Nationalmuseum

I Nationalmuseums storsatsning ”Romantiken – ett sätt att se” möts konsten från det tidiga 1800-talet med verk av 25 nutida själsfränder. Det är en idérik utställning med originella och helt otroliga inlån, tycker Daniel Birnbaum.

Vilken målning innehåller nyckeln ditt inre? I performanceverket ”Minor Arcana” förvandlar Poste Restante samlingen på Nationalmuseum till en gigantisk tarotkortlek – och publiken får börja besöket i ett spåtält. – Det blir starten på en väldigt personlig vandring, säger konstnärliga ledaren Linn Hilda Lamberg.

Han inledde sin bana på Malmö konsthall och var sedan framgångsrik chef på Skissernas i Lund. Nu har Patrick Amsellem utsetts till överintendent på Nationalmuseum i Stockholm. Men vägen dit var inte spikrak. Per Svensson möter museimannen som av en tillfällighet valde konsten framför läkekonsten.

Lisa Larson avled på måndagen i Nacka efter en tids sjukdom. Hon är bland annat känd för sina figuriner föreställande människor och djur. Hon upptäcktes av formgivaren Stig Lindberg och var en framstående porslinstillverkare hos Gustafsbergs porslinsfabrik mellan 1954 och 1980. Hennes leende lejon, tankspridda taxar, barn från jordens alla hörn finns i många svenska hem – och betingar numera höga priser på auktionshus och sajter. Hennes verk finns bland annat på Nationalmuseum, Nordiska museet, och museer i Norge, Italien, Österrike, Tyskland och Japan. Fick intresset från sin pappa Intresset för konst ärvde hon av sin pappa som hade sågverk i Småland. Lisa fick använda spillträet för att snida gubbar – och när han en gång köpte lera åt henne på järnhandeln resulterade det i ett porträtt i naturlig storlek av grannens treåring. Hon sökte till slöjdföreningens skola i Göteborg med sina trägubbar, men placerades i stället på keramikavdelningen. Det visade sig vara helt rätt tänkt – efter den dagen var det leran som gällde för Lisa Larson. Under årens lopp skapade Lisa Larson mängder av keramikserier, däribland "Noaks ark", "ABC-flickorna, "Kennel", "Larsons ungar" och "Utrotningshotade djur" I en intervju med TT när Lisa Larson fyllde 90 år berättade hon att hon fortfarande arbetade med lera varje dag. – Jag önskar egentligen alla människor att få ha det så här bra. Att utöva någon sysselsättning som de kan gå upp i så helt som jag gör med det här, sa hon till TT. Så sent som i höstas lanserade Lisa Larson en porslinsserie för Gustafsberg.

Nationalmuseums nya överintendent Patrick Amsellem tar över ett museum i ekonomisk kris. För att ta sig ur den vill han bland annat utveckla arbetet med extern finansiering, som privata donationer eller sponsring från näringslivet, skriver TT. Angående paradverket ”Batavernas trohetsed” av Rembrandt, som hamnat i fokus i rapporteringen, har han klara besked: målningen blir kvar. – Jag är av uppfattningen att ”Batavernas trohetsed” ska fortsätta att ha sin plats på Nationalmuseum, så att fler generationer kan få sina första stora konstupplevelser i mötet med det här gåtfulla mörkret, säger han enligt nyhetsbyrån. Målningen har hängt på Nationalmuseum i över 150 år, men sedan 2018 kräver Konstakademien en hyra på 400 000 kronor per år vilket väckt frågor om tavlans framtid på det ekonomiskt ansträngda museet.

Den nye chefen för Nationalmuseum presenterades vid en pressträff på torsdagseftermiddagen. Den 53-årige Patrick Amsellem har ett förflutet som kurator på Rooseum i Malmö och på Brooklyn Museum i New York. Sedan 2011 har han varit chef, först på Skissernas museum i Lund och sedan 2020 på Statens konstråd. Efter årsskiftet börjar han som ny chef på Nationalmuseum efter Susanna Pettersson som valde att sluta i förtid. Patrick Amsellem tar över chefskapet för ett museum som inte längre har ekonomi att visa paradverket "Batavernas trohetsed" av Rembrandt. Under mer än 150 år har målningen hängt på Nationalmuseum vars ledning menar att museet inte har råd att betala den årshyra på 400 000 kronor som ägaren Konstakademien införde 2018. Samma år nyöppnade Nationalmuseum efter fem års renovering. Publiken strömmade till men museet har ändå dålig ekonomi bland annat på grund av höjda lokalkostnader. I somras skrev den tidigare chefen Susanna Petterson att museet, trots besparingar, framflyttade utställningar och två stängda dagar i veckan, har "ett strukturellt underskott på 40 miljoner kronor". I budgeten för 2024 får museet höjt anslag på 10 miljoner kronor, vilket den tillförordnade chefen Per Hedström beskrev som en kompensation för höjda kostnader. Hur stort årets underskott blir var då oklart. — Vi har ett prognostiserat underskott – det är inte akut på det sättet att det måste lösas i nästa års budget, men på lite längre sikt måste det lösas, annars hamnar vi en akut situation, sade han då.

Patrick Amsellem tar över ett Nationalmuseum som befinner…

Zornmuseet i Mora öppnar för att ta emot Rembrandts målning ”Batavernas trohetsed” för 400 000 kronor per år. Hyran är densamma som Konstakademien vill ha från Nationalmuseet, men som det ekonomiskt trängda museet tycker är för hög. Zornmuseets direktören Johan Cederlund skriver i ett brev till Konstakademien att Zornmuseet kan vara hemvist ”under ett par år, eller den period som finnes lämplig”. – Vi får gräva i fickorna, men vi är beredda och det är förankrat i Zornmuseets styrelse, säger Cederlund till TT. Han säger att museet vill stödja Nationalmuseum och att det är ”jättebeklagligt” att frågan ens ska behöva diskuteras. – Regeringen borde säga ”nu går vi in och skjuter till lite pengar”. Konstakademien har flaggat för att målningen kan lämnas till Rijksmuseum i Amsterdam, men ett beslut som skulle ha fattats tidigare i veckan sköts upp.

Nationalmuseum har köpt tavlan "Utsikt mot en gotisk…