ICJ

En tänkbar pristagare är den internationella brottmålsdomstolen ICC och kanske också chefsåklagaren där: Karim Khan. Han och domstolen har har krävt att Hamasledaren Yahia Sinwar ställs inför skranket eftersom han anses vara hjärnan bakom 7-oktober attackerna förra året. Men ICC fick också stor uppmärksamhet när domstolen tidigare i år ansökte om en arresteringsorder för att Israels försvarsminister Gallant och premiärminister Netanyahu. ICC ansåg att de borde gripas på grund av hur gazakriget genomförts. Flera tänkbara pristagare Men det finns förstås fler tänkbara pristagare som under det senare året fått uppmärksamhet för sitt arbete med fred i mellanöstern. ICC ställer enskilda personer till svars medan domstolen ICJ hanterar mellanstatliga frågor. ICJ hamnade i fokus när frågan om huruvida Israel ligger bakom ett folkmord I Gaza adresserades av domstolen. Hjälper i Sudan Fredsarbete utanför Mellanöstern kan förstås också premieras av den Norska nobelkommitten. Det gäller till exempel organisationen Sudans motståndskommittéer som verkat på gräsrotsnivå i krigets i Sudan för att hjälpa människor att överleva. Det skulle isåfall innebära att fredsarbete i ett krig som hamnat i medieskugga bakom Ukraina och Mellanöstern får uppmärksamhet. Vem som än tilldelas priset kommer i vilket fall som helst att bli en symbol för att fred inte kommer "gratis" utan är frukten av kompromisser, en god vilja och hårt arbete. Det gäller i Mellanöstern, i Afrika, ja egentligen globalt.

Afghanistans talibanregering kan dras till Internationella domstolen i Haag (ICJ) för sin behandling av kvinnor. Det meddelar Australien, Kanada, Tyskland och Nederländerna som gemensamt inleder rättsförfarandet.

Den internationella domstolen ICJ:s slutsats, att Israels ockupation är olaglig och måste upphöra, hotar att ytterligare undergräva Israels ställning. Premiärminister Benjamin Netanyahu, som stämplar domstolens bedömning som ”historieförfalskning”, hoppas vinna stöd för sin åsikt hos Donald Trump i nästa vecka.

Det stod klart när domstolens yttrande började läsas upp på fredagseftermiddagen. ICJ väntas även yttra sig generellt om de rättsliga konsekvenserna av Israels ockupation av palestinska territorier. Yttrandet gäller markområdena Västbanken, östra Jerusalem och Gazaremsan som Israel erövrade i kriget i Mellanöstern 1967. Palestinska företrädare anser att alla tre områden tillhör Palestina. Domstolen ombads särskilt av FN:s generalförsamling att ge sin syn på Israels politik och praxis gentemot palestinierna samt ockupationens rättsliga status. Beroende på vad domstolen kommer fram till kan det bli första gången som ICJ tar ställning till om den 57-åriga ockupationen är olaglig eller inte. Utredningen har pågått sedan början av förra året. Domstolens ståndpunkt är inte bindande, men har stor betydelse politiskt. I ett separat ärende utreds Israel av ICJ efter att Sydafrika anklagat Israel för brott mot folkmordskonventionen.

Under fredagen väntas Internationella domstolen i Haag (ICJ) att komma med ett utlåtande om huruvida Israels ockupation av de palestinska områdena var olaglig eller inte, enligt Reuters. Det blir då första gången någonsin som domstolen yttrar sig i frågan.

Spanien kommer att ansluta sig till Sydafrikas mål i Internationella domstolen (ICJ) i Haag mot Israel. Det meddelar Spaniens utrikesminister José Manuel Albares på en pressträff, rapporterar flera spanska medier.

Spanien kommer att ansluta sig till Sydafrikas mål i Internationella domstolen (ICJ) i Haag mot Israel. Det meddelar Spaniens utrikesminister José Manuel Albares på en pressträff, rapporterar flera spanska medier.

”Vi är många som ser stora risker för ytterligare civila dödsfall, som vid söndagens attack vid ett tältläger. Sverige och EU förväntar sig att Israel följer Internationella domstolens beslut och avbryter offensiven i Rafah för att skydda civila”, skriver han på X. Söndagens attack som Kristersson syftar på dödade minst 40 personer då en brand spred sig bland flyktingtälten efter en israelisk flygräd. Uppgifter om stridsvagnar i Rafahs centrum Under natten till tisdagen uppges 16 civila ha dödats nära det område som anfölls i söndags, stadsdelen Tal al-Sultan i västra Rafah. Tidigare under kriget manade Israel Gazaborna att söka skydd i Rafah. Nu har i stället det som kallas en humanitär zon upprättats nordväst om staden, närmare Medelhavet. Men det är i anslutning till den zonen som tältattackerna nu sker. Samtidigt säger vittnen till nyhetsbyråer att stridsvagnar intagit positioner i Rafahs centrum, enligt Reuters bland annat utanför al-Awda-moskén – uppgifter som tolkas som att Israel nu utökar offensiven även på marken. Israel har inte kommenterat uppgifterna. Förnekar anfall mot civila Arabiska och israeliska medier rapporterar om intensiva strider och anfall i och runt Rafah, trots den internationella domstolen ICJ:s order i förra veckan till Israel om att upphöra med krigshandlingar där. I en av de senaste händelserna dödades enligt Hamastrogna myndigheter 21 palestinier, när en israelisk drönare på tisdagen träffade flyktingtält nära ett fältsjukhus i västra Rafah-området, rapporterar nyhetsbyrån AP. Israels militär förnekar att de utfört ett anfall mot civila. FN: En miljon människor har tvingats på flykt Ungefär en miljon människor har tvingats på flykt från Rafah de senaste veckorna, skriver FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (Unrwa) på X. Hur många civila som är kvar är just nu oklart. De flesta verkar ha lämnat staden enligt Unrwa.

Trots domstolen ICJ:s order fortsätter Israels attacker i Rafah i Gazaremsan. Markoffensiven har utvidgats med stridsvagnar i stadens centrum, rapporterar israeliska medier. Ungefär en miljon människor har tvingats på flykt från staden de senaste veckorna, skriver FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (Unrwa) på X.

▸ Internationella domstolen, ICJ, i Haag har krävt att Israel omedelbart ska avsluta sin offensiv i Rafah i södra Gaza, där läget beskrivs som katastrofalt. Trots det har israeliska styrkor fortsatt strida i området och omvärlden har reagerat starkt. Samtidigt menar experter att Israel blir mer och mer isolerat, och premiärminister Benjamin Netanyahu har behövt hantera flera bakslag på kort tid. Vad krävs för att Israel ska lyssna på omvärlden? Hur stor makt har den Internationella domstolen i Haag? Och hur ska kriget få ett slut? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: DW News och The Guardian.