jonson uppger för TV4 Nyheterna att regeringen arbetar på en lösning för dem, men avböjer en intervju. Samtidigt hoppas Fawad att Björns insamling ska lyckas. – Det skulle rädda våra liv, säger han. Det är en chans för mig och min familj att komma till Sverige och börja om våra liv.

Sedan talibanerna återtog makten över Afghanistan har allt striktare lagar införts, främst för landets kvinnor. Och förbud för Sverige att verka i Afghanistan efter koranbränningarna gör det svårare att hjälpa. – Våra hjärtan är krossade, som kvinna har jag gått sönder, säger Malmöbon Shukria Safi från Svenska Afghanistankommittén.

Åklagaren avstod från att begära utvisning av två män, medborgare i Afghanistan respektive Pakistan, som turats om att våldta en 14-årig flicka. I framtiden kommer det inte att kunna ske, om regeringen får som den vill. Åklagare ska bli skyldiga att yrka på utvisning när utlänningar är åtalade för allvarliga brott, enligt direktiven till en pågående utredning. – Det handlar om tilliten till hela migrationspolitiken, säger migrationsminister Johan Forssell, M.

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Olyckan uppges ha skett med en så kallad gyrokopter, en liten helikopterliknande luftfarkost, i samband med någon form av stridsåtgärd i en pågående "anti-terroroperation" i östra Iran. General Hamid Mazandarani rapporteras ha omkommit tillsammans med en pilot. Enligt den kontrollerade information som når ut skedde kraschen i närheten av staden Sirkan, som ligger i den oroliga provinsen Sistan och Baluchistan som gränsar mot Afghanistan och Pakistan. Irans väpnade styrkor, där revolutionsgardet ingår, inledde en militär operation där den 26 oktober, efter att tio poliser blivit dödade i ett dåd som tillskrivs sunnimuslimska milismän. I maj i år omkom Irans president Ebrahim Raisi i en annan helikopterolycka i Iran, tillsammans med utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian och sex andra personer.

Drömmen om USA: Utmaningen för USA är i många avseenden allvarligare än under kalla kriget. Landet är relativt sett svagare och sämre förberett, och de utdragna krigen i Irak och Afghanistan har fått många amerikaner att ifrågasätta landets utrikes- och säkerhetspolitik i grunden, skriver Björn Ottosson, Senior forskare Totalförsvarets Forskningsinstitut.

För snart 20 år sedan skadades Li Karlsén, professionell fridykare och hälsoentreprenör, svårt i en bilolycka samtidigt som bästa vännen miste livet. – Det var som att livet tog slut fastän det fortsatte. Jag var en jättetrygg och stark 19-åring som hade gjort värnplikten och ville bli stridsskyddspilot. Men efter bilolyckan vaknade jag med skador och titan i hela benet, benbrott och organ som var havererade. Det var en total omställning från att vara livsglad, ung och stark – till att vara en millisekund från döden. Så vände livet Det blev en lång resa tillbaka efter olyckan, framför allt emotionellt. Efter att ha tjänstgjort i Afghanistan lämnade Li Karlsén försvarsmakten 2017, och fridykningen blev en vändpunkt i hennes liv. Under uppväxten var Li livrädd för vatten, särskilt att fastna under isen. Men just den rädslan fick henne att börja fridyka under en resa till Thailand. Under vattenytan har hon övervunnit sina rädslor, läkt emotionellt och funnit lugnet. 2023 började hon dyka med kaskeloter på Mauritius och har nu flyttat dit och arbetar med fridykning. – De är jättehäftiga, som dinosaurier, en T-Rex fast i vattnet. Det är världens största rovdjur. De kan i teorin äta upp en, men de gör inte det. De har inget intresse av människor överhuvudtaget. De är så massiva och stora, det är som att möta en buss i vattnet. Så gick världsrekordet till Vattnet var två minusgrader kallt när Li tog sitt inofficiella världsrekord under Grönlands is. Dyket blev den ultimata utmaningen efter hennes livslånga rädsla för att fastna under isen. Dyket genomfördes utan säkerhetshål då isen var för tjock, och ingen säkerhetslinje kunde användas på grund av isbergen som rör sig. Hon dök mellan tunnlar under isbergen. – Det var en fantastisk upplevelse att få vara där i sig själv och höra hur hjärtat saktar ner. Det är knäpptyst, det enda man hör är isen som knakar. Det är mycket saker man kan dö av under isen. Det var därför jag ville göra dyket, för att möta mina rädslor. En säkerhetsdykare hängde en lina med en strobe som blinkade som hon skulle sikta på för att hitta uppstigningshålet. – Jag såg henne och tänkte att jag inte kommer att klara det här. Sen såg jag som tur var stroben och gick mot exit-hålet och kom upp. Jag kände total eufori. Men själva dyket kommer jag inte ihåg så mycket av, man hamnar i ett flow-state och glömmer bort tid, rum och stress. Allt filmades av fotografen Alexander Dawson, och nu färdigställs en film om Lis liv och hur hon övervann sin rädsla under packisen på Grönland.