CSN

Allt fler skulder hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) går till Kronofogden för indrivning och nu kräver organisationen Sveriges konsumenter att regeringen ser över myndighetens påminnelseavgifter, rapporterar SVT Nyheter.

Med räntesänkningar runt hörnet och fallande inflation växer optimismen hos svenska hushåll. Opinionsundersökningsföretaget Verian har gjort en undersökning där de har frågar svenskarna hur de tror att deras egen ekonomi kommer att utvecklas under det kommande året. Mer än vad fjärde, 27 procent, tror att den kommer bli bättre, vilket är en kraftig ökning jämfört med förra årets undersökning, där endast 16 procent trodde på ljusare ekonomiska tider. Yngre mer positiva än äldre Personer i åldrarna 18 till 29 år samt 30 till 49 är mest optimistiska angående den egna ekonomin. 39 procent respektive 35 procent i dessa grupperna tror att deras ekonomi blir bättre inom ett år. – Jag tror min ekonomi kommer bli bättre. Jag jobbar, tar CSN och bor hemma, så jag sparar mycket pengar på att hyra och mat, säger studenten Talat Köyluoglu. Motsvarande siffra för åldrarna 65 till 84 är 9 procent. En som tror att hans privatekonomi kommer bli sämre inom det kommande året är pensionären Stanley Vendel. – Jag har ju varit statligt anställd, så jag får väl in mina pengar och så jobbar jag lite grann, säger han. Stockholmare mest positiva I Stockholmsområdet är det flest i regionen som tror att egna ekonomin blir bättre, med 34 procent. – Där kan man ju tänka sig att räntorna på exempelvis bolån slår igenom mer i bland storstadsbor och stockholmare än i övriga delar av landet, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian. 12 procent av svenskarna tror att deras ekonomi kommer bli sämre, medan 58 procent tror att den kommer vara ungefär samma. – Det finns en tendens till att allmänheten uppfattar att saker och ting är på väg i en lite mer ljus riktning när det gäller den egna ekonomin, säger Per Söderpalm.

Mona Björklund från Stockholm blev arbetslös i höstas. Sedan dess har hon gått på a-kassa och studerat på halvtid. Nu inför hösten har hon bestämt sig för att vidareutbilda sig inom hållbarhet i bygg- och fastighetsbranschen och har ansökt om omställningsstudiestöd. I samma sekund som klockan slog midnatt och ansökningarna öppnade den första april, skickade Mona in sin ansökan. Sedan dess har hon inte hört något. – Nu är det den första september och nästa vecka börjar mina utbildningar och jag har fortfarande inte fått besked. När jag ringer och pratar med CSN får man inte besked om vilken plats man är på. Det går inte att få besked om eller när jag kan tro mig få veta, säger Mona till TV4 Nyheterna. ”Man känner sig bakbunden” Mona har kunnat försörja henne och dottern genom pengarna från a-kassan, men nu när hon börjar plugga på heltid kommer hon inte längre kunna få dem. – Jag vet ingenting. Det jag vet är att om jag ska börja studera nästa vecka måste jag sluta rapportera a-kassa. Då är jag inte arbetssökande längre. Just hållbarhet är något som engagerar henne och hon drömmer om att få studera vidare, men ekonomin och ovissheten sätter käppar i hjulet. – I den här situationen är jag i kläm. Jag vill göra rätt och jag är engagerad. Men jag känner mig hindrad. Det begränsar. Energin trubbas av när det är motstånd i logistiken. När hindren blir för höga och många, man känner sig bakbunden. Långa handläggningstider Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN och han beklagar de långa väntetiderna. – Vi brottas med jättelånga handläggningstider sen stödet lanserades för två år sedan. Vi hinner inte med alla ansökningar och det tar lång tid att ta reda på om personen är behörig. Det är beklagligt, säger han. Man hoppas nu att väntetiderna ska bli kortare framöver, efter att man anställt fler handläggare, fått systemstöd och jobbar för att få till regelförenklingar så att varje ansökan kan hanteras fortare. – Det finns de som väntat i åtta veckor och det finns de som väntat i ett år, säger Stefan Tärnhuvud. Medan Mona fortsätter vänta på sitt besked om omställningsstudiestödet överväger hon att ansöka om CSN istället, även om hon inte tror att det vanliga studielånet skulle täcka levnadskostnaderna för både henne och dottern. Nu oroar hon sig för att hon inte ska ha råd och tvingas hoppa av utbildningen. – Går det inte kan det absolut bli så. Det känns skittråkigt.

Andelen gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Elevrepresentanter oroas av utvecklingen – som kan få långtgående följder. – Det kan innebära att även andra bidrag dras in, säger Peter Engberg, analytiker på CSN.

Allt fler byter karriär mitt i livet. Omställningsstödet har öppnat dörrar och CSN-medel erbjuds till äldre.  Samtidigt håller trygghet och förutsägbarhet kvar många i samma yrkesroll – trots att den skaver. ”Titta tillbaka på en period när du trivdes som bäst och fundera på varför du trivdes så bra”, säger karriärcoachen Jan Efraimsson.

DN DEBATT 10/6. Intresset är stort för omställningsstudiestödet, som ska göra det möjligt att utbilda sig som vuxen. Arbetsmarknadens parter sköter sin del. Men CSN behöver mer resurser för att klara handläggningen, och reglerna är för snåriga. Regeringen måste fatta nödvändiga beslut redan före ­sommaren, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

1 april är vårens datum för ansökan av omställningsstudiestöd. I samband med att kön öppnade kraschade CSN:s hemsida.  – Jag vill verkligen söka i tid och då kraschar den, säger Katarina Folkesson, en av de sökande.

Centrala studiestödsnämnden gör sig redo för ytterligare en anstormning när ansökan för omställningsstudiestöd öppnar den 1 april. Myndigheten varnar fortsatt för lång handläggningstid, så det gäller att hänga på låset.

Omställningsstudiestödet riktar sig till dem som vill vidareutbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden utifrån marknadens behov. Stödet består dels av ett bidrag som motsvarar 80 procent av lönen och dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill. För att kunna söka stödet finns vissa krav, bland annat att du ska vara mellan 27 och 62 år och att du ska ha jobbat sammanlagt åtta år av de senaste 14 åren. CSN har försökt korta de långa handläggningstiderna genom att bland annat anställa mer personal och ett förslag på regelförenkling är nu ute på remiss.
– Vi räknar med att vi de närmaste månaderna har nya regler på plats och det kommer ha stor betydelse för de som nu ansöker, säger utbildningsminister Mats Persson (L). Regeringen skjuter till resurser

För att underlätta handläggningen har regeringen skjutit till mer resurser så att CSN har kunnat anställa fler och till våren väntas även ett nytt system. Det finns även ett förslag på regelförenklingar ute på remiss. Fackförbundet Vision ser positivt på de förändringar som sker, men tycker att regeringen behöver göra mer.

– Det vi vill se är att CSN får tillräckliga resurser, att regeringen tar sitt ansvar och tillskjuter resurser, att regelförenklingarna kommer på plats så snabbt som det bara går och att vi får utbildningar som matchar det som människor efterfrågar, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande fackförbundet Vision. ”Beredda att vidta ytterligare åtgärder” Utbildningsminister Mats Persson (L) delar fackförbundets syn om att reglerna bör komma på plats så snart som möjligt.

– Vi räknar med att vi de närmaste månaderna har nya regler på plats och det kommer ha stor betydelse för de som nu ansöker.

Och resurserna, hur ser det ut med dem?

• Vi skjuter ju nu till flera hundra miljoner de kommande åren för att på det sättet få ner handläggningstiderna. Skulle det visa sig att det inte räcker, då är vi från regeringens sida vara beredda att vidta ytterligare åtgärder, säger utbildningsminister Mats Persson (L).

Alla som är statligt anställda och födda 1987 eller tidigare (som tillhör tjänstepensionsavtalet PA16) kommer att få mer pengar inbetalt till sin tjänstepension från och med årskiftet. 

Åldern för hur länge man kan tjäna in till tjänstepensionen höjs även från 65 år, till 69.

Pensionär? Så mycket mer får du i månaden när skatten sänks

Tjänstepensionen till statligt anställda höjs 

Förändringarna inom tjänstepensionsavtalet innebär att alla statligt anställda födda mellan 1966 och 1987 får 1,5 procent extra till sin pension, när nivån höjs från 4,5 procent till 6. 

Som exempel: En person som är 40 år och tjänar 38 000 kronor före skatt, innebär höjningen 1 500 kronor mer i pension i månaden. 

Ännu en förändring är att när tjänstepensionen kan tas ut höjs från 61 till 63 år, för de födda mellan 1966 och 1987. För de födda 1965 eller tidigare, gäller 61 år som tidigare. 

För de som är födda 1965 eller tidigare höjs den statliga tjänstepensionen med 0,5 procent. 

De som är födda 1988 eller senare tillhör tjänstepensionsavtalet PA16 avdelning 1, och berörs inte av.  

Så påverkas skatten, pensionen och CSN av det höjda prisbasbeloppet 2024