Jemen

Tomahawk-robotarna ses som en nödvändig pusselbit i det europeiska försvaret, sa Biden och Scholz, som fick medhåll av experter och andra Natoledare. Men i Tyskland har stationeringen lett till en het debatt, med både vänster- och högerpopulister som starka motståndare. – De kan bära kärnvapen och kan utrustas med kärnstridsspetsar. Tyskland kan bli måltavla nummer ett, säger Christa Hutter till TV4:s utsända vid en fredsdemonstration i Berlin. Räckvidd på 250 mil Robotarna utvecklades på 70-talet och har använts flitigt sedan dess, bland annat mot terrororganisationen Islamiska staten och nu senast mot Huthi-rebellerna i Jemen. Men systemet som ska hamna i sydvästra Tyskland om lite över ett år är helt nytt – istället för att avfyras från stridsfartyg och ubåtar är det ett markbaserat system med en räckvidd på runt 250 mil. Tanken är att om Ryssland anfaller ett Natoland kan man snabbt slå ut militära mål långt bakom frontlinjen, som logistikbaser och kommandocentraler, berättar säkerhetsanalytikern Thomas Wiegold för TV4:s utsända i Berlin. Och det finns en stor fördel med det markbaserade systemet; vid behov kan det packas in i flygplan och snabbt stationeras i ett annat Natoland. – Teoretiskt sett också i Sverige eller Finland, men mer troligt i Polen eller Baltikum, säger Wiegold. Nato: ”Ryssland bröt avtal först” Trots protester håller den tyska regeringen fast vid stationeringen. En anledning: Ryssland har antagligen börjat stationera liknande system nära Natos gräns. Situationen är helt annan än 1987, när USA och Sovjetunionen kom överens om att förbjuda kärnvapenredo markbaserade robotar på europeisk mark i INF-avtalet. Sedan 2019 finns det inget avtal längre, och sedan den ryska storskaliga invasionen av Ukraina finns det heller inget förtroende. En ny tid av upprustning är här.

Den ryske vapenhandlaren Viktor But, känd som ”dödens köpman”, släpptes från USA i en fångutväxling 2022. Nu försöker han enligt källor förmedla försäljning av handeldvapen till den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen.

USA har tillsammans med brittiska styrkor genomfört luftangrepp mot 15 militära mål i Jemen som tillhör Huthirörelsen. Det bekräftar USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett inlägg på X.

Två dagar efter att Hizbollahledaren dödats fortsätter Israel attackera mål i Libanon intensivt under söndagen. Minst 24 människor har dödats i israeliska flygangrepp mot två intilliggande byggnader öster om staden Sidon i södra delen av landet, uppger det libanesiska hälsoministeriet, rapporterar AP. Ytterligare 29 personer ska ha skadats i två på varandra följande attacker mot byn Ain el-Delb söder som Sidon. ”Mycket alarmerande” Kassem Hamadé, utrikesreporter på Expressen beskriver situationen i Libanon som ”mycket alarmerande”. – Skadade och döda ligger kvar under rasmassorna och räddningsarbetet är mycket svårt, säger Kassem Hamadé i TV4:s Efter fem på söndagen. Även i östra Libanon rapporteras om dödliga israeliska attacker under söndagen. 21 personer uppges ha dödats och fler än 45 skadats i Baalbek-Hermel, enligt landets hälsodepartement. Attackerna har även fortsatt mot förorten Dahieh i södra Beirut, där Hizbollahledaren Hassan Nasrallah dödades på fredagen. Totalt uppges omkring 60 personer ha dödats i attackerna, under söndagen. Samtidigt uppger Libanons hälsodepartement att sammanlagt över 1 000 personer dödats i de senaste dagarnas angrepp. En miljon på flykt Libanons premiärminister, Najib Mikati uppger att en miljon människor tvingats lämna sina hem. Omkring en kvarts miljon människor befinner sig i härbärgen, enligt landets miljöminister Nasser Yassin. – Människor har tagit sig till hela Libanon, både till bergen och till norra delen av landet, säger Andreas Sandin, Libanonchef på svenska Röda Korset i Efter fem. Han uppger också att många libaneser försöker lämna landet. – Flygen som går från internationella flygplatsen i Beirut är överfulla, med människor som vill lämna landet, fortsätter han. Brist på livsmedel FN:s livmedelsprogram (WFP) har skickat nödhjälp som omfattar bröd, varma måltider och matpaket för en miljon människor till det konflikthärjade landet. Samtidigt råder det stor brist på fönödenheter. – Matvaruhus i södra Beirut är tomma på livsmedel. Folk har försökt hamstra så mycket som det går, säger Kassem Hamadén. Attacker mot Jemen Även Jemen har attackerats av Israel under söndagen. Flera mål i hamnstäderna Hodeidah och Ras Issa har angripits med tiotals stridsplan. Det meddelar Israels militär. Angreppen kommer efter att den Iranstödda jemenitiska Huthirörelsen den senaste tiden beskjutit Israel, delvis som svar på de israeliska attacker som dödade shiamilisen Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah på fredagen.

Enligt Huthikontrollerade medier har bland annat två kraftverk beskjutits.

Stort fokus lade Netanyahu vid Iran – och landets stöd för terrorstämplade Hamas, shiamilisen i Hizbollah i Libanon och Huthirörelsen i Jemen – och riktade hårda ord mot landet. Om ni anfaller oss kommer vi att anfalla er. Det finns ingen plats i Iran som Israels långa arm inte kan nå, sade Netanyahu. Samtidigt varnade han för att "Irans aggression" kommer att "äventyra varje enskilt land i Mellanöstern och resten av världen" – och uppmanade FN att rikta sanktioner mot Iran för att "säkerställa att Iran aldrig får kärnvapen". I talet nämnde premiärministern inte det USA-ledda förslaget om eldupphör mellan Israel och Hizbollah – i stället lovade han att kämpa tills "alla våra mål är uppfyllda". Kritiserar FN Netanyahu framhöll även att Hamas inte bör ha någon roll av återuppbyggnaden av Gaza. Flera delegater, däribland från Libanon och palestinska territorier, lämnade rummet när Netanyahu intog talarstolen under en blandning av jubel och arga tillrop. FN fick också sig en känga av den israeliske premiärministern. Netanyahu sade att FN blivit en "föraktfull fars", och syftade på vad han beskriver som lögner om Israel som spridits av andra världsledare inför FN. Protester utanför Utanför FN:s huvudkvarter i staden har propalestinska demonstrationer mot Netanyahu och Israels krigföring pågått sedan gårdagen, enligt flera medier. Netanyahu kommer att ljuga för världen, precis som han ljuger för oss israeler, sade en demonstrant från en koalition av judiska och israeliska organisationer inför talet, enligt The Guardian. Sluta döda barn, avsluta kriget, skriv under avtalet, få hem gisslan. Det finns ingen militär lösning. Enligt amerikanska medier har även proisraeliska demonstrationer hållits i New York inför premiärministerns tal till generalförsamlingen.

Hur troligt är det att Israel fullföljer hotet och går in med marktrupper? Det kan vara en del av den mer retoriska krigföringen som går på högvarv mellan Israel och Hizbollah sedan flera månader. Men det är också möjligt att man går in i södra Libanon för att göra specifika operationer mot Hizbollahfästen. Att de skulle gå in med marktrupper för att stanna är mindre troligt, men i nuläget har IDF inte tydliggjort vad de menar med markinvasion. Hur kan Hizbollah svara på en markinvasion? De kommer svara hårt, såväl i luft som till mark. Sannolikt kommer betydligt fler städer i centrala Israel, samt Tel Aviv dras in i kriget genom robotattacker. Men starkast är de på hemmaplan. Krigshistorien har visat att Hizbollah är vältränade, drillade och erfarna när det gäller till strider på sin egen mark. De kan terrängen, och de har dessutom en välutvecklad vapenpark, strategiskt utplacerad. Problemet är att Libanon är litet, Hizbollah utspridda och risken för att civila drabbas är enormt hög vid sammandrabbningar i terräng. Skulle en markinvasion vara starten på storkriget som alla pratar om? Inte nödvändigtvis men det ökar risken markant för att andra länder dras in i kriget. Huthierna i Jemen, Västbanken och vissa grupper i Irak är redan på tårna men om det hettar till mer mellan Hizbollah och Israel kan även Iran och så småningom även USA tvingas in. Det kan också leda till att exempelvis Irak eller Syrien dras med. Men det pågår fortfarande insatser för att få till ett eldupphör mellan Israel-Gaza. Det skulle lugna hela situationen i regionen.

Delar av en robot avfyrad från Jemen har slagit ned i centrala Israel, uppger den israeliska militären. Den jemenitiska Huthirörelsen har tagit på sig attacken. Israels premiärminister skickar en skarp varning.

TV4 Nyheterna träffar Syed Ghadeer Ali på Migrationsverkets förvar i Märsta. Här hålls han inlåst för att han inte frivilligt åker till Afghanistan där han menar att han riskerar dödsstraff enligt talibanernas sharialagar: – Jag är ateist, jag har en ateistisk symbol tatuerad på handen, de kanske kommer att döda mig direkt, säger Syed. Afghanistan, Jemen, Libanon, Somalia, Sudan, Syrien och Ukraina omfattas just nu av utrikesdepartementets kraftigaste varning: en uppmaning till svenska medborgare att lämna landet. Men bara hittills i år har Migrationsverket avslagit 748 asylansökningar från dessa länder och uppmanar de sökande att åka tillbaka. De flesta, 431 ärenden, handlar om afghanska medborgare. Skillnad på svenska medborgare och andra Både Migrationsverket och migrationsministern förklarar detta med att det är skillnad på svenska medborgare och andra. – Sverige har ju ansvar för svenska medborgare, säger Maria Malmer Stenergard, som var migrationsminister när denna intervjun gjordes men numera är utrikesminister. Malmer Stenergard menar att det farligare för svenskar att vistas i de listade länderna trots att riskerna för till exempel förföljda minoriteter och politiskt aktiva i hemlandet kan vara större än för svenska medborgare. – Det innebär andra risker för en svensk medborgare när den åker till ett främmande land jämfört för en person som hör hemma i det landet, säger Malmer Stenergard. Inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan Syed Ghadeer Ali anser inte att han hör hemma i Afghanistan. Han har inte varit där sedan han var tre år gammal utan har vuxit upp som flykting i grannlandet Pakistan. Han kom till Sverige 2015, har lärt sig svenska och har fast jobb som stödassistent på ett gruppboende. – I Sverige har jag byggt upp ett liv med lägenhet, jobb, kompisar, körkort. Det känns väldigt svårt att bara lämna allting. Sverige har inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan och talibanerna har inte heller förbundit sig till att emot utvisade asylsökande. Därför går det inte att genomföra tvångsutvisningar dit i dagsläget. Syed kan få vänta i 12 månader som är maxtiden man kan hållas i förvar. – Det känns som att jag väntar på ingenting. Polisen har ju sagt att de inte kan utvisa mig. Så jag har stor ovisshet om min framtid, det är väldigt, väldigt jobbigt.

Nattens attacker mot mål i Libanon har skapat stor oro och många har tvingats på flykt. Kassem Hamadé, mellanösternkorrespondent på Expressen, är på plats i Saida, Libanon. – Folk är oroliga i Libanon. De har varit oroliga sedan åttonde oktober då kriget startade mellan Hizbollah och Israel. Men framför allt efter mordet på Hizbollah-ledaren Fuad Shukr så har folk här varit oroliga och väntat på hur Hizbollahs hämndaktion kommer att se ut.  Efter nattens attacker, där Israels militär attackerat Hizbollah-mål i södra Libanon, stiger nu oron i Libanon för ytterligare eskalering. – Folk fortsätter att frukta för ett storskaligt krig här i Libanon för att de vet att Hizbollah har bestämt sig för att fortsätta det som de kallar stödfront till stöd för Hamas och Gaza så länge kriget i Gaza pågår. Svårt att uppskatta skadorna Enligt en israelisk talesperson har man attackerat tusentals mål i södra Libanon, men det är svårt att uppskatta hur stora skadorna är. Hizbollah har bekräftat att tre personer dött i attackerna, varav två var Hizbollah-medlemmar och en person kom från en annan stöttande rörelse. – 29 byar har attackerats under natten. Enligt Israel så har de förstört tusentals raketramper i södra Libanon och i Bekaadalen. Men det är svårt att berätta exakt hur stora skadorna är och hur många Hizbollah-medlemmar som dödats i de här områdena, som kontrolleras stenhårt av Hizbollah, säger Kassem Hamadé. Hotar med vedergällning Nu hotar både Huthirebellerna i Jemen och Iran med hämndattacker mot Israel. – I juli attackerades Huthirebellerna av israeliska attackplan, då hamnstaden Hodeidah attackerades av Israel. Då hotade man med hämndaktioner mot Israel. Även om vedergällningen från Huthi-rörelsen inte kommit, ligger hotet fortfarande kvar menar Kassem Hamadé. – Samma sak med Iran. När Hamasledaren Ismail Haniya dödades i juli i Teheran så hotade Iran också med hämndaktioner. Så eventuellt bör fas två och fas tre komma från Jemen och Iran, inte nödvändigtvis från Libanon.

Ännu ett fartyg har blivit attackerat när det passerat Jemen i Röda havet. Den brittiska militärens organ UKMTO, som följer den globala sjöhandeln, larmar om att fartyget inte går att styra och att det har fattat eld.