Illinois

Det är knappt tre veckor tills det avgörs om Donald Trump eller Kamala Harris blir USA:s nästa president. Det finns flera faktorer som kan ha en betydande roll – en av dessa är den nya fördelningen av elektorsröster. I årets val får 13 delstater färre eller fler elektorsröster, baserat på USA:s senaste folkräkning. Och denna omfördelning kan gynna Donald Trump, då flera av de nya elektorsrösterna finns i delstater som haft en majoritet av republikanska väljare. – Det finns alla möjliga saker och det här är en av de faktorerna som kan få mycket större betydelse den här gången än vad det hade fått i tidigare val, säger USA-kännaren Andreas Utterström. Så funkar elektorsrösterna Det parti som får flest röster i en delstat får alla delstatens elektorsröster. För att vinna valet gäller det att totalt ha 270 elektorsröster eller mer. Hur många elektorsröster varje delstat får avgörs av den senaste folkräkningen, och i år görs alltså spelplanen om. Några av de delstater som får fler elektorsröster är Florida och Texas, delstater där republikanerna segrat historiskt. Samtidigt förlorar Kalifornien, Illinois och New York en elektorsröst var, delstater där demokraterna segrat. Sammanlagt är det fler republikanska delstater som får röster, medan demokratiska tappar. – Det här gynnar Trump eftersom det är delstater han vann förra gången. Å andra sidan är väljarna mer oförutsägbara än vad man kan tro, framförallt i vissa delstater. Det är inte säkert att Trump vinner samma delstater igen, men det är klart att det här är en fördel för honom, säger Andreas Utterström. Så kan Trump använda förändringen vid en förlust I vissa delstater där elektorsrösterna blivit fler är det osäkert om Trump eller Harris kommer segra, så kallade Swing States – ett exempel är North Carolina. Om det blir demokraterna som segrar där och det i slutändan gör så att Harris vinner tror Utterström att Trump kommer att försöka använda förändringen av elektorsrösterna för att skapa konspirationer och ifrågasätta resultatet. – Om Trump förlorar så har jag betraktat det som helt osannolikt att han skulle erkänna valresultatet. Då tror jag att han kommer att gripa efter varje halmstrå för att påstå att det är fusk. Han skulle mycket väl kunna ta upp den här saken om det skulle bli till hans nackdel och inte hans fördel som det ser ut nu. Det kommer avgöra Även om omfördelningen av elektorsrösterna skulle kunna spela en roll tror Utterström att valet främst kommer bestämmas beroende på vilket parti som får folk att gå och rösta. – Det största hotet mot både Trump och Harris är sofflocket, att folk inte gillar någon av dem och då stannar hemma. Så allting nu handlar om att få folk i swing states att registrera sig som röstare och sen göra sig besväret att rösta. Eftersom det är så små marginaler så är det ju ett väldigt litet antal väljare som kommer avgöra allt.

På torsdagen inleddes Demokraternas partikonvent i Chicago, där Kamala Harris formellt kommer att utses till partiets presidentkandidat. – Amerikanska väljare vet ju vem hon är och hon har ju varit vicepresident. Men de vet kanske inte lika mycket om var hon står politiskt, eller hur hennes politiska agenda skulle skilja sig från president Bidens, säger TV4:s USA-korrespondent Tomas Kvarnkullen. Nytt hopp för demokrater Harris har knappat in på Donald Trumps försprång inför presidentvalet i november, och flera opinionsmätningar visar att stödet för Harris fortsätter öka.

Många boende i expresidenten Barack Obamas gamla hemkvarter i Illinois i Chicago, hoppas nu på att Kamala Harris ska bli historisk. Precis på samma sätt som deras tidigare granne blev. – Det skulle vara underbart att se en svart kvinna som president, säger en boende till TV4 Nyheterna. Protester väntas Konventet omges av en enorm säkerhet då tiotusentals personer samlats i centrala Chicago för att demonstrera mot kriget i Gaza.

Även om partiet välkomnat fredliga demonstrationer är risken överhängande att demonstrationerna tar all uppmärksamhet. – Skulle de här protesterna, som redan inletts en bit från arenan, växa sig riktigt stora, eller bli våldsamma så kan det blir problematiskt.

– Då skulle det överskugga konventet som man ju vill ska bli en slags hyllning och ett sätt för partiet att sluta upp bakom sin kandidat inför valet.

Det var i början av juli som den 36-årige afroamerikanska kvinnan Sonya Massey misstänkte att någon försökte ta sig in i hennes hem i Springfield, Illinois. Massey ringde polisen som inte hittade någon inbrottstjuv, men som reagerade på att en bil ute på gården hade krossade fönsterrutor. De två polismännen började då ställa frågor till kvinnan som inte verkade förstå vad de menade och därför hade svårt att svara. Eskalerar på några sekunder När kvinnan ombads att ta en kastrull med kokande vatten från spisen gjorde hon det men fortsatte hålla i den. När hon sedan började gå med den mot polisen sa hon någonting som polismännen uppfattade som om ett hot. På bilderna från en av polismännens kroppskameror hörs kvinnan säga: – Jag tillrättavisar dig i Jesu namn. – I helvete heller, jag skjuter dig i ansiktet, svarar den andre polismannen som då drar sitt vapen. Trots att kvinnan ber om ursäkt öppnar han eld och dödar henne med tre skott i huvudet. – Helvete, säger polismannen direkt efter de dödande skotten. – Jag tänkte inte ta kokande vatten i ansiktet. Polismannen har sedan dess kunnat identifieras som 30-årige Sean Grayson, som nu riskerar livstids fängelse. ”Sa aldrig att det var polisen” Dödsskjutningen har väckt stor ilska i USA, där flera afroamerikanska personer har dödats av polis när de ringt efter hjälp. ”Sonya Massey, en älskad mamma, vän, dotter och en ung svart kvinna, borde vara vid liv i dag. Sonya ringde polisen eftersom hon var orolig för en inkräktare. När vi ringer efter hjälp borde vi alla som amerikaner kunna göra det utan att frukta för våra liv. Sonyas död påminner oss om att svarta amerikaner alltför ofta är rädda för sin säkerhet på ett sätt som många av oss andra inte är", skriver USA:s president Joe Biden i ett uttalande på Vita husets hemsida. Sonya Masseys far James Wilburn uppgav på en presskonferens att det tog tid för polisen att informera om exakt vad som hade inträffat: – Jag trodde att en inbrottstjuv hade skjutit min flicka. De sa aldrig att en polis hade gjort det förrän min bror läste det på nätet.

Tidigt en morgon i början av juli ringde Sonya Massey polisen i Illinois. Hon trodde att någon var på väg att bryta sig in i hennes hem. Kort efter det sköts hon till döds – av en polisman. ”Sonjas familj förtjänar rättvisa”, kommenterar president Joe Biden om händelsen som fångats på film.

Volodymyr Zelenskyj uppger att han gratulerat Donald Trump till nomineringen som Republikanernas presidentkandidat och fördömt mordförsöket i Pennsylvania. ”Jag önskade honom styrka och säkerhet i framtiden”, skriver den ukrainske presidenten på X. Han poängterade också sin tacksamhet över USA:s stöd till Ukraina och uppger att de kommit överens om ett möte personligen, vilket Zelenskyj länge önskat. ”Vi kom överens med president Trump om att vid ett personligt möte diskutera vilka åtgärder som kan göra freden rättvis och verkligt varaktig”, skriver Zelenskyj. Lovar krigsslut Donald Trump har tidigare sagt att han kommer att kunna få ett slut på kriget – om Ukraina ger upp stora delar av sitt territorium till Ryssland. Efter fredagens samtal uttryckte han återigen övertygelse om ett avslut. ”Båda sidor kommer att kunna samlas och förhandla fram en överenskommelse som gör slut på våldet och banar väg för välstånd", skriver Trump om samtalet på sin plattform Truth Social”. Men förslaget har ifrågasatts av Zelenskyj, som menar att Ukraina inte ”bara kan ge upp sina territorier”. Även Trumps – och flera republikaners – önskan om att minska stödet till Ukraina har banat väg för oro. Inte minst efter Donald Trumps nominering av J D Vance som sin vicepresidentkandidat. ”Firar i Moskva” I ett avsnitt av podcasten War Room, ledd av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, sa Vance att han på ett sätt ”inte riktigt bryr sig” om vad som händer med Ukraina och att USA lägger alldeles för mycket pengar på att skicka hjälp dit. Och utnämningen av vicepresidentkandidat har inte bara skapat oro i Ukraina. Även inom partiet har reaktionerna varit starka. ”De firar i Moskva i kväll”, skrev den tidigare Illinois-representanten Adam Kinzinger på X.

Beslutet om att marinkårsveteranen J D Vance blir Donald Trumps vicepresidentkandidat har väckt reaktioner, inte minst i Ukraina. Detta eftersom den 39-årige Ohio senatorn under många års tid kämpat mot USA:s bistånd till Ukraina, skriver Kyiv Post. I ett avsnitt av podcasten War Room, ledd av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, sa J D Vance: ”Jag bryr mig inte riktigt om vad som händer med Ukraina på ett eller annat sätt.” Vance har också argumenterat för att Ukraina måste ge upp territorium, i utbyte mot att Ryssland stoppar sin pågående invasion. "Varje fredsuppgörelse kommer att kräva några betydande territoriella eftergifter från Ukraina, och ni kommer att ha ett fredsavtal, eftersom det är den enda vägen ut ur konflikten," sa Vance till Politico i februari. Väckt kritik också inom partiet Men kritiken kommer inte bara från ukrainskt håll, andra republikaner har också reagerat över den nya kandidaten. En av dem är den tidigare Illinois-representanten Adam Kinzinger. ”De firar i Moskva ikväll”, sa han i The Late Show med Stephen Colbert, i samband med tillkännagivandet av vicepresidentkandidaten. Samtidigt är det många som stöttar Vance, mycket eftersom han håller sig lojal med Trump. – Både Trump och Vance tycker att USA lägger alldeles för mycket pengar på att hjälpa Ukraina. J D Vance blir vald för att han köpt in på Trumps huvudtes om att andra länder får klara sig själva och USA kan inte leka världspolis, säger Andreas Utterström, journalist och expert på amerikansk politik. Och med sig har man ett stort stöd från folket. – Jag tror att det redan finns en allt större skepsis hos USA:s folk mot att hjälpa ett land som befinner sig väldigt långt borta. De flesta amerikaner ser inte Ryssland som ett hot, det är inte som under Kalla kriget längre, säger Andreas Utterström. Oron växer i Ukraina – och Sverige Nu växer oron i Ukraina för att en Trump-vinst i det amerikanska valet ska få allvarliga konsekvenser för Rysslands invasion. – Det har länge funnits en frustration i Ukraina över att här håller vi ryssen stången, vi offrar våra liv och så sitter folk i Washington och vill inte ge oss den hjälp vi behöver för Ukrainas och hela världens bästa, säger Andreas Utterström. Och det är inte bara stödet till Ukraina som Trump har pratat om att minska. Han har även riktat kritik mot Nato, något som kan påverka Sverige. – Vår situation blir mer oviss och framför allt blir den mer obehaglig om USA både minskar stödet till Ukraina och om USA går ur Nato eller kraftigt skär ner sin Nato-budget. Då är det inte längre det Nato vi gick med i, säger Andreas Utterström. Men trots Trumps tydliga kritik mot biståndet till Ukraina, kan man aldrig vara helt säker på var han står. – Trump har ett kort ”attention span” och han kan göra u-svängar. Men han har varit tydlig under lång tid att stödet till Ukraina är orimligt. Han ställer det mot gränssäkerhetsfrågan, gränsen mot Mexiko, säger Andreas Utterström.

Jag var utmattad. Jag lyssnade inte på mina insikter när det gäller förberedelser, säger Biden om sin insats i debatten och tillägger att han hade en "dålig kväll". De tog ett test för att se om jag hade någon infektion, du vet, ett virus. Det hade jag inte. Jag var bara riktigt förkyld, fortsätter han i tv-intervjun med ABC. Biden, 81, framhåller själv att han ännu är i god form och att han är den mest kvalificerade kandidaten att ta fajten mot Donald Trump. Men han tänker inte ställa upp på en oberoende hälsoundersökning som visar huruvida han är frisk nog för fyra år till i Vita huset. Jag har ett kognitivt test varje dag, svarar Biden och syftade på utmaningarna han ställs inför som president. Krav från partikamrater Men pressen på Biden har ökat efter den katastrofala debattinsatsen. Fyra demokrater i representanthuset – Mike Quigley från Illinois, Seth Moulton från Massachusetts, Lloyd Doggett från Texas och Raúl Grijalva från Arizona – har offentligt krävt att Biden ska kliva åt sidan för en alternativ, ännu oklar, presidentkandidat. Ledande demokrater i representanthuset sammanträder på distans under söndagen för att diskutera situationen, uppger en källa med insyn till AP. Även demokrater i senaten tvekar på Bidens förmåga att slå Trump, enligt amerikanska medier. Virginiademokraten Mark Warner har försökt samla en grupp senatorer för att be Biden avbryta kandidatur, uppger två källor för Washington Post. Warner ska ha uttryckt oro över att Biden inte har förmågan att driva en kampanj som kan slå Trump, enligt källorna. Biden: Uteslutet Massachusetts guvernör Maura Healey sade i ett noggrant formulerat uttalande på fredagen att Biden nu har ett beslut att fatta om "den bästa vägen framåt". "Under de kommande dagarna uppmanar jag honom att lyssna på det amerikanska folket och noggrant utvärdera om han förblir vårt bästa hopp att besegra Donald Trump," sade Healey. Efter att tv-intervjun med ABC spelats in sade Biden till reportrar att han "utesluter helt" att han skulle stiga åt sidan och låta någon annan ställa upp emot Trump i valet i november. Jag är nominerad för det här partiet eftersom miljontals demokrater som du just röstade på mig i primärval över hela Amerika. De röstade på att jag skulle bli din nominerade, sade Biden under ett kampanjmöte i Wisconsin, enligt CNN.

Kan Bidens insats verkligen få så drastiska konsekvenser? Demokrater har redan tidigare uttryckt oro för om president Biden har vad som krävs för att vinna höstens val. Få har dock sagt det öppet, men det har inte varit en hemlighet att flera av hans partikamrater menat att han borde nöja sig med en period i Vita huset. Oron för Bidens förutsättningar har fått mer uppmärksamhet när olika incidenter inträffat. Biden har flera gånger haft svårt att formulera sig, han har sett sett trött och ofokuserad ut eller ramlat både i privata och officiella sammanhang. Men det som setts som varningssignaler, även för demokratiska väljare, har tidigare inte skett vid ett så stort och viktigt tillfälle som debatten i Atlanta. Kritiken som hörs nu kanske lägger sig. Eller så påbörjas nu avgörande samtal bakom kulisserna, för att försöka övertyga Biden om att hoppa av. Få tror att Biden skulle lyssna på de uppmaningarna, om inte en specifik person skulle ställa sig bakom – hans hustru och USA:s first lady, Jill Biden. Är det möjligt att byta ut Biden? Han har redan vunnit så många delegater under partiets primärval att nomineringen är säkrad, men han har inte officiellt utsetts till partiets kandidat. Det väntas ske först under Demokraternas konvent i Chicago i augusti. Skulle Biden besluta sig för att hoppa av innan dess har vi ett betydligt mer dramatiskt konvent att vänta. I stället för att nominera Biden skulle huvudpunkten på agendan bli att utse en ny kandidat. Demokraterna har regler för hur det ska ske och den enklaste vägen skulle vara om Biden nekar till att ta emot nomineringen. De delegater som annars hade lagt sina röster på Biden, i enlighet med primärvalsresultaten, kan då lägga sin röst på andra kandidater. Sannolikt skulle många av delegaterna följa vem Joe Biden vill se som sin ersättare, förutsatt att han ställer sig bakom något namn. Vem skulle ta över? Det mest självklara alternativet är Kamala Harris, som är Bidens vicepresident och vicepresidentkandidat inför höstens val. Men det skulle vara ett val som delar av partiet inte är bekväma med, eftersom Harris inte anses särskilt populär och dessutom har haft lägre siffror än Joe Biden själv. (Presidenten har väldigt lågt förtroende bland väljarna). Direkt efter debatten i Atlanta tog det inte lång tid innan uppmärksamheten riktades mot den toppdemokrat som varit föremål för spekulationer länge om att ta över efter Biden. Kaliforniens guvernör, Gavin Newsom, en högprofilerad talesperson för Biden-kampanjen, svarade att han hoppas att Biden kommer tillbaka och att han står på scenen igen i en kommande debatt. Det finns dock fler namn inom Demokraterna som skulle kunna bli aktuella, som J.B. Pritzker, guvernör i Illinois, eller Michigans guvernör Gretchen Whitmer.

Trump vann i Florida, Illinois, Kansas och Ohio. Biden gjorde samma sak med undantag för Florida, där Demokraterna gav sina delegater till Biden utan att hålla val. De båda väntas även vinna i Arizona.

Allting pekar mot att Biden och Trump på nytt ställs mot varandra i presidentvalet som hålls i november.

Domstolen aviserade på söndagen att beslut i ett fall kommer under måndagen. Domstolen angav inte vilket, av tre möjliga. Det mest uppmärksammade av dem är att Colorados högsta domstol har meddelat att Trump inte kan stå på valsedeln i Colorado, eller röster på honom kan vara giltiga, eftersom han medverkade till stormningen av kongressen i Washington, och därmed uppror mot konstitutionen, 6 januari 2021. Domstolen i Colorado stödjer sig på en skrivning i det 14:e tillägget i konstitutionen. Den säger att en person som deltagit i uppror, mot konstitutionen, inte kan väljas till ett offentligt ämbete. Den tillkom i samband med det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Trumps advokater överklagade till Högsta domstolen, som aldrig har tolkat innebörden av skrivningen. Efter det att Colorados högsta instans tog sitt beslut har liknande beslut tagits på lägre nivå i Maine och Illinois. De är pausade i väntan på HD:s utslag. Ett skäl till att HD aviserar beslut nu är att den så kallade Supertisdagen infaller dagen efter. Då hålls primärval i 15 delstater (däribland Colorado) och ett amerikanskt territorium inför presidentvalet i november.