Kumla

Nedskärningar förvandlar skolan till gängens rekryteringsfabriker. Samtidigt tjänar flera vinstdrivande skolkoncerner storkovan. Ska vi ha det så här? SOMMARRÖSTER. Under sommaren bjuder ledarredaktionen in några av sina favoritskribenter att breda ut sig med valfritt ämne. Parisa Amiri är frilansjournalist och programledare, och har podcasten ”Helvetet” med författaren och DN-kolumnisten Andrev Walden.

Den hantverkare som åtalats för att ha tillverkat och förvarat ett stort parti amfetamin i sitt hem utanför Malmö döms nu för grovt narkotikabrott till 6,5 års fängelse. Men mannen döms bara för innehav, medan rätten på grund av en juridisk formulering inte dömer mannen för att ha framställt narkotikan – trots att detta enligt rätten är bevisat. Två anhöriga till mannen frias från att ha bistått mannen i den olagliga verksamheten.

William Ahlqvist, 23, mördade tillsammans med sin mamma Marlene en 27-årig man i Malå förra året. Sonen dömdes till livstids fängelse för mord. Nu placeras han på anstalten Kumla – ett fängelse med den högsta säkerhetsklassen.

På ytan var mannen en ostraffad företagare som levde ett lugnt familjeliv. Samtidigt producerade han stora mängder amfetamin i sin bostad. Knark som han sålde till ett kriminellt nätverk. – Jag är skyldig. Skicka mig till Kumla, uppger mannen i förhör.

Säkerhetspolisen fruktar att den livstidsdömde storspionen Peyman Kia ska lyckas manipulera personalen på Kumla-fängelset och kunna fly eller fritas. Säpo utesluter inte att han kan få hjälp av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Spionen hålls därför isolerad – med hjälp av en specialparagraf i lagen.

Elva anhöriga till Ismail Abdos mördade mamma står uppradade i rättssalen.  På ryggsidan av deras svarta tröjor står ”Hon var bara en mamma”.  Mitt under förhöret med Rawa Majids cellgranne från Kumla skriker en åhörare ut ett hot i rättssalen och får föras ut, rapporterar SVT Nyheter Uppsala.

Sveriges häkten och anstalter är överfulla och hot och våld innanför murarna ökar. För lite sen varnade facket för att gränsen är nådd och att många anställda överväger att sluta. – Vi tappar kontrollen. De intagna tar mer eller mindre över avdelningarna, sa Christer Hallqvist, ordförande för Sekos avdelning för Kriminalvården, till SVT. Dubbelbeläggning ett faktum Kumlaanstaltens chef delar inte bilden som facket målar upp. – Jag har besökt massor av anstalter i utlandet, både i Europa och utanför, och jag vet vad det innebär att tappa kontrollen i ett fängelse. Vi är väldigt långt därifrån. Att säga så är nästan ett hån mot våra medarbetare som kämpar dagligen och löser uppgifter på ett väldigt föredömligt sätt. Facket menar att det ökade våldet beror på att anstalterna är överfulla. På Kumla, Sveriges största anstalt och dessutom en högriskanstalt, sitter i dag 618 intagna – att jämföra med 400 för två år sedan. Kumlachefen menar att det är trångt, men stabilt. – De flesta intagna på Kumlaanstalten delar rum, det är inget nytt fenomen. Både de intagna har lärt sig att leva med detta, men också personalen, säger Jacques Mwepu i Nyhetsmorgon. Våldet blir allt grövre Enligt statistiken har antalet incidenter med hot och våld mot personal på svenska anstalter och häkten ökat. På Kumla menar Jacques Mwepu att man tvärtemot sett en minskning under förra året, men han säger att våldet blivit grövre – särskilt mellan de intagna. – När de intagna ger sig på varandra är det alltid implikationer så att vi måste uppsöka vård. Det märker vi. Givet det här, tycker du att du beskriver ett yrke som man vill ha? – Alla medarbetare som kommer till oss vet vad vi har för klienter. Det kommer inte som en överraskning, säger Jacques Mwepu. Om Tidöpartiernas alla straffskärpningar blir verklighet räknar Kriminalvården med att 35 000 personer kommer att sitta i fängelse om tio år. – Vi går mot tuffa tider, men vi jobbar febrilt för att försörja med personal.

Kriminalvården har nyligen beräknat att Tidöpartiernas fängelsereformer skulle leda till att antalet intagna kan stiga upp mot 35 000 år 2033. Något som innebär en ökning med 500 procent på tio år, enligt Leif GW Persson. – Idag sitter det 6000, så det är sex gånger fler. Det gör att Sverige kommer bli ledande om man räknar på befolkningen som helhet. Vi kommer vara det land inom EU som har högst andel av befolkningen som sitter i fängelse, säger han. 35 miljarder kronor per år Enligt GW kommer detta innebära stora ekonomiska bekymmer för kriminalvården med en kostnad på 35 miljarder kronor per år. – Det oroar mig är att man är villig att ta en så hög kostnad. Det handlar både om risken för personal och intagna, säger GW. Förutom den ekonomiska aspekten kommer den här ökningen nämligen leda till platsbrist och innebära stora säkerhetsproblem. Stora säkerhetsproblem – Kriminalvården har planerat för detta, men 35 000 klarar de inte av. Om de bygger som de har tänkt så saknas det 6000 platser, dvs lika många som idag sitter inne. Det kommer därför vara så man förvarar alla på samma rum, med alla psykologiska komplikationer som det innebär. Alla intagna är inte djävulen i människoskepnad, säger GW. Men det påverkar som sagt inte endast säkerheten för de intagna, utan även arbetsmiljön för personalen. – Kriminalvården har redan idag väldigt hög personalomsättning på de tyngre anstalterna. Kumla exempelvis så är det en femtedel av personalen som slutar inom ett år. Trots enorma kostnader för skattebetalarna, ökad otrygghet för de intagna, och en fruktansvärd arbetsmiljö inom Kriminalvården, är den här inlåsningspolitiken klent underbyggd, menar GW. Osäkra argument – Inkapaciteringseffekten, dvs sitter du inne kan du inte jävlas ute, är det politiska argumentet som brukar användas. Men den är betydligt lägre än vad de här politikerna föreställer sig. Rekryteringen är så pass hög att den lakar ur den där effekten, säger han. Ett annat argument som används av Tidöpartierna är det så kallade "pedagogiska argumentet" och innebär att de som avtjänar straff kommer ut ur fängelset som bättre människor. – Men på den punkten råder en rörande enhet – fängelser har aldrig varit särskilt effektiva som pedagogiska instrument. Fängelser gör kort sagt inte folk mer samhällsanpassade och bättre. Möjligtvis tar det dem av banan. Det är som i ishockey, du hamnar i utvisningsbåset och kan inte jävlas ute på rinken, säger GW.

Sverige skakades år 2006 av fallet Bobby. Utan att skola och socialtjänst anade oråd och ingrep misshandlades en tioårig pojke sadistiskt till döds av sin mamma och styvpappa. Styvpappan hade träffat Bobbys mamma genom en telefondejtingsajt ett drygt år tidigare. Hon var nio år yngre än honom och hade fått Bobby som ung. Pojken och mamma flyttade snart in hos mannens i hans ensligt belägna torp i Nässjö kommun i Småland.

Bobby försvann från skolan i december 2005 och i januari nästa år anmäldes han försvunnen. En stor sökinsats inleddes, men polisen misstänkte tidigt mamma och hennes sambo. Paret drack stora mängder alkohol och styvpappan var sedan tidigare dömd för brott mot barn och en våldtäkt med sadistiska inslag. Det var mamman som till slut berättade för polisen var de dumpat kroppen. Bobbys kropp hittades under isen i Lovsjön. Den var tyngd av kedjor och inlindade i en madrass och sopsäckar. Engagerade många

Fallet Bobby blev enormt uppmärksammat i Sverige och engagerade många. Efter hans död stiftade riksdagen lagen lex Bobby i ett försök att upptäcka och förhindra liknande fall. Den 7 juni 2006 begravdes Bobby i Ödsmåls kyrka utanför Stenungsund. På uppmaning av Expressen och Bris skickades allmänheten nära 30 000 rosor till begravningen. Två dagar senare dömdes mamman och styvpappan av Eksjö tingsrätt till tio års fängelse för grov misshandel, grovt vållande till annans död och flera andra brott mot Bobby. I domen skrev tingsrätten: ”Det är svårt att föreställa sig fysiska eller psykiska övergrepp mot ett barn som kan vara mer hänsynslösa än de [styvpappan] och [mamman] har utsatt Bobby för.” Åklagaren Erik Handmark ville se paret dömda för mord, men tingsrätten kom fram till att de inte haft uppsåt att döda även om de utsatt Bobby för mycket grovt våld. Domen fastställdes senare samma år av Göta hovrätt. Styvpappans överklagan till Högsta domstolen avslogs. Frigavs 2012 Efter att ha avtjänat två tredjedelar av sina straff på Hinseberg respektive Kumla frigavs de båda år 2012. Styvpappan ändrade under denna tid sitt förnamn. År 2017 dömdes han på nytt. Denna gång till dagsböter för barnpornografibrott efter att haft barnpornografiska bilder i sin mobiltelefon.

Vid tiden för barnpornografidomen bodde styvpappan i en lägenhet i Oxelösund. De sista åren i livet levde han i Stockholm. Enligt folkbokföringsregistret hade han efter slutet av år 2017 ingen fast adress och var registrerad ”utan känd hemvist”. Han registrerades av Skatteverket som avliden den 15 december i år. En av de sista offentliga handlingar han lämnar efter sig är en överklagan till förvaltningsrätten av en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Även Bobbys mamma ändrade efter domen namn. Hon flyttade till en ort i Västsverige och har inte dömts för brott på nytt efter fängelsestraffet.

Under en personalfest uppträdde en berusad polisanställd sig olämpligt när han tog en kvinnlig kollega på rumpan och drog ner sina kalsonger. I efterhand framkom det även att han bett henne att duscha med honom. Så firar fångarna på Kumla lucia: "Vi kommer att servera..." Polisen utreddes av Åklagarmyndigheten Enligt Polismyndighetens disciplinära beslut, som Nyheter24 tagit del av, framgår det att åklagarkammaren tidigare prövat ärendet för att utvärdera om det varit straffbart men då beslutat att lägga ned förundersökningen om sexuellt ofredande. 

Enligt polisen i fråga ska han varit så pass berusad att han inte minns vad som inträffat på grund av de stora mängder alkohol som intagits.  Jackie Arklöv begär flytt till anstalt med lägre säkerhet – här är Kriminalvårdens beslut Polismyndigheten: Inte aktuellt med arbetsrättslig påföljd  En ledamot i personalansvarsnämnden var skiljaktig, och tyckte att ärendet ska skrivas av. Ledamoten anser att beteendet, som han kallar högst olämpligt, inte har "en nära och naturlig koppling till anställningen". Därför bör det inte vara aktuellt med en disciplinpåföljd i arbetsrättsligt hänseende, menar han enligt nyhetsbyrån Siren.

Polismyndighetens beslut om disciplinär påföljd stannar vid en varning.