Eva Lund

Eva Lund är en svensk skådespelare och sångerska. Hon har medverkat i flera teaterproduktioner och musikaler i Sverige och har även haft roller i svenska filmer och TV-serier. Eva Lund är känd för sin mångsidighet och starka scennärvaro, och har hyllats för sina tolkningar av olika karaktärer. Hon är en etablerad och respekterad artist inom den svenska underhållningsbranschen.

Denna text har genererats automatiskt

105 miljöprofiler: Helldén bör inte bli nytt språkrör

105 personer från den svenska miljörörelsen uppmanar Miljöpartiet att tänka om i frågan om vem som ska ta över som språkrör efter avgående Per Bolund. I en debattartikel i Aftonbladet förespråkar man Magnus P Wåhlin i stället för Daniel Helldén, som är den som nominerats av valberedningen. Debattörerna anser att Wåhlin är en ”karismatisk retoriker och framgångsrik förhandlare” och att han också sitter inne på ”gedigen expertis”. De 105 artikelförfattarna skriver att de vill se ”en bred och holistisk syn på miljörättvisa, där både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet hänger ihop”. Daniel Helldén tillhör en falang inom MP som vill se ett fokus på klimat- och miljöfrågor snarare än en breddning av partiet. John Äärlaht, Borås  Vilmer Lans, Borås Lisa Ekenberg, Botkyrka Barbro Leijon, Eksjö  Natalie Hultberg, Eskilstuna  Kent Vikström, Falun  Lena Samuelsson, Gagnef  Pär Friberg, Gnesta Jennie Högberg, Gnesta Rickard Borgström, Gnesta Alva Kinman, Göteborg Astrid Roxenholt, Göteborg Katarina Hellström, Göteborg Rebecka Stenmark, Göteborg Elli Viljanen, Göteborg Florian Alverbäck, Göteborg Lisa Ekberg, Göteborg Lova Pettersson, Göteborg Åsa Riestola, Göteborg Krister Larsson, Halmstad Lars-Åke Aronsson, Helsingborg Samuel Richardsson, Hofors Kurth Johansson, Hässleholm Tor Tuorda, Jokkmokk Leo Rudberg, Järfälla Nemo Mesko, Järfälla Victor Jonsson, Järfälla Jenny Hedström, Jönköping Samuel Holdar, Kalmar Sam Lang, Karlstad Amanda Rudelius, Knivsta Iréne Walton, Kristianstad Amelia Hagelin, Kungälv Lovisa Larsson, Laxå Patrizia Svedberg, Lessebo Lena Bernholdsson, Lidköping Nikolas Berg, Ludvika Tove Ekvall, Luleå Fredrik Sarlin, Lund Karolin Nilsson, Lund Wictoria Larsson, Lund Jacob Karlsson, Malmö Maria Loxbo, Malmö Meja Petersson, Mark Mialotta Arvidsson Mars, Mark  Fredrik Törnelius, Norrköping  Jörg Hellkvist, Norrtälje  Catharina Lihnell, Oskarshamn  Gunnar Westling, Oskarshamn  Moa Berglund, Sandviken  Anette Ingelsson, Solna  Christoffer van Woensel, Solna  Margareta Noréus, Solna  Aiina Larsson, Stockholm  Håkan Larsson, Stockholm  China Yggström, Stockholm  Åsa Elmstam, Stockholm Ester Gubi, Stockholm Eva Liljestrand, Stockholm Helen Wohlin Lee, Stockholm  Inger Bäckström, Stockholm  Isabelle Letellier, Stockholm  Julian Dörmann, Stockholm  Kajsa Olofsson Locatelli, Stockholm  Lisa Behrenfeldt, Stockholm  Malou Bergman, Stockholm  Maria Alfredsson, Stockholm  Marie Milling, Stockholm Mio Tholerus, Stockholm Peter Green, Stockholm Petra Ramsten, Stockholm Petter Kallioinen, Stockholm Rufus Rune, Stockholm Sandra Bäcklund, Stockholm Teresia J Kölin, Stockholm  Liam Gustafsson, Stockholm  Linda Olander, Stockholm  Anders Berndtsson, Stockholm  Anna Ceder, Stockholm  Anna Steorn, Stockholm  Carina Sandell, Stockholm  Eva Noren-Björn, Stockholm  Hassan Al-Hasnawi, Stockholm Jacqueline Cederström, Stockholm  Lovisa Hedlund, Stockholm  Pär Wetterrot, Stockholm  Ulf Evrén, Stockholm  Per Lissel, Sundsvall  Pia Karlsson Rantanen, Södertälje  Eva Berglund, Tierp Fuji Hoffmann, Tranås Kjell Perder, Täby  Teddy Karlsson, Täby  Inger Mossberg, Umeå  Maja Hansson, Umeå  Chris Brennan, Uppsala  Detlev Briese, Uppsala  Petter Birgersson, Uppsala  Simon Rosén, Uppsala  Aurora Palm, Uppsala  Maria Frensborg, Uppsala  Kerstin Hill, Västerås  Pelle Söderbäck, Västerås  Christel Nilsson, Ängelholm  Terese Hellström, boende i utlandet

Laser och attosekunder – detta är årets fysikpris

Det började med Heisenberg och kvantmekaniken. Det fortsatte med lasermaskiner som får ordet blixtsnabb att framstå som ett skämt. Och det kan sluta med nya nästintill magiska sätt att hitta sjukdomar. Med attosekundfysiken som får årets Nobelpris i fysik kan vi börja förstå mekanismer som styrs av elektroner. Den börjar med Heisenberg. Inte aliaset som kemiläraren Walter White använde när han kokade metamfetamin i tv-serien Breaking Bad. Utan originalet, den tyska fysikern Werner Heisenberg. 1925 sjösatte Heisenberg en ny kvantmekanik, vetenskapen som handlar om universums minsta beståndsdelar. Det var en fysik med många fenomen som inte gick att se, mäta och observera. De kunde bara beräknas. För protoner, neutroner och elektroner är inte bara extremt små – de rör sig så otroligt kvickt att det ansågs omöjligt att observera till exempel en elektrons varv runt en atomkärna. I strikt bemärkelse går detta inte att observera i dag heller, men vi kan ”se” dynamiken hos elektroner i atomer, molekyler och materia i laboratoriemiljö, skriver Kungliga Vetenskapsakademien. Det korta svaret är laser och många decenniers arbete av forskare, bland annat de tre som nu får Nobelpriset i fysik. Det handlar pulser som ljussätter ofattbart korta tidsrymder. Den snabbaste privatkamerorna fångar ögonblick som är kanske en tusendels sekund. Här talar vi om laserpulser som mäts i attosekunder – en miljardels miljardels sekund. Liknelsen som användes vid tillkännagivandet av årets pris är absurd men visar ändå vilken skala vi talar om: Det går fler attosekunder på en sekund än det har gått sekunder under hela den tid som universum har existerat. Lasertekniken som utvecklats är i stort sett lika komplicerad som kvantmekaniken den mäter. Men om du tar en laser och låter den sända extremt snabbt svängande infrarött laserljus genom en ädelgas så växelverkar ljuset från lasern med atomer i gasen. Ännu fler – och därmed snabbare – svängningar uppstår. Detta upptäckte Anne L’Huillier, pristagaren som i dag är verksam vid Lunds universitet, 1987. Men det var en sak att inse att fenomenet fanns och en annan att praktiskt få ihop experiment där svängningarna är i fas och bildar användbara pulser. Det gjorde de två andra pristagarna, Pierre Agostini och Ferenc Krausz, på varsitt håll dryga femton år senare. Inte sällan prisas forskning som redan har hunnit få praktiska användningsområden. Ett exempel är forskningen om mRNA-molekyler som skapade nya vacciner och på måndagen fick årets Nobelpris i medicin eller fysiologi. Så är det inte med årets fysikpris. Det handlar snarare om så kallad grundforskning som hittills bara lagt grunden för ytterligare grundforskning. – Vi kan nu glänta på dörren till elektronernas värld. Med attosekundfysiken har vi möjlighet att förstå mekanismer som styrs av elektroner. Nästa steg blir att också utnyttja dem, säger Eva Olsson, ordförande för Nobelkommittén för fysik, i pressmeddelandet till årets pris. Men det utesluter inte att framtiden kan bjuda på praktisk nytta. Inom elektroniken kan ökad kunskap om hur elektroner rör sig genom material vara till nytta. Prisvinnaren Ferenc Krauszs forskargrupp har också börjat använda den nya tekniken till att spåra ”fingeravtryck” i de elektriska fälten som kan visa förändringar i biologiska vätskor. En möjlighet är att man på detta sätt kan upptäcka de molekylära spåren av sjukdomar, och det utan att behöva använda farlig strålning.

Debattörer: "Måste veta varför unga mår dåligt"

Debattörer: "Måste veta varför unga mår dåligt"

Allt fler unga uppger att de mår psykiskt dåligt, men vad som verkligen är orsaken vet man inte – det måste det bli ändring på, skriver en grupp debattörer på DN Debatt. Det behövs stora epidemiologiska studier för att undersöka både vad som ligger bakom och vilket behov av stöd och vård som behövs, skriver bland andra Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog. Karl Almqvist Simonsson, enhetschef, psykosociala enheten, Gustavsbergs vårdcentral Annso Blixt, generalsekreterare, Tilia Matti Cervin, docent, Lunds universitet (LU) Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi, KI Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris Magnus Loftsson, forskningsledare, Friends Josef Milerad, barnläkare, docent, universitetslektor, KI Anna Ohlis, barn- och ungdomspsykiatriker, forskare, Karolinska institutet (KI) Karin Schulz, generalsekreterare, Mind Eva Serlachius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, LU Johan Åhlén, forskare, KI

Kolhydrater – Ja/Nej

Kolhydrater – Ja/Nej

▸ Hur vi ska äta har länge varit en debatterad fråga inom forskningen och i takt med att vi människor blir äldre så finns det ett intresse av att ta reda på vad vi ska sätta på tallriken för att åldras hälsosamt. Lågkolhydratkost har blivit populärt på senare år, och nu har en stor studie kikat hur vi påverkas på lång sikt. Hur ska vi egentligen förhålla oss till kolhydrater? Gäst: Emily Sonestedt, nutritionsforskare vid Lunds Universitet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Eva Lund på YouTube

Eva Lund & Anna Le Moine.MPG

Curlingspelarna och OS guldmedaljörena Eva Lund och Anna Le Moine berättar om vad som är vikigt och värdefullt för dom inom ...

SISU Idrottsutbildarna på YouTube

Eva Lund Interview

The Executive Director of Special Spirit Ranch, Eva Lund joins us to tell us all about how they are helping children on the autism ...

Autism Live på YouTube