Regeringen

Det är Sverige och Finland som fiskar merparten av Östersjöns sill och strömming och Finland tar allra mest. Inför denna veckas fiskeförhandlingar var Sveriges utgångspunkt att EU:s föreslagna kvoter skulle minskas medan Finland ansåg att förslaget var bra och dessutom vetenskapligt förankrat, eftersom det baserats på underlag från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige anser däremot att det finns brister med underlagen och att det behövs mer säkerhetsmarginal för att skydda fiskbestånd som ofta och länge varit hotade. Därför vill Sverige ha lägre kvoter än vad havsforskningsrådet föreslår. Det svenska nederlaget cementerades När förhandlingarna avslutats hade de finska förhandlarna fått som de ville, strömmingskvoten dubblades i centrala Östersjön och landets jordbruksminister var ”mycket nöjd”. Medan Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren var ”besviken” över att kvoterna inte blev lägre. Och det svenska nederlaget cementerades av en ”mycket bekymrad” statsminister Ulf Kristersson: – Det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, sa Kristersson till TT. Så hur kan ändå denna besvikelse presenteras som något annat än en dålig förhandling? Enligt landsbygdsministern hade resultatet blivit ännu sämre om Sverige inte deltagit i beslutet. Och på den punkten får han stöd av den finska sidan där en tjänsteman säger till TV4 att de två länderna haft ett gott samarbete, dock utan att vilja precisera på vilka punkter Finland fått kompromissa. Hade Sverige kunnat göra annorlunda? Peter Kullgrens lösning blir politikerns: att plocka fram en precis siffra som ett mått på att nederlaget också var en framgång. Enligt Kullgren hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre om Sverige hade skjutit ut sig ur förhandlingarna. Så hade Sverige kunnat göra annorlunda? Kritiker från till exempel Miljöpartiet säger att Peter Kullgren borde ha varit mer aktiv, långt tidigare och under en längre period. Men även den mest kritiska håller i grunden med landsbygdsministern om att läget i de här fiskeförhandlingarna är svårt, för Sverige är ensamt om att vilja minska kvoterna och då har man inga möjligheter att få andra länder med sig – man står ensam. De är förlorarna Forskare i Sverige tror att den starka och högljudda svenska debatten om fisket har gjort att Sveriges regeringar driver en annan linje än övriga Östersjöländer. Och detta är skälet till att Sverige inte får med sig andra länder på en mer restriktiv linje. Konsekvenserna av beskedet om de nya fiskekvoterna är att det industriella fisket i Östersjön får fortsätta. Förlorare är fiskare, forskare och politiker som likt statsministern tror att detta kommer att leda till överfiske och allt värre konsekvenser för Östersjön. Och om de har rätt är den stora förloraren alltså Östersjön.

Cowboys dansar kind mot kind på countrybaren Round up. Utanför, på några få kvarter regnbågsland i det mäktiga bibelbältet, misshandlas och hotas hbtqi-personer – mitt i sitt safe space. – Republikanerna vill ha en regering som är så liten att den ryms i min vagina, säger Mel Arisbe, 42, som avskyr hur konservativa lagt sig i hennes sexliv.

Inför att Vänsterpartiets styrelse ska besluta om avstängde ordföranden i Angered Kristofer Lundberg ska uteslutas eller inte vädjar 31 föreningar engagerade i Palestinarörelsen om att han får vara kvar. ”Vill Vänsterpartiet byta ut regeringen i nästa val kommer ni behöva våra röster och era egna aktivister med bas i rörelser”, skriver de.

S-ledaren Magdalena Andersson uppmanar regeringen att ”ta sitt förnuft till fånga” och ”sluta kulturkriget” mot vindkraften. Samtidigt anser hon att staten bör lånefinansiera en stor utbyggnad av stamnätet till havs.

Idag kom beskedet att sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år. Detta trots att Sverige hade som mål att driva på för en minskning. – Jag är faktiskt skitarg för att vara helt krass. Vi har ett jättesvårt läge med Östersjön och strömmingen är ju en nyckelart i hela ekosystemet. Det här kan verkligen vara en dödsstöt för strömmingen och för hela Östersjön, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Organisationen har tidigare larmat om vad ökat fiske skulle innebära för Östersjön. – Vi har verkligen katastrofläge för strömmingen. Vi har haft det under många år och Östersjön behöver verkligen en andningspaus. Och i det läget så väljer de att höja kvoterna. Det är ju helt obegripligt, säger Rindevall. Skarp kritik från EU-ledamöter Bland annat slog ministrarna i dag fast EU-kommissionens förslag om att öka kvoten av sill och strömming i centrala Östersjön med 108 procent jämfört med i fjol. – Stillströmmingen har minskat jättekraftigt och det är en nyckelart för väldigt många andra arter. Den är jätteviktig för att torsken ska komma tillbaka, den är jätteviktig för sälen, den är jätteviktig för sjöfåglarna och för kustfiskarna. Det här kommer påverka ekosystemet ännu värre, säger Rindevall. Men Naturskyddsföreningen är inte de enda som har riktat skarp kritik mot kvoterna. Även svenska ledamöter i EU-parlamentet har reagerat. "Beklagligt att inte fler länder förstår det allvarliga läget i Östersjön", skriver Jessica Polfjärd (M) på X. "Peter Kullgren har i dag levererat en dödsdom för Östersjön", hälsar Emma Wiesner (C) via SMS. ”Kan inte bli mer akut än det är just nu” Naturskyddsföreningens Rindevall uppmanar nu den svenska regeringen till att agera på hemmaplan. – Det handlar bland annat om att flytta ut trålgränsen, att införa skydd i Marina områden på ett annat sätt än vad som finns idag. Omprövning av vattenkraften är en jätteviktig del av att skydda arterna. – Regeringen måste göra allt vad de kan nationellt just nu. Jag tror inte det kan bli mer akut än vad det är just nu, fortsätter hon. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ger inte mycket för oppositionens kritik. – De kan få rätt mycket kritik tillbaka: varför gjorde ni ingenting under de åtta år som ni styrde nu senast? Varför lyckades aldrig ni under hela den tiden då de fleråriga planerna har varit att landa på Internationella havsforskningsrådets minimiråd? Det är lätt att vara kaxig i opposition, men de har aldrig tagit fram en så stark ståndpunkt och aldrig lyckats till den här nivån, säger Kullgren till TT.

Vänsterpartiet anklagas för antisemitism – och den här gången inte bara från motståndarna till höger. Judiska centralrådet har beslutat sig för att porta partiet från sina minneshögtider. Bekämpar Nooshi Dadgostar dessa åsikter tillräckligt – och hur påverkar kritiken regeringsfrågan?

En enad opposition pressar regeringen: Bygg elkablarna till havsbaserad vindkraft nu. Svenska kraftnät borde få i uppgift att använda de tiotals miljarder som ligger och skvalpar på ett konto, enligt S, V, C och MP.

Hennes nya post som ordförande presenteras formellt fredagen 25 oktober, under IMF och Världsbankens årsmöte när avgående ordföranden, Förenade Arabemiratens finansminister Mohamed bin Hadi Al Hussaini, välkomnar Elisabeth Svantesson som ny ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté. – Allt man gör, både där hemma och internationellt, handlar ju om relationer, säger Svantesson. Ingen svensk har haft rollen som ordförande tidigare. Hon blir den andra ordföranden från Europa och fjärde kvinnan någonsin. ”Fullt fokus och kraft där hemma” Trots det nya internationella uppdraget kommer hon ha gott om tid för sitt arbete som Sveriges finansminister, säger hon i Nyhetsmorgon. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft där hemma som jag alltid gör. Men det känns viktigt i en tid som det här när mycket fragmentiseras och dras isär att man hittar varandra och hittar ett sätt att jobba ihop mellan våra länder, säger finansministern. ”Handlar om relationer” Mandatperioden är vanligtvis två år och påbörjas efter ett årsmöte. Svantesson väljs för perioden 2025-2026 men kommer i praktiken redan ta över som ordförande i november 2024. I sin roll kommer Svantesson framför allt agera mötesordförande under kommitténs årsmöten, sammankalla andra möten vid behov och samråda med Världsbankens chef. Redan i hennes nuvarande jobb som Sveriges finansminister har hon fått bra relationer på internationell nivå, berättar hon i Nyhetsmorgon. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer. – Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar, säger Svantesson. Världsbanksgruppen är den största kanalen för svenskt bistånd, bland annat till Ukraina, enligt regeringen. Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina.

Med en kvart kvar att spela avbröts Stockholmsderbyt mellan Hammarby och Djurgården efter att bangers och annan pyroteknik kastats in från Djurgårdens kortsida. Efter ett långt möte kom beskedet att polisen dragit in det offentliga tillståndet och att matchen kommer spelas klart utan publik på måndag klockan 14.00. Något som har kritiserats av många och skapat debatt. – Vi kan inte ha det såhär, säger idrottsminister Jakob Forssmed (KD) i Nyhetsmorgon. Trots polisens beslut vägrade flera av Hammarbys supportrar att lämna arenan och det tog flera timmar innan arenan var helt utrymd. – Det är klart att det uppstår den här typen av situationer när vi har den här typen av yttringar på läktaren. När människor tar sig friheten att söka sig till fotbollen för att ägna sig åt våldsyttringar, ordningsstörningar, kasta brinnande föremål på andra personer och riskera andra människors liv och hälsa, säger Forssmed. Öppnar upp för strängare straff Regeringen utreder just nu ett flertal ändringar i lagstiftningen för strängare straff för maskering, planstormning, användandet av pyroteknik. – Det ska vara tryggt och säkert att gå på fotboll. Där kan vi göra en del från politikens håll. Vässa lagstiftningen i vissa delar, när det gäller kamerabevakningsmaterial, tillträdesförbud, straffen för de som använder bangers och annan pyroteknik, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). Både Strömmer och Forssmed vill se ytterligare åtgärder som är möjliga att införa direkt. – Till exempel kan man arbeta med arrangörsavstängning där klubbarna i dag har en möjlighet att stänga av supportrar under längre tid än var rättsväsendet kan göra, säger Forssmed. ”Krävs en kulturförändring” Forssmed menar att det även krävs en kulturförändring för att se riktig skillnad och det har tagit för lång tid. – Den här säsongen har vi haft spelare som försvarat bangers, och att det ska vara något roligt inslag ungefär. Det duger ju inte, säger han.

I en intervju med BBC anklagar Andre Kelin, som är Moskvas ambassadör i London, Storbritanniens regering för att ”föra ett proxykrig” mot Ryssland. Ambassadören hävdar att regeringen genom att tillhandahålla vapen därmed ”dödar ryska soldater och civila”. Kommentarerna kommer i ett läge där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på nytt vädjat till väst om ytterligare stöd och tillåtelse att använda långdistans vapen mot mål djupt inne i Ryssland. – Zelenskyj vill inte ha fred… han fortsätter att be om mer och mer; Nato, EU-bistånd, försvarspaket. Vad som helst men han säger ingenting om förhandlingar alls, säger Andre Kelin till BBC. – Om Zelenskyj inte kommer att förhandla med oss är det okej. Han kommer att förlora mer och mer terräng, fortsätter ambassadören. Ser slutet på kriget Vidare menar Andre Kelin att Ukraina fortsätter att kämpa men hävdar samtidigt att ”motståndet är svagare och svagare”. Kelin ser ”slutet på Ukraina” och slår i intervjun också fast att ryska styrkor gör allt djupare framsteg in i landet. – Ryska trupper får mer terräng för varje dag. Slutet på denna fas kommer att innebära slutet för Ukraina, säger ambassadören. Ryssland anses just nu kontrollera omkring 18 procent av Ukraina. Kriget mellan länderna fortsätter att rasa oupphörligt. Träffade mål – 75 mil inne i Ryssland Under natten till söndagen riktades ryska flyganfall mot Kryvyj Rih i centrala Ukraina, som resulterat i 17 skadade. Ryssland ska även ha attackerat en energianläggning i Sumyregionen, i norra Ukraina, enligt den regionala kraftverksoperatören. Samtidigt fortsätter Ukraina att sikta in sig på mål i Ryssland. Industrikomplexet Sverdlov i den ryska regionen Nizjnij Novgorod, som ligger drygt 75 mil från Ukraina, träffades under samma natt i en ovanligt omfattande drönarattack, enligt en källa i den ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Anläggningen, som beskrivs som en av de största i landet, tillverkar militära sprängämnen. Flera brandmän uppges ha fått lindriga skador av splitter i samband med anfallen.