Aleksandr Lukasjenko

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Aleksej Sidorov är prodekan vid institutionen för internationell politik på Moskvas statliga universitet, och har gjort fler antivästliga uttalanden tidigare. Han har bland annat uttalat sitt stöd för Donald Trump som president med motiveringen att han erbjuder ”en tydlig väg för ett inbördeskrig i USA”. Det var i samband med ett framträdande i rysk statlig tv i slutet av september som Sidorov uttalade sitt hot mot Polen. – Vi bör med tydlighet låta våra kamrater i Polen veta att vi ser Belarus som en angelägenhet för vår egna säkerhet. Om de gör något – vi beklagar – så kan Polen upphöra att existera, säger Sidorov. Hotar med tredje världskrig Aleksej Sidorovs hot kommer efter att Belarus president Aleksandr Lukasjenko nyligen varnat för att man kommer använda kärnvapen om Belarus eller Ryssland invaderas av Nato. Lukasjenko varnade även för att en attack mot Belarus kommer leda till ett tredje världskrig, – Väst vill inte ha det här. Det är inte redo för det. Vi är tydliga: statsgränsen är den röda linjen. Om ni korsar den kommer vi svara omedelbart, säger Lukasjenko. Belarus har inga egna kärnvapen, men har haft ryska taktiska stridsspetsar på sitt territorium sedan förra året. Spänningarna ökar Tonen mellan Ryssland och Polen har skärpts efter att ryska drönare kränkt polskt luftrum, och sedan en månad tillbaka har den polska militären övat allt mer på ett scenario med en rysk invasion. Polens utrikesminister Radosław Sikorski har tidigare uttalat sig om hotet från Ryssland. – Polen 'skulle inte bli förvånade alls' om Ryssland attackerar, men i slutändan kommer de misslyckas eftersom de är mycket svagare än Väst, sa Sikorski i en intervju med den tyska tidningen Bild i april. Varken Sikorski eller några andra polska myndigheter har ännu kommenterat hotet från Aleksej Sidorov. Newsweek har sökt polska och ryska myndigheter för en kommentar.

Belarus president Aleksandr Lukasjenko skruvar upp tongångarna och påstår att Ukraina har stationerat 120.000 soldater vid gränsen, rapporterar belarusiska statliga nyhetsbyrån Belta som hänvisar till en intervju med rysk statlig tv.

Ryssland och Ukraina borde förhandla om ett slut på kriget för att förhindra att det spiller över på Belarus. Det säger landets president Aleksandr Lukasjenko i en intervju i statlig rysk tv, rapporterar Reuters. Beskedet från den belarusiske presidenten, en nära allierad med Rysslands president Vladimir Putin, kommer i kölvattnet av Ukrainas offensiv i den ryska Kurskregionen. Samtidigt lägger diktatorn skulden på väst. – Slå er ner vid förhandlingsbordet och avsluta det här bråket. Varken ukrainarna, ryssarna eller belaruserna behöver det här. Väst behöver det, säger Lukasjenko. ”Vi vill inte ha ett krig mot Nato” Lukasjenko säger, utan att tillhandahålla bevis, att Kiev kunde ha planer på att attackera Belarus, och sa att Minsk inte skulle tillåta ukrainska trupper att ”trampa på vårt land”. Diktatorn anklagar också väst för att den destabiliserande situationen i Kursk skulle kunna leda till en mobilisering av trupper i både Belarus och Ryssland och ”skaka om samhället inifrån”. – Vi vill inte ha eskalering och vi vill inte ha ett krig mot hela Nato. Det vill vi inte, säger han. Samtidigt varnar Aleksandr Lukasjenko att om Ukraina provocerar Belarus så har landet ”inget annat val”.

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har gett order om att förstärka vid gränsen mot Ukraina efter ett påstått ukrainskt drönarangrepp. Draget kan tyda på att Lukasjenko är genuint rädd för ett ukrainskt angrepp, enligt militärexperten Magnus Christiansson.

Anledningen är både president Aleksandr Lukasjenkos och hans regims brutala tillslag mot civilbefolkningen samt Belarus stöd till Ryssland. Tidpunkten för beslutet sammanfaller med fyraårsdagen av Lukasjenkos omdiskuterade valseger för fyra år sedan. Med hjälp från Moskva slogs all opposition i spillror, fängslades eller tvingades fly. Än i dag beräknas minst 1 400 politiska fångar hållas i fängelser i Belarus. "I samarbete med internationella partner införs sanktioner som svar mot brott mot mänskliga rättigheter och pågående stöd till Rysslands illegala invasion av Ukraina", skriver London i ett uttalande som flera länder ställde sig bakom. Enligt USA:s finansdepartement riktas sanktioner mot 19 personer, 14 bolag och ett flygplan för att ha brutit mot redan existerande sanktioner, samt för att understödja Rysslands invasionskrig i Ukraina. Regimens uppenbart korrupta, destabiliserande och antidemokratiska handlingar – kombinerat med kontinuerligt stöd för den ryska invasionen i Ukraina – innebär att Belarus är än mer isolerat från det globala samfundet" skriver USA:s justitiedepartement.

Bilder i ryska medier från den ryska säkerhetstjänsten FSB visar den amerikanske journalisten Evan Gershkovich, som finns med bland fångarna som utväxlats mellan Ryssland och USA. Gershkovich, som arbetar för The Wall Street Journal, greps i samband med en reportageresa i Jekaterinburg våren 2023. Kreml bekräftar På torsdagen bekräftade Kreml fångutbytet som är den största fångutväxlingen mellan Ryssland och västländer sedan kalla krigets slut har slutförts.

Vladimir Putin har undertecknat avtal om benådning av 13 personer. Även Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko har benådat en dödsdömd tysk medborgare, skrivet Kreml på sin hemsida. Den massiva fångutväxlingen med sammanlagt 26 fångar – tio ryska medborgare, varav två underåriga, och 16 fångar från flera västländer, slutfördes på torsdagseftermiddagen. Även Norge, Polen, Tyskland, Slovenien och Belarus har varit inblandade i uppgörelsen.

Texten uppdateras

23 juni 2023 fick den paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin nog. Efter flera månader av blodigt krig på fronten i Ukraina med ytterst små framryckningar som resultat tog tålamodet gentemot den ryska militära ledningen, och i synnerhet den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu, slut. På fjolårets ljusaste dag vände Wagnergruppen håll och började marschera mot Moskva. Tidigt på morgonen 24 juni gick man över gränsen och in och tog kontrollen över den ryska staden Rostov-na-Donu. Största hotet mot Putin Marschen fortsatte senare mot Rysslands huvudstad Moskva, men avbröts abrupt efter en överenskommelse med Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Händelsen beskrivs som det största hotet mot Vladimir Putin under hans tid vid makten. Trots det uttryckte Prigozjin flera gånger att gruppen inte hade för avsikt att störta makten i Kreml. Dagarna efter marschen hördes inte ett ord från den ryske presidenten, tills han framträdde i ett tv-sänt tal och gav Wagnersoldaterna ett ultimatum: anslut er till ryska armen eller bege er till Belarus. Dog i flygkrasch Under en period var det relativt okänt vad som hänt med Wagnerledaren. På dagen två månader efter upprorets start kom nyheten – ett flygplan med tio personer ombord hade störtat utanför Moskva. Ombord på planet fanns Prigozjin och flera personer som framstående personer inom Wagnergruppen. Gruppen har hävdat att planet sköts ner av rysk militär, något som militären konsekvent avvisat. Misstankar om att Kreml låg bakom Jevgenij Prigozjins död har också avfärdats. Putin har hyllat Prigozjin efter hans död och kallat honom en "begåvad affärsman" som gjorde "allvarliga misstag".

Rysslands president Vladimir Putin är enligt ryska källuppgifter villig att förhandla om en vapenvila i Ukraina. Men då tycks det vara med utgångspunkten att ockuperade delar av landet ska förbli under rysk kontroll. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba menar att Putin ser detta som ett sätt att försöka ta blickfånget från de förhandlingar som ska hållas i Schweiz den 15-16 juni. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att liknande utspel från Putin har kommit tidigare. – När Ukraina håller på med sin fredsprocess som man gör nu, med mötet man kallat till i Schweiz, brukar Ryssland försöka framstå som den fredsälskande parten. Då görs det alltid i termerna att ”ja vi vill förhandla om fred bara vi får behålla det vi tagit och får lite till”, säger Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna. Dmytro Kuleba skriver vidare på X att Putin sänder ut "falska signaler om påstådd beredskap för en vapenvila trots att ryska trupper fortsätter att brutalt anfalla Ukraina med missiler och drönare som regnar över ukrainska städer och områden". Förhandlingarna utgår från den nuvarande fronten Även president Putin har kommenterat uppgifterna om att vara redo att förhandla om ett slut på kriget i Ukraina. Det gjorde han under ett besök i Belarus, hos president Aleksandr Lukasjenko: – Vi ser nu att det återigen talas om behovet av förhandlingar. Och gärna det, sa Vladimir Putin under besöket. Han fortsatte med att ifrågasätta legitimiteten hos den ukrainska ledningen och vem i Kiev man ska förhandla med. Han markerade även den tidigare ryska ståndpunkten att förhandlingarna utgår från den nuvarande fronten. – Förhandlingarna måste återupptas baserat på dagens faktiska omständigheter, sa Putin.

Med Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko på läktaren vann Ryssland VM-guld.  Tio år senare kan Finland fortfarande inte släppa finalförlusten.  – Domarna hade blivit mutade, säger journalisten Pekka Jalonen.