Carolina

Beror det på Trumps extrema retorik eller konspirationsteorierna om Vita husets katastrofhantering efter orkanerna Helene och Milton? Oroas väljare över utsikten att få en kvinnlig befälhavare? Politiska bedömare i USA har ingen tydlig förklaring till varför Demokraternas Kamala Harris de senaste veckorna dalat märkbart i popularitet. Vicepresidenten kampanjar intensivt i de avgörande vågmästarstaterna och hon har gjort en rad efterfrågade medieframträdanden. Sommaren har blivit höst, tecknen på medvind för Harris har upphört, konstaterar opinionsexperten Jeff Horwitt för tv-kanalen NBC. Inget annorlunda? Hans kollega Bill McInturff tror att utvecklingen beror på att Harris inte lyckats påvisa tydliga skillnader mellan hennes och president Joe Bidens ledarskap. I en ABC-intervju förra veckan sade Harris att "hon inte kommer på något särskilt" hon skulle gjort annorlunda än sin chef. Jag har varit delaktig i de flesta viktiga besluten, sade hon i ett klipp som blivit viralt. Senare återkom Harris till ämnet och sade att hon, till skillnad från Biden, planerar att ha en republikan i sitt kabinett. Bill McInturff drar slutsatsen att valet för många amerikaner blir som ett mellan två sittande presidenter – och att många tycker att de hade det bättre under Trumps tid. Ett land i förfall Lägg därtill att Donald Trump i nuläget går hårt åt Harris med dagliga attacker mot främst hennes intelligens. Han har också spridit överdrivna, i vissa fall falska, uppgifter om våldsamma invandrargrupper i USA samt hotat att sätta in militären mot vänstergrupper. Retoriken går i linje med Trumps beskrivning av USA som ett land i förfall, en utveckling han hävdar att enbart han kan vända. Expresidenten har nu gått om Harris i samtliga sju utpekade vågmästarstater, inklusive Wisconsin där vicepresidenten ledde fram till fredagen. I samtliga vågmästarstater är det dock mycket jämnt och differensen ligger ofta inom felmarginalen. Men i Arizona och North Carolina har Trump ett övertag på en procentenhet eller mer, enligt Real Clear Politics genomsnitt. Tendensen syns även hos spelbolagen. Enligt sajten Election Betting Odds, som sammanställer odds från sex spelbolag, har Trumps chanser att vinna den 5 november stigit till 57,5 procent. Harris chanser har dalat till 41,7 procent.

Chris Abbott blev ny sportchef i HV71 i maj när han skrev på för tre år i klubben han avslutade spelarkarriären i. Ihop med nye tränaren Anton Blomqvist var det tänkt att kanadensaren skulle leda HV in i en ny – mer stabil – era efter flera skakiga år. Men i går blev det klart att Abbott valt att utnyttja en klausul och lämna HV för en roll i Carolina Hurricanes i NHL efter säsongen. ”Oproffsigt” Ett stort tapp för HV – som förlorade redan vid förhandlingsbordet, enligt TV4:s experter. – Desto mer jag marinerat det här, desto mer oproffsigt blir det för mig att HV71 väljer att ge Abbott en klausul att lämna efter ett år på sitt kontrakt, säger Sanny Lindström. – Det är en förtroendekris för ledningen i HV71. Det är oproffsigt. Färjestad hade inte gjort det, Växjö hade inte gjort det, Skellefteå hade inte gjort det, Frölunda hade inte gjort det. Det hade inte varit acceptabelt att ge den viktigaste personen i hela föreningen en klausul efter ett år – det är otroligt dåligt skött. Petter Rönnqvist fyller i: – Klausulen är bedrövlig. Det är så dåligt förhandlat att han överhuvudtaget kan få den. Det är katastrof, jag förstår överhuvudtaget inte hur man tänker. Abbott: ”Jag hoppas supportrarna kan förstå” Chris Abbott vill själv inte kommentera om han utnyttjat en klausul. – Det kommer jag inte diskutera med er här, jag har tagit ett beslut. Det är en bra möjlighet för mig och jag är tacksam för tiden jag haft och kommer ha i HV och för alla mina år i HV, säger han i TV4 Plays sändning. På frågan vad han skulle vilja säga till klubbens supportrar svarar han: – Jag hoppas de kan förstå att det här en möjlighet man får en gång i livet. Jag är också besviken, jag skulle vilja ha två separata roller där jag kan fortsätta uppnå saker i HV71, men så är det inte. Men jag hoppas de kan förstå att jag får förverkliga en dröm om att jobba för ett NHL-lag. Almen Bibic tog fram tre alternativ på nya sportchefer för HV71 i TV4 Hockey-podden. Läs mer om det här. HV71 möter Leksand på bortais i kväll torsdag. Se samtliga matcher från SHL på TV4 Play

Antisemitismen som avslöjats inom Vänsterpartiet har rört upp starka känslor – i Centerpartiet.  Caroline von Seth, 25, ungdomsförbundets ordförande, kräver att C sätter totalt stopp för samröre med Nooshi Dadgostars parti. – Här går vår röda linje, säger hon. Och von Seth får stöd i sitt krav – av partiledaren Muharrem Demirok.

Det är knappt tre veckor tills det avgörs om Donald Trump eller Kamala Harris blir USA:s nästa president. Det finns flera faktorer som kan ha en betydande roll – en av dessa är den nya fördelningen av elektorsröster. I årets val får 13 delstater färre eller fler elektorsröster, baserat på USA:s senaste folkräkning. Och denna omfördelning kan gynna Donald Trump, då flera av de nya elektorsrösterna finns i delstater som haft en majoritet av republikanska väljare. – Det finns alla möjliga saker och det här är en av de faktorerna som kan få mycket större betydelse den här gången än vad det hade fått i tidigare val, säger USA-kännaren Andreas Utterström. Så funkar elektorsrösterna Det parti som får flest röster i en delstat får alla delstatens elektorsröster. För att vinna valet gäller det att totalt ha 270 elektorsröster eller mer. Hur många elektorsröster varje delstat får avgörs av den senaste folkräkningen, och i år görs alltså spelplanen om. Några av de delstater som får fler elektorsröster är Florida och Texas, delstater där republikanerna segrat historiskt. Samtidigt förlorar Kalifornien, Illinois och New York en elektorsröst var, delstater där demokraterna segrat. Sammanlagt är det fler republikanska delstater som får röster, medan demokratiska tappar. – Det här gynnar Trump eftersom det är delstater han vann förra gången. Å andra sidan är väljarna mer oförutsägbara än vad man kan tro, framförallt i vissa delstater. Det är inte säkert att Trump vinner samma delstater igen, men det är klart att det här är en fördel för honom, säger Andreas Utterström. Så kan Trump använda förändringen vid en förlust I vissa delstater där elektorsrösterna blivit fler är det osäkert om Trump eller Harris kommer segra, så kallade Swing States – ett exempel är North Carolina. Om det blir demokraterna som segrar där och det i slutändan gör så att Harris vinner tror Utterström att Trump kommer att försöka använda förändringen av elektorsrösterna för att skapa konspirationer och ifrågasätta resultatet. – Om Trump förlorar så har jag betraktat det som helt osannolikt att han skulle erkänna valresultatet. Då tror jag att han kommer att gripa efter varje halmstrå för att påstå att det är fusk. Han skulle mycket väl kunna ta upp den här saken om det skulle bli till hans nackdel och inte hans fördel som det ser ut nu. Det kommer avgöra Även om omfördelningen av elektorsrösterna skulle kunna spela en roll tror Utterström att valet främst kommer bestämmas beroende på vilket parti som får folk att gå och rösta. – Det största hotet mot både Trump och Harris är sofflocket, att folk inte gillar någon av dem och då stannar hemma. Så allting nu handlar om att få folk i swing states att registrera sig som röstare och sen göra sig besväret att rösta. Eftersom det är så små marginaler så är det ju ett väldigt litet antal väljare som kommer avgöra allt.

Chris Abbotts sejour som general manager i HV71 kommer bara bli ettårig.  Till våren väntar en flytt till USA och Carolina Hurricanes. Nu berättar han om avskedet, varför han väljer att lämna klubben och löftet han vill ge alla HV-supportrar. – De som känner mig vet det, säger han.

Chris Abbott lämnar HV71 i vår.  Klubben meddelar att sportchefen är klar för en roll i Carolina Hurricanes.  – Det är naturligtvis tråkigt för oss, men vi gläds samtidigt med Chris över att ha fått denna möjlighet, säger HV-ordföranden Anna-Lena Isaksson i ett uttalande.

Den 5 november, om mindre än tre veckor, går amerikanerna till valurnorna för att lägga sin röst i presidentvalet. Slaget om presidentposten står mellan Donald Trump och Kamala Harris. Får USA sin första kvinnliga president, eller blir det en andra mandatperiod för Trump? Harris har haft en liten ledning över Trump i de nationella opinionsundersökningarna sedan hon tog över Joe Bidens plats i slutet på juli. Demokraten har enligt siffror från ABC News 49 procent av rösterna mot Donald Trumps 46. Harris opinionssiffror ökade snabbt i början av hennes kampanj och hon tog en ledning med nästan fyra procentenheter redan i slutet av augusti. Sedan början på september har kandidaternas siffror varit relativt stabila och ska heller inte ha påverkats nämnvärt av debatten den 10 september, skriver BBC. Läget i vågmästarstaterna För tillfället är opinionssiffrorna i de sju nyckelstaterna väldigt jämna utan en tydlig ledare i någon av staterna. I Nevada, Wisconsin, Michigan och Pennsylvania är det knapp ledning för Harris. Donald Trump har å sin sida ledningen med lika knapp marginal i North Carolina, Georgia och Arizona. I de tre sistnämnda staterna har ledningen skiftat flera gånger sedan början på augusti, även om Trump nu har etablerat en liten ledning. Detsamma gäller för Nevada, med skillnaden att Harris är den som har ledningen. Harris har i Michigan, Pennsylvania och Wisconsin haft en kontinuerlig ledning, med ibland två, till och med tre procentenheter. Den senaste tiden har dock siffrorna jämnats till även där. Harris ledning har framförallt minskat i Wisconsin och Michigan och är nu nere på under en procentenhet. Fördel Trump enligt oddsen Både 2016 och 2020 underskattades Donald Trump i opinionsundersökningarna, och man bör bära med sig att det är i stort sett omöjligt att förutspå en vinnare på förhand. Enligt flera spelbolag är det fördel Trump i fyra av de sju jämnaste vågmästarstaterna. Samma oddsmakare beräknar också att Trump är favorit att kamma hem valet nationellt. I Pennsylvania, den delstat där det kanske är allra jämnast, och där hela valet kan komma att avgöras har republikanerna en fördel enligt oddsen. Traditionella opinionsmätningar visar däremot en fördel för demokraterna. Totalt ska 93 elektorsröster fördelas över de sju nyckelstaterna. Den kandidat som vinner i en delstat kammar hem samtliga elektorsröster i staten.

Från 1,2 procent i augusti till 1,1 i september. Inflationstakten fortsätter att avta. Under förra veckan kom SCB med sitt nya Snabb-KPI, som förutspådde att inflationen skulle sjunka ytterligare. Nu fastställer man alltså siffrorna. – Inflationstakten sjönk i september, vilket framför allt kan förklaras av att drivmedelspriserna har gått ned, säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB. Siffran är en bra bit under Riksbankens mål på 2,0 procent. Risk för en för låg inflation Septembers siffra är ytterligare ett bevis på att inflationsbekämpningen har lyckats, menar sparekonom Frida Bratt. – Det har gått väldigt fort här på slutet och nu börjar man snarare prata om risken för en för låg inflation, för det vill vi ju inte heller ha. Vi vill att inflationen ska ligga där på målet, säger hon i Nyhetsmorgon. Frida Bratt tror mer och mer på en dubbelsänkning av styrräntan. Speciellt med tanke på Riksbankens kommunikation vid förra beskedet, då man krattade för en dubbelsänkning någon gång under hösten. – Men det är inte skrivet i sten, säger hon. Dyrare citroner Enligt SCB:s Konsumentprisindex steg matpriserna något i september. De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,6 procent i september jämfört med augusti. I årstakt ökade priserna med 2,1 procent jämfört med september i fjol. – Prisökningarna var störst på citroner, färska bär, och apelsiner. Samtidigt sjönk priserna på purjolök, blomkål och gul lök, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande. Bland varugrupperna som steg mest i pris i september hittar vi kaffe, te och kakao, där ökningen var totalt 7,2 procent jämfört med samma månad 2023.

Meghan, hertiginnan av Sussex, kritiseras för sitt val av klänning på röda mattan. Den omsydda Carolina Herrera-blåsan kallas ”okunglig” i brittiska Daily Mail. Hon jämförs också med sin svärmor, prinsessan Diana.

Tylee Craft, som spelade amerikansk fotboll vid University of North Carolina, fick en cancerdiagnos för två år sedan. 23-åringen dog i helgen, rapporterar ESPN. ”Han betydde så mycket för så många”, skriver Tylees lag på X.