Lloyd Austin

Israels nya försvarsminister Israel Katz första telefonsamtal med sin amerikanska kollega blev en kalldusch. ”Släpp in mer bistånd och nödhjälp till Gaza – eller bered er på ett vapenembargo”, varnade Lloyd Austin.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin utlovar nytt stöd till Ukraina under sitt fjärde besök i det krigshärjade landet. Flera personer skadades i en rysk attack mot storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina.

Den israeliska militären har korsat gränsen och gått in med markstyrkor i södra Libanon. Det rör sig om "begränsade, lokala och riktade markräder" mot Hizbollah och infrastruktur, meddelade IDF i ett uttalande på X natten till tisdagen. Markstyrkorna får understöd av det israeliska flygvapnet samt artilleri. – Under hela natten har Israel bombat flera samhällen längs gränsen. Folk befarar att Israel kommer utvidga sina attacker och även sin invasion och räder mot Libanon, säger utrikesreporter Kassem Hamadé på plats i Beirut i Libanon. – Men man befarar att det bara är början på något större som Israel har planerat för, fortsätter han. Har förberett sig i månader Enligt IDF arbetar man enligt en ”metodisk plan som fastställts av generalstaben och norra kommandot” som de har tränat och förberett sig för under de senaste månaderna. ”Dessa operationer godkändes och genomfördes i enlighet med beslut från den politiska nivån. Operation "Northern Arrows" kommer att fortsätta enligt lägesbedömningen och parallellt med strider i Gaza och på andra arenor”, skriver IDF i uttalandet på X. Än finns inga uttalanden huruvida en mer omfattande markoffensiv är på gång. – Från Hizbollahs håll har det varit helt tyst sedan Israel genomförde räder på Libanesiskt territorium. Dock så tolkas det här i Beirut som att Hizbollah tror att det är en krigslist från Israels sida för att vilseleda Hizbollah och att själva målet egentligen är djupt in på libanesiskt territorium, säger utrikesreporter Kassem Hamadé på plats i Beirut i Libanon. USA: Nödvändigt USA:s försvarsminister Lloyd Austin har med anledning av situationen talat med sin israeliske motsvarighet Yoav Gallant. "De enades om nödvändigheten av att demontera attackinfrastruktur längs gränsen för att säkerställa att libanesiska Hizbollah inte kan genomföra attacker likt den 7 oktober mot Israels samhällen i norr", heter det i ett uttalande från Pentagon. Austin och Gallant diskuterade också "de allvarliga konsekvenserna för Iran om Iran väljer att inleda en direkt militär attack mot Israel", enligt uttalandet. Nya attacker mot Beirut Samtidigt fortsätter attackerna mot Libanons huvudstad Beirut. Under natten hördes flyganfallen över stora delar av den libanesiska huvudstaden och rök steg från dess södra förorter. IDF uppgav under natten att tio projektiler avfyrade från Libanon korsat gränsen, varav flera sköts ned och andra slog ned i öppna områden. Även en drönare har skjutits ned över Medelhavet. Den senaste veckan har Israel genomfört intensiva bombräder mot framförallt Beiruts tätbefolkade södra delar, där Hizbollahledaren Hassan Nasrallah dödades i fredags. Även Libanons östra och södra delar har attackerats. Under måndagen dödades 95 personer i israeliska attacker i landet, enligt Libanons hälsodepartement.

Det ändrades idag, när han reste till den amerikanska militärbasen i västra Tyskland med en önskelista. Men det finns en risk att han lämnar mötet besviken på en punkt.

På svenska säger man "stolt som en tupp". Den tyska versionen är "stolt som en Oskar". I onsdags var det den tyska förbundskanslern Olaf Scholz – som inte har så mycket att fira just nu – som äntligen fick vara stolt som en Oskar. Besökte militärbas Han besökte en tysk militärbas i norra Tyskland för att med egna ögon se hur ett nytt tysktillverkat luftvärnssystem av typen Iris-T SLM togs i bruk. Samtidigt kunde han – ännu en gång stolt som en Oskar – påpeka att Tyskland har beställt ytterligare 17 liknande system som ska skickas till Ukraina.

Precis detta är nog musik för den ukrainska presidenten Zelenskyjs öron. Luftvärnssystem är på toppen av hans önskelista, och beställningen visar att Tyskland har långsiktiga planer på att fortsätta stötta Ukraina, trots framgångarna för pro-ryska partier i de senaste delstatsvalen. Under morgonen meddelade även Storbritannien att de kommer att skicka luftvärnsrobotar för 2,2 miljarder kronor till de system som redan finns i Ukraina. Zelenskyj kan nog bocka av det som ligger högst på sin önskelista. Risk för besvikelse När det gäller den andra punkten på hans önskelista så finns det en risk att han får åka hem mot Kiev lätt besviken. Zelenskyj vill kunna attackera mål långt inne i Ryssland med robotar som landet har fått från sina allierade inom Nato. En lista på 500 mål finns, bland annat militära flygplatser som ryska bombplan använder innan de attackerar ukrainska städer.

Listan har skickats till de allierade, och Zelenskyj hoppas på en tumme upp, framför allt från den amerikanska försvarsministern Lloyd Austin. Men det finns en stor risk att Zelenskyj blir besviken. Hans allierade har flera gånger ändrat sig och levererat bättre och bättre vapen – men att slå mot baser långt inne i Ryssland med Nato-levererade vapen verkar fortfarande vara ett steg som de inte är villiga att ta. I den frågan kommer ingen att vara stolt som en Oskar.

Terrorstämplade Hamas beskyller Israel för attacken och säger att det inte kommer förbli obesvarat. Israel å sin sida har ännu inte kommenterat. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei lovar att straffa Israel ”hårt” efter attacken. Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare på Försvarshögskolan, menar att de två attackerna i går och i dag är att betrakta som väldigt förödmjukande och pinsamt för Iran. – Man har ju verkligen fått Iran att tappa ansiktet och frågan är hur svaret kommer att se ut, säger Anders Ekholm. Försvårar förutsättningarna att få loss gisslan Bland de israeliska kontakter Anders Ekholm varit i kontakt med de senaste dagarna verkar det finnas en stor frustration och även irritation. Han berättar om två målsättningar i det pågående kriget, där det ena är att få loss gisslan och det andra är att förgöra Hamas. – Bland dem jag talat med uppfattar jag en frustration i att man gör olika saker i olika riktningar och att man har svårt att se logiken. Men det finns förstås många olika åsikter, andra menar att det var bra att man gjorde på det här viset, berättar han. Att ha dessa två målsättningar komplicerar saker och gör att det glider i två olika riktningar, förklarar Ekholm. Och i och med att Iran blivit förödmjukat, kompliceras gisslansituationen. – De två räderna igår och idag kan försvåra, eller kommer sannolikt försvåra möjligheten att få loss gisslan, tror han. Situationen är oviss Anders Ekholm beskriver den nuvarande situationen som mycket oviss. Men han tror inte att utvecklingen de senaste dagarna kommer att göra att, som han uttrycker det, ”krutdurken mellanöstern” exploderar. – Mycket av det baserar jag på uttalandet som USA och försvarsminister Lloyd Austin gjorde redan igår efter attacken i Beirut, då de sa att ”vi kommer att hjälpa till att försvara Israel”, säger Ekholm. Han menar att man såg liknande tendenser i början av kriget förra hösten när USA var snabbt på plats med hangarfartyg i östra Medelhavet, vilket sansade situationen. Samtidigt tror Anders Ekholm ändå att svaret från Iran efter utvecklingen de senaste två dagarna skulle kunna bli omfattande. – Jag instämmer med det Carl Bildt skriver på X, jag tror vi får spänna fast säkerhetsbältena, säger han.

Rysslands försvarsminister Andrej Belousov ska ha ringt sin amerikanske kollega Lloyd Austin och framfört en varning, uppger tre källor för New York Times. Varningen ska ha handlat om en ukrainsk hemlig operation.

USA är på väg att skicka ytterligare militär materiel till Ukraina värt 2,3 miljarder dollar. Det säger försvarsminister Lloyd Austin efter att ha träffat sin ukrainske kollega Rustem Umerov i Washington.

Ett nytt amerikanskt stödpaket på 625 miljoner svenska kronor till Ukraina ligger på is i landets kongress, och tidigare i veckan uttalade sig försvarsministern Lloyd Austin om sin oro kring Ukrainas framtid. I dag torsdag hålls ett EU-toppmöte med alla stats- och regeringschefer där Europas fortsatta stöd till Ukraina ska diskuteras. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är fortsatt stöd för Ukraina avgörande för att landet ska fortsätta kunna försvara sig och på sikt frita fler områden från Ryssland. Norra flanken möjligt mål Amerikanska tankekedjan ISW hävdar i en rapport att Ryssland planerar för en offensiv framåt sommaren. – Som situationen är nu, att Ukraina har problem att få internationellt stöd, så ser ryssarna möjligen en chans, säger Paasikivi. – Båda parterna är i en utförsbacke så frågan är vem som får det sämst först. I år skulle möjligen ryssarna som nu har initiativet kunna göra offensiver framåt sommaren om Ukraina misslyckas med en rad andra saker, som mobilisering, att man inte får stöd och att F16-planen dröjer. Han säger att Ukrainas norra gräns mot Ryssland kan vara ett möjligt mål för en ny offensiv. – Det skulle kunna vara en möjlig riktning men då skulle man behöva omgruppera och då skulle man se det på satellitbilder. Men det är inte omöjligt och Ukraina är oroliga för det. – Det talas om en möjlig mobilisering, och om det genomförs en sådan i Ryssland så kommer de kunna få ett par 100 000 man till framåt sommaren att trycka på med innan Ukraina har fått ordning på sin personalförsörjning. Jag tror inte att de kommer att lyckas, men risken finns. Tror på fortsatt ställningskrig Tjeckien har samlat in pengar för att köpa upp runt 800 000 artillerigranater till Ukraina – något som skulle göra stor skillnad även om en ny ukrainsk motoffensiv inte kommer vara aktuell på ett tag. – Nu måste Ukraina dels få ett ganska stort tillskott för att slippa backa, dels måste man dubbla lagerhållningen för att kunna bygga upp förråd, säger Joakim Paasikivi. – Sannolikt blir det ett fortsatt ställningskrig, med mycket artilleri, många drönare och många döda, avslutar han.

Under tisdagen hölls ett möte mellan USA:s försvarsminister Lloyd Austin och omkring 50 allierade som ger militärt stöd till Ukraina, rapporterar Pravda. – Ukrainas överlevnad är i fara, sa han under en presskonferens efter mötet. Talmannens förslag: Utforma stödpaket som lån Austin inledde mötet med att lova stöd från USA till militära insatser mot Ryssland, men specificerade inte hur finansieringen skulle se ut. Förslaget om ett nytt stödpaket till Ukraina motsvarande cirka 625 miljarder svenska kronor har stoppats av den republikanska majoriteten i representanthuset. Pravda skriver att talmannen Mike Johnson gått med på att häva blockeringen, men vill då se betydande ändringar. Bland annat vill han att stödet utformas som ett lån eller lånelöfte. En amerikansk försvarskälla som uppges vara högt uppsatt säger till Pravda att USA bär ansvar över Ukrainas nuvarande situation. – Jag tror att våra allierade är mycket medvetna om vår finansieringssituation, och ukrainarna mer än någon annan, på grund av de brister som är resultatet av att vi inte kan förse dem. ”Allvarliga konsekvenser” Britten Ariah Ben-Yehudah har tjänstgjort som frivillig i Ukrainas internationella legion sedan det fullskaliga kriget bröt ut 2022. Nu har han tvingats ge upp efter att ha skadats i ett ryskt angrepp för fjärde gången. Han varnar för att situationen vid fronten är ”värre än det rapporteras om”. – Om inte USA agerar snart kommer det att få allvarliga konsekvenser för Ukraina, säger han till Kyiv Post. Varje nytt lagförslag måste få tillräckligt med röster i både det amerikanska representanthuset och senaten. Under tisdagen förra veckan lyckades Joe Biden kringgå stoppet genom ett extraordinärt stödpaket på drygt tre miljarder svenska kronor. Dagen därpå meddelade EU att man enats om ett nytt stödpaket värt drygt 55 miljarder kronor för att förse Ukraina med militär utrustning. Flera länder har även anslutit sig till ett tjeckiskt granatprojekt som ska förse Ukraina med hundratusentals artillerigranater – något landet haft brist på. Nu rapporterar Pravda att även Litauen anslutit sig och donerat nästan 400 miljoner svenska kronor i projektet.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin har återigen vårdats för prostatacancer men bedöms kunna återuppta sitt ämbete inom kort. Däremot ställs en Brysselresa in där han skulle träffa företrädare för Nato och diskutera militärt stöd till Ukraina.