Det är Svensk Kärnbränslehantering AB som får tillståndet till slutförvar enligt miljöbalken. Det omfattar en anläggning för inkapsling i Simpevarp, Oskarshamns kommun, och ett slutförvar i Forsmark, Östhammars kommun. SKB får i slutförvaret deponera cirka 6 000 kapslar med cirka 12 000 ton kärnavfall. ”Slutförvaringen sker med KBS-3-metoden som bygger på tre säkerhetsbarriärer: kapseln med ett 50 mm tjockt kopparhölje som innesluter kärnavfallet, bufferten som omger kapseln samt berget i Forsmark. Kapslarna placeras på cirka 500 meters djup i berget. Vid prövningen har det krävts utredning om risken för radioaktiva ämnens spridning i miljön under 100 000 år”, står det i ett pressmeddelande. ”Domstolen bunden av regeringens bedömning” Rådman Anders Lillienau förklarar beslutet ytterligare och menar att de också har gett möjlighet för bolaget att påbörja arbetena även om den här domen överklagas. – Det har gått 13 år sedan ansökan gjordes här i domstolen. Det som är viktigt att framhålla är att regeringen prövade i januari 2022 om den här verksamheten är tillåten enligt miljöbalken och det kom regeringen fram till. I den fortsatta processen är domstolen bunden av regeringens bedömning i frågan om tillåtlighet, säger han. Hur ser ni på konsekvenserna av detta? – Det här förvaret för använt kärnbränsle ska kunna vara säkert upp till 100 000 år, en väldig tidsrymd. Regeringen har kommit fram till att verksamheten är tillåtlig. Det innebär att regeringen har bedömt att förvaret är säkert på mycket lång sikt. Kritiken: Är den största svagheten Anders Lillienau förtydligar att tillståndet gäller kärnavfallet från de tolv reaktorer (sex reaktorer i drift i dag) som ingår i det pågående svenska kärnkraftsprogrammet. Kapslarna ska placeras på 500 meters djup. – Det här slutförvaret gäller bara för kärnavfall från befintliga kärnkraftsreaktorer. Det kommer inte vara tillåtet att placera kärnavfall från ett eventuellt nytt kärnkraftsprogram i det här förvaret. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen och Linda Birkedal, ordförande för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), är kritisk. – Jag tycker att den största svagheten med domen är att de helt har släppt allt vad gäller långsiktig strålsäkerhet, säger hon till TT.