Irak

Ett par som bodde på utredningshem i Lund tog med sig sin ettåriga dottern till Irak. Fyra månader senare kom de tillbaka till Sverige utan henne, och sitter nu häktade misstänkta för grov egenmäktighet med barn.

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

Zeinab Halawi, 29 år, står på en flygplats i Irak med en enkelbiljett till Sverige. I krigets Libanon har hon lämnat ett sönderbombat företag och ett hem med krossade fönster. – Livet som jag har byggt upp är förstört, allt är borta och nu måste jag börja om, säger hon.

En bit utanför Bagdad i ett palatsliknande hus har TV4:s Terese Cristiansson träffat det irakiska utrikesutskottets vice ordförande. Han menar att Sverige, särskilt efter koranbränningarna, inte kan påverka Iraks rättsväsende. – Enligt irakisk lag ska mord bestraffas med döden. Jag hoppas att den svenska regeringen accepterar det, säger vice-ordföranden. Shejken menar att det finns ett enda sätt att ändra domen, men att det varken ligger i svensk eller irakisk domstols händer, utan i klanernas – deras ord står över lagen. – I enlighet med våra traditioner och klanregler, kan mördarens familj betala blodspengar till den mördades familj. Som ett resultat kan familjen informera domstolen, som i sin tur kan sänka straffet. Helt upp till Aljiburi-klanen Blodspengar kan i det närmaste liknas vid ett skadestånd. I Irak har klanerna ofta det sista ordet när det kommer till en förlikning genom blodspengar. Idén har en lång historia och grundar sig i en tanke om att bryta hämndspiraler efter principen ”öga för öga, tand för tand”. – Tanken var att bryta den eviga våldspiralen där hämnd fortsatte med hämnd, säger Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Summan för skadeståndet kan variera för olika samhällen – vilket land eller tradition det gäller. Huruvida det blir en fråga om blodspengar eller inte, är helt upp till den enskilde. I det här fallet Aljiburi-klanen. – Det är klanerna som lägger sig i och bestämmer hur den dödes närmaste anhöriga ska agera. Klanerna kan också avböja en förlikning genom blodspengar, och på så vis se till att dödsstraffen verkställs. På samma sätt kan man begära en så pass hög summa att de dömdas anhöriga inte kan betala. Skulle den svenska regeringen eller UD kunna jobba för en förlikning genom blodspengar? – Den svenska staten har deklarerat redan från början, att de motsätter sig dödsstraff av principiella skäl. Och det värde som man sätter livet, säger Mohammad Fazlhashemi och tillägger: – Men sen när det gäller den ekonomiska biten, den kan jag inte uttala mig om. TV4 Nyheterna söker UD för en kommentar.

Väggarna är svartbrända, elkablar smälta, det står arga slogan på vägarna och rutorna är krossade. Den forna svenska ambassaden i Bagdad är totalförstörd efter stormningen i juli förra året. Då kastade hundratals arga demonstranter molotovcocktails och rev ner allt som fanns. Ambassadens personal evakuerades och har omlokaliserats till Stockholm. Sedan dess är den diplomatiska relationen mellan Irak och Sverige bister. Koranbränningar i Sverige som en irakisk medborgare delvis ligger bakom. Svenska ambassaden i Irak stormad. Svenska gängmedlemmar skjuter varandra på öppen gata i Irak. Tre svenska medborgare är dömda till döden. ”Den här förstörelsen kan vi inte reparera snabbt” Stämningen är minst sagt spänd mellan Sverige och Irak och det finns ytterligare en mindre konflikt i konflikten. Vem ska ersätta förstörelsen av ambassaden? TV4 möter en av fastighetsägarna som visar runt inne i byggnaden. – I början av upploppet hade vi ingen aning vad som hände. Som du vet att Irak kan inte nyheterna beskriva allt som händer. När attacken inträffade stängdes internet ned, både satellit och vanliga nätet. Efter det, när vi kom hit efter evakueringen blev vi förvånade att det såg ut så här. Den här förstörelsen kan vi inte reparera snabbt, säger Hassan Salem. ”Vi är chockade” De anser att Sverige är skyldiga att betala för förstörelsen men när de hört av sig har de fått svaret att de inte kommer få någonting. – Vi är chockade. Vi tänkte alltid att Sverige står för rätt saker men detta är något helt annat. Det är en skam och om de inte gör rätt för sig, kommer ingen längre vilja samarbeta med Sverige, säger han. Sveriges utrikesdepartement vill inte ställa upp på en intervju men mejlar: ”Stormningarna av den svenska ambassaden i Bagdad sommaren 2023 ledde till betydande skador på den svenska kanslibyggnaden och till att ambassaden fick omlokaliseras till Stockholm. Sverige anser att Iraks undfallenhet att agera i samband med dessa händelser utgör ett allvarligt brott mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Sverige önskar på sikt att återuppta diplomatisk närvaro i Bagdad när förutsättningar för detta finns. I väntan på detta fortsätter samarbetet med Irak på flera olika nivåer.” Inga planer på att ersätta för renoveringen Men Irak har inga planer på att ersätta för renoveringen. Kvar står en byggnad som påminner om ur bilden av Sverige har förändrats. – Om vi inte kompenseras kommer vi att gå till domstolen. Vi kommer att stämma dem här i Irak och i Bryssel. Det kommer bli en rättegång, säger Hassan Salem.

I ett slitet kvarter i centrala Bagdad sker mycket av den lokala droghandeln i Irak. Här är det lätt att köpa såväl hasch, som kristall och captagon. Sedan förra året har irakisk polis slagit till flera gånger mot området, ibland har de stängt av hela kvarteret för att göra räder i flera lägenheter. Men kvarteret är på bara toppen på knarkberget i Irak. Det splittrade landet har blivit en genomfartsled för narkotika. Drogrutterna går framför allt från Afghanistan, via Iran, samt från Syrien och ner till den irakiska hamnstaden Basra och ut i världen. – På grund av Iraks geografiska position, mellan länder som producerar och andra som konsumerar narkotika och även det lokala användandet har lett till att Irak blivit centralt för droghandel de senaste åren. Men på grund situationen har Irak tagit initiativet att få kontroll på detta med hjälp av framför allt underrättelse, säger Ahmed Al Zarkani. 750 dömda sedan 2023 Han är ansvarig för Iraks relativt nya drogbekämpningsfokus och syns på affischer och reklamkampanjer på flera håll. Ofta är det ackompanjerat med dramatisk musik och bilder på gripna droganvändare i gula overaller. – Om vi tittar på gripanden från år 2023, 2022, 2021, 2020, 2019 och 2018 var det mindre än 230 straffade. Från 2023 till nu är det redan över 750 dömda, säger han när TV4 besöker honom på hans kontor i Bagdad, säger Ahmed Al Zarkani. Han är medveten om att svenska kriminella dragits till Irak på grund av droghandeln, men när det gäller gängledaren Mostafa Aljiburi, även kallad Benzema, hann aldrig hans planer att starta drogproduktion sättas igång och utredningen kring honom handlar om mordet. Erkände under tortyr Men ytterligare en svensk medborgare samt två som haft svenskt uppehållstillstånd, har gripits i den irakiska polisens drogräder. De greps med 350 gram marijuana och dömdes under sommaren till döden för att ha handlat internationellt med droger. Deras advokat Wissam Al Jiburi som TV4 möter i Bagdad säger att de erkände under tortyr. – De hade blåmärken, skrapsår och lederna vid axlarna var ur led. De hade tydliga skador. Vi fick inte vara med vid förhören men vi har kunnat dokumentera det. Vi bad om att de skulle få komma till ett hälsocenter vilket de också nekades, säger Wissam Al Jiburi. Straffet för de tre männen sänktes under augusti till tidsbegränsat. – Jag kunde se hur livet återkom till deras ansikten. Det har varit oerhört svårt psykiskt för dem, säger Wissam Al Jiburi. Droghandlare infiltrerar politiska systemet Det finns kritik om att det framför allt är småkriminella som fastar i den irakiska polisens räder. Kritiker hävdar att mäktiga droghandlare har infiltrerat miliser och det politiska systemet och går fria. Men drogpolischefen Ahmed Al Zarkani hävdar att de är hjärnorna på spåren, tack vare ett bättre samarbete med grannländerna. – Förhoppningsvis kommer vi också ha mer relationer med Interpol och få lättare att stoppa detta från två håll, säger han.

Mordet på ”Benzema”, som egentligen heter Mostafa Aljiburi, chockade många. Mitt i Bagdad, mitt på ljusa dagen skjuts gängledaren till döds. Snabbt grips tre svenska gängmedlemmar som nu är dömda till döden. I den irakiska polisens utredning har det också kommit att ”Benzemas” planerade att starta en ny droghandel i Irak, vilket Kalla Fakta och TV4 Nyheterna kunde avslöja igår. Nya detaljer är också hur gängledaren tänkte finansiera sin droghandel. – De hade redan etablerat flera falska företag i Sverige som skulle lura bankerna att ge dem lån. Sen skulle de åka med pengarna till Irak så att de kunde starta sin verksamhet, säger säkerhetsanalytiker Abu Raghif, som har insyn i den irakiska polisens utredningar. Ett av tillvägagångssätten Att den våldskriminella gängen använder sig av bedrägerier för att få inkomster är känt sedan flera år av svensk polis. Lotta Mauritzon som är nationell samordnare vid Nationellt bedrägericentrum, säger: – Vi känner till att det är ett av deras tillvägagångsätt. Det kan vara telefonbedrägerier men det kan också vara kort eller bankbedrägerier, säger hon. Såväl polisen som bankerna försöker att stoppa bedrägerierna genom att avslöja falska uppgifter om inkomster, sysselsättning och liknande men det är svårt. Ett av problem är att förstå omfattningen av bedrägerierna. – Vi vet inte hur mycket det handlar om, eftersom bankerna inte vill ge oss de uppgifterna. De försöker stoppa detta själva, säger hon. Banksekretess Svårigheterna att samarbeta handlar i första hand om lagen om banksekretess för att skydda kunderna men samtidigt leder det till förluster för bankerna. Lotta Mauritzon hoppas att det kommer bli enklare att samarbeta framöver. För att stoppa multikriminella grupper, krävs samordning mellan samhällets olika instanser menar hon.

Frågetecknen har varit många. Varför avrättades en av Sveriges mest eftersökta brottslingar i sin bil i en trafikstockning i Bagdad? Jag har tänkt mycket på det som kriminalreporter. Varit smått frustrerad över att inte få inblick i utredningen. Nu får vi äntligen veta mer. Uppgifterna om att Benzema var på god väg att starta narkotikaproduktion i Irak, finansierat genom bankbedrägerier, visar hur de svenska gängen medvetet försöker etablera sig i andra länder. Något Noa nyligen pekade i den här rapporten. Det jag vet är att Benzema, precis som sina forna vänner Rawa Majid, Kurdiska Räven, och Ismael Abdo, Jordgubben, var en viljestark entreprenör. Det visade han prov på när han startade ett gatukök i Hudiksvall som tonåring. Det gick inte alls bra. Det gick inte heller bra för Majid som startade en glasskiosk i Uppsala som ung och Abdo hjälpte sin familj med ett bär och fruktföretag. Men drömmen om att bli rik på laglig verksamhet gick i kras och de valde den brottsliga banan. Enorma summor Så småningom slöt dem samman om narkotikamarknaden och drev in enorma summor i det kriminella Foxtrotnätverket. De krigade mot konkurrerande Dalennätverket och Bandidos. Men något hände sommaren 2023 – Abdo och Majid blev dödsfiender. De var inte överens i hur knarkaffärerna skulle skötas. Abdos mamma sköts ihjäl och den värsta våldsvågen hittills i Sverige var ett faktum. Benzema valde Majids sida. Och helt plötsligt var han ovän med Abdo och hans allierade. Samtidigt började Benzema ta avstånd från Majid. Drömmen om att stå på egna ben med sitt nätverk La Liga och driva in storkovan på knarkaffärer i Irak lockade. Han visste att han hade ett pris på sitt huvud och fejkade sin egen död i Bagdad bara några månader innan han sköts ihjäl i just Bagdad åttonde januari. Många frågor Vem som ligger bakom beställningen av mordet kommer vi förmodligen aldrig få veta. Som vanligt vid kontraktsmord är det skyttarna som grips och lagförs men sällan anstiftarna. Nu har tre unga män dömts till döden i Irak. Hämndattackerna efter Benzemas död säger sig polisen ha stoppat. Men drömmen om att bli knarkkung går inte att stoppa. För alldeles för många drömmer om att bli som Benzema. Att styra sitt välde på distans – sitta i Irak eller Turkiet och tjäna pengar på knark och bedrägerier i Sverige medan unga pojkar skjuter ihjäl varandra. Kriminella som vill bli stenrika gängledare finns det gott om. Det kommer fler som Benzema, Majid, och Abdo. Var så säker.

Hur troligt är det att Israel fullföljer hotet och går in med marktrupper? Det kan vara en del av den mer retoriska krigföringen som går på högvarv mellan Israel och Hizbollah sedan flera månader. Men det är också möjligt att man går in i södra Libanon för att göra specifika operationer mot Hizbollahfästen. Att de skulle gå in med marktrupper för att stanna är mindre troligt, men i nuläget har IDF inte tydliggjort vad de menar med markinvasion. Hur kan Hizbollah svara på en markinvasion? De kommer svara hårt, såväl i luft som till mark. Sannolikt kommer betydligt fler städer i centrala Israel, samt Tel Aviv dras in i kriget genom robotattacker. Men starkast är de på hemmaplan. Krigshistorien har visat att Hizbollah är vältränade, drillade och erfarna när det gäller till strider på sin egen mark. De kan terrängen, och de har dessutom en välutvecklad vapenpark, strategiskt utplacerad. Problemet är att Libanon är litet, Hizbollah utspridda och risken för att civila drabbas är enormt hög vid sammandrabbningar i terräng. Skulle en markinvasion vara starten på storkriget som alla pratar om? Inte nödvändigtvis men det ökar risken markant för att andra länder dras in i kriget. Huthierna i Jemen, Västbanken och vissa grupper i Irak är redan på tårna men om det hettar till mer mellan Hizbollah och Israel kan även Iran och så småningom även USA tvingas in. Det kan också leda till att exempelvis Irak eller Syrien dras med. Men det pågår fortfarande insatser för att få till ett eldupphör mellan Israel-Gaza. Det skulle lugna hela situationen i regionen.

Mitt på dagen, en kylig januaridag, kom det svenska gängvåldet till Bagdad när Mostafa Aljiburi, kallad Benzema, sköts till döds genom sin bilruta. Tre svenska gängmedlemmar greps snabbt för mordet och är dömda till döden i irakisk domstol. När TV4 besöker platsen är cigarettförsäljaren Karar på plats. Han minns händelsen. – Vi såg en polis som slängde sig över en förövare och så skrek han: mord, mord. Alla rusade dit och försökte hjälpa trafikpolisen tills de andra civilklädda poliserna kom, berättar han. Men vad gjorde den före detta ledargestalten för det kriminella nätverket Foxtrot i Irak och hur kunde tre andra svenska medborgare hitta honom där? Ger nya detaljer om utredningen Efter flera möten och besök når TV4 slutligen säkerhetsanalytikern Abu Raghif som har tillstånd av den irakiska regeringen att ge detaljer om utredningen kring Mostafa Aljiburis död. Eftersom han är orolig för sin säkerhet och tror att han är förföljd möts vi diskret på ett hotellrum i Bagdad. Han ringer sina poliskällor som introduceras för oss. De avslöjar helt okända uppgifter från utredningen. – Benzema befann sig i Irak med ett gäng unga svenska gängkriminella. Han hade hyrt en bostad till sig själv och en till dem. De skulle hjälpa honom här i Irak, säger Abu Raghif. ”Satte en gps på hans bil” Men enligt utredningen bytte en av dem sida och hjälpte Mostafa Aljiburis rivaler. Den mördade hade sedan tidigare gjort sig ovän med flera i sitt gamla nätverk och ville starta en egen verksamhet. – Någon i gänget, som nu flytt från Irak, uppgav var han bodde. De dömda tog sig dit och satte en gps på hans bil så att de visste vart han rörde sig. Gärningsmännens plan var att lämna Irak direkt efter modet men de hade underskattat irakisk polis. I beslagtagna telefoner från Benzema kunde den irakiska polisen också förstå gängledarens planer i Irak. – Via olika chattar med andra droghandlare i Marocko, Tunisien, Sverige och Spanien var det tydligt att han planerade att starta något här i Irak. Han hade skaffat sig två landområden i Abu Ghraib där vi tror han planerade att starta antingen odling eller en drogfabrik, säger Abu Raghif. ”Här väntade döden på honom” Uppbyggandet skulle finansieras av bedrägerier mot svenska banker. –Det fanns redan falska företag som planerade ta lån och sen dra med pengarna till Irak, säger Abu Raghif. Men Benzema mördades innan något av det blev verklighet. – Här i Irak kan det inte bli som i Sverige, här väntade döden på honom, säger Abu Raghif.