Oron

Vendala Lindqvist fick stöd av föreningen Plattnormen som i dag består av nära 800 bröstcanceropererade kvinnor från hela landet. De kämpar för att det ska bli accepterat med platt symmetri, att vården ska bli bättre på att informera om alternativen och för rätten att operera bort även ett friskt bröst. I dag görs det oftast bara om man har en genmutation, som i Vendelas fall. På vissa håll har situationen blivit bättre men långt ifrån bra. Läkaren: ”Förlorar din kvinnlighet” – Till mig sa läkaren att jag kommer förlora min kvinnlighet utan brösten. Det håller jag inte alls med om. Det sitter ju inte där utan i min personlighet. Jag ville slippa oron och obehaget, säger Vendela Lindqvist. Hon hade också fått höra att hon med all sannolikhet skulle må psykiskt dåligt om hon valde att inte återskapa brösten. Något hon inte heller håller med om. – Jag har inte ångrat mig någon gång att jag valde att vara plattbröstad. Och för dem som vill ta bort sitt friska bröst för att få symmetri, så borde ju det vara samma rättighet och bekostas av vården på liknande sätt som om man vill göra en bröstrekonstruktion. ”En kontroversiell fråga” Professor Emma Hansson, som är överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, forskar på rekonstruktionsmetoder efter bröstcancer. – Informationen är olika bra i olika delar av landet. Det vet vi av de undersökningar som gjorts. Självklart ska vi inte övertala någon att göra bröstrekonstruktion, det är upp till var och en. När det gäller att plocka bort ett friskt bröst är det däremot en kontroversiell fråga. Sjukvårdens inställning är att inte skära i frisk vävnad, säger Emma Hansson.

Israel anklagar Hizbollah för att använda Röda korsets ambulanser till vapentransporter.  Hjälporganisationen slår tillbaka.  – 14 av våra medarbetare har skadats och vi är oroliga för att det kan bli fler, säger generalsekreteraren George Kettani.

Tjafs med kompisar är förödande och en finne i pannan är en katastrof. Tonårstidens bekymmer kan te sig absurda i den vuxnes ögon. Men istället för att avfärda oron bör föräldern stötta tonårsdottern i det sociala livet, anser psykolog Charlotte Bergström.

Ukraina genomförde en stor drönarattack mot den ryska huvudstaden. Ett 30-tal sköts ner under söndagen enligt rysk militär men drönarna orsakade stor oreda i Moskva. Bland annat fick flygplatserna Domodedovo, Sjeremetevo och Zjukovo att tillfälligt stänga ned trafik. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving menar att syftet framförallt är att rikta vanliga ryssars uppmärksamhet mot kriget och att det är en av de största attackerna som har riktats mot Moskvaområdet hittills. – Alla attacker som riktas mot Moskva innebär att kriget blir mer påtagligt för ryssen i gemen. Sannolikt så ökar ju oron hos civilbefolkningen och liknande. Vi kan dra paralleller med de ukrainska drönarattackerna mot flygbasen i Murmaskområdet. Efter det gav ju invånarna i området uttryck för att man var oroliga och vad det här skulle få för följder, sannolikt är det väl liknande i Moskvaområdet, säger han. Vill överanstränga det ryska luftförsvaret Ryska försvarsministeriet uppger att 34 drönare har skjutits ner inom Moskvaområdet och att Ryssland i sin tur avfyrade 145 drönare mot mål i Ukraina, enligt landets militär. Det är den största attacken sedan den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. – Här vill man sprida på gracerna från ukrainsk sida och attackera så många mål som möjligt för att överanstränga det ryska luftförsvaret. Attackerna i Brjanskområdet har enligt ukrainska generalstaben riktats moten ammunitionsdepå och där har man tydligen haft framgång, säger Jörgen Elfving. Kan slå mot mål på djupet i Ryssland Jörgen Elfving menar att det finns en signaleffekt i de ukrainska drönarattackerna och att det är en styrkedemonstration. – Ukraina har förmåga att slå mot mål på djupet i Ryssland och samtidigt kan man se det här som en styrkedemonstration mot bakgrund av vad Trump-administrationen som nu är på väg in, har sagt om Ukraina. Och samtidigt kan det också vara att genom att visa att man har förmåga att slå mot mål på djupet så kan det vara ett försök att sätta press på Biden-administrationen att man ska ge tillstånd att använda västs krigsmateriel mot mål på det ryska djupet, säger han. På vilket sätt är det här en styrkedemonstration från Ukrainas sida? – Det är ju antalet drönare man satt in, 70 drönare, det är ju ett betydande antal och dessutom att man har attackerat ett flertal olika mål.

Den 20 januari tillträder Donald Trump återigen som USA:s president efter att ha besegrat Kamala Harris i det amerikanska valet. Redan på sin första dag på det nygamla jobbet har han lovat att genomföra flertalet saker. Bland annat ska han stänga gränser, avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina och avsluta ”Biden-Harris inflationsmardröm”. Oro i Pentagon Nu rapporterar både CNN och Washington Post att det råder oro i Pentagon efter Trumps valseger. Enligt källor till CNN ska det pågå informella samtal mellan tjänstemän om hur de ska agera om USA:s nye president gör som han lovat – nämligen att sätta in militären vid massdeportationer och mot amerikanska medborgare. Donald Trump har dessutom kommit med löftet att göra säkerhetsapparaten lojal mot honom själv och ”rensa ut korrupta aktörer”, trots att den är partipolitiskt oberoende. – Vi förbereder och planerar alla för det värsta scenariot, men sanningen är att vi inte vet hur det här kommer att bli ännu, säger en försvarstjänsteman till CNN. Vad händer om han utfärdar en olaglig order? Det är i nuläget oklart vem Trump kommer att välja att leda Pentagon. Enligt en före detta försvarstjänsteman med erfarenhet från den första Trump-administrationen så kommer den blivande presidenten och hans team att försöka undvika den ”fientliga” relation han hade med militären under sin senaste administration. Det många nu undrar är vad som kommer hända om USA:s 47:e president utfärdar en olaglig order. Det finns dessutom en oro att departementet inte kommer hålla honom tillbaka. – Trupperna är enligt lag inte tvingade att lyda en olaglig order. Men frågan är vad som händer då, kommer vi se högt uppsatta militärledare avgå? Eller skulle de se det som att de överger sitt folk?, säger en försvarstjänsteman till CNN.

– Det är ända upp till det allvarligaste, mord, säger Kjetil Tunold på Kripos – som är norska motsvarigheten till svenska Noa. Han tillägger att Norge är oroliga över situationen med svenska brottslingar i landet. Unga under 18 år Kripos pekar ut svenska kriminella som försöker etablera sin egen drogverksamhet, och svenskar som utövar våld på uppdrag i landet som de två största faktorerna bakom oron. – Det vi har sett i Sverige är att det finns unga under 18 år, som ofta är bosatta på olika institutioner, som anlitats av äldre etablerade aktörer för att utföra uppdrag för deras räkning, säger Kjetil Tunold.

En historisk återkomst väntar i Vita huset. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump triumferar och vinner både presidentposten och folkets röst. – Nu väntar en gyllene era, lovade Trump i sitt segertal. Men bland Demokraterna är besvikelsen och oron inför framtiden stor.

Donald Trumps valseger skapar oro bland de som SvD möter i Ukraina. Rädslan finns att vapenleveranserna nu ska sina. ”Alla våra soldater som förlorat livet får inte ha gjort det för ingenting”, säger ukrainska Natasja.

Pennsylvania har pekats ut som en av de viktigaste vågmästarstaterna i USA-valet. Redan förra veckan antydde Donald Trump att det förekommit valfusk i valdistrikt i delstaten och i ett inlägg på sin plattform Truth Social riktar han nya anklagelser mot röstningen. ”Mycket snack om massivt FUSK i Philadelphia. Polisen är på väg!!!”, skriver han. Polisen: Inte medvetna om valfusk Den tidigare presidenten har vid upprepade tillfällen under sin valkampanj hävdat att Demokraterna försöker ”stjäla valet”. Polisen i Philadelphia tillbakavisar uppgifterna om valfusk ikväll och säger till CNN att man inte nåtts av några problem med röstningen i staden som kräver polisiära insatser. Växande oro för valfusk Påståenden om valfusk har förnekats av både republikanska och demokratiska valansvariga i Pennsylvania. Oron för valfusk har ökat i USA. Enligt en undersökning oroar sig sex av tio amerikaner över att rösträkningen inte kommer att gå rätt till – och bland republikaner var siffran 90 procent.

Det är en av många konspirationsteorier som spridits under valrörelsen i USA. En av de mest kända konspirationsteorierna är den om att immigranter äter hundar och katter i Springfield, vilket Donald Trump hävdade i debatten mot Kamala Harris tidigare i höst, vilket Werne tycker spelar på en rasistisk rädsla för emigranter. – Det finns också en grundläggande misstro mot staten, eliten och etablissemanget i USA. Samhället är väldigt splittrat, och när det dyker upp en konspirationsteori som anklagar den politiska motståndaren för i stort sett vad som helst, är många beredda att tro på den. Trumps vicepresidentkandidat JD Vance har själv sagt att han egentligen inte tror på detta, men att han lyfter det för att väcka uppmärksamhet kring immigrationen – en fråga som republikanerna brinner för, berättar Werne. De farligaste konspirationsteorierna Även mordförsöket mot Trump har bidragit till en hel del konspirationsteorier, bland annat bland demokratiska väljare som hävdat i sociala medier att det hela i själva verket var iscensatt av Donald Trump själv. Medan Trumps anghängare tror det motsatta – att Vita huset ligger bakom. – Det påverkar valet i allra högsta grad. Om människor tror på det här, så tror de också det värsta om motståndaren, och det bästa om Donald Trump. Det är trots allt han och hans anhängare som sprider mest konspirationsteorier. Den allvarligaste konspirationsteorin som Donald Trump har spridit är det som kallas "den stora lögnen": att förra USA-valet var riggat. Den lever kvar än i dag, och Werne ser inget som bromsar konspirationsteorierna – ju mer medierna säger att något inte stämmer, desto mer tror folk på det. – Den spelar i allra högsta grad en roll nu också. I och med att den lever kvar kan Trump hävda att även detta val kommer att riggas, att demokraterna kommer att fuska igen. På så sätt tar han höjd för en eventuell förlust. I värsta fall kan vi se en återupprepning av det som hände vid Kapitolium den 6 januari 2021, säger Kent Werne.