Seoul

SEOUL. Kinas regering har gratulerat Donald Trump och säger att Peking är redo att samarbeta med Washington. Men relationen väntas bli skakig. Det är nu ännu viktigare för Kina att rulla ut ekonomiska stimulanser, säger bedömare till Di.

SEOUL. Valrysaren i USA är påtaglig på börserna i Asien, med vild handel i olika riktningar. Samtidigt väntas Peking visa återhållsamhet gällande ekonomiska stimulanser under ett stormöte som inleds på onsdagen.

På måndagen bekräftade Nato att soldater från Nordkorea har skickats till Ryssland och placerats i Kursk-regionen, vid fronten mot Ukraina. Eskaleringen av kriget har fått omvärlden att reagera starkt. En grupp på nästan 200 före detta nordkoreanska soldater har nu bett om att bli utplacerade i Ukraina. Målet är att hjälpa till att demoralisera Pyongyangs trupper och få dem som strider för Ryssland att fly och byta sida. Det rapporterar den Hongkong-baserade tidningen South China Morning Post. Ex-soldaten: ”Kan påverka moralen” Lee Min-bok är en av initiativets nyckelpersoner, som har skickat en vädjan om utplacering till den ukrainska ambassaden i Seoul. – Vår närvaro i Ukraina kan helt enkelt avsevärt påverka moralen hos nordkoreanska trupper, säger Lee, som menar att de nordkoreanska trupperna behandlas som ”kanonmat”. – Nordkoreanska soldater kan finna hopp och mod i vår närvaro i Ukraina, vilket kan inspirera dem att gå över för att söka frihet, fortsätter han i intervjun med Morning Post. Det nordkoreanska försvaret har inte deltagit i strid sedan 1953 och om förbanden sätts i strid kan det innebära att de får ”ren striderfarenhet” av modern krigföring. Stridserfarenhet är dock inte vad alla nordkoreaner är ute efter, menar avhoppargruppen – som bättre än några andra vet hur tankarna går inom armén. – Vi är alla militärveteraner som förstår Nordkoreas militära kultur och psykologiska tillstånd bättre än någon annan, säger Ahn Chan-il, en 69-årig avhoppare och medlem i gruppen. Specialförbandens uppgift Omkring 12 000 nordkoreanska soldater befinner sig i Ryssland, enligt Ukrainas underrättelsetjänst. Frida Lampinen, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, förklarar för TV4 Nyheterna hur allvarligt det faktiskt är. – Det innebär att det säkerhetspolitiska läget i världen globalt förvärras. Till exempel finns det uppgifter om att nordkoreanska specialförband, alltså deras elitstyrkor, sätts in i Ryssland, säger hon. – Det man får hålla i åtanke här är att specialförbanden är tränade exempelvis på att göra infiltrationsoperationer och att sabotera infrastruktur – inte att göra skyttegravskrigföring.

Seoul. Koreanerna sväller av stolthet över att Nobelpriset i litteratur för första gången tillfallit en sydkoreansk författare. Han Kangs böcker har sålt slut på mindre än en dag. Men själv håller hon sig undan. Det finns ingen anledning att fira när det är så mycket krig och död i världen, låter hon hälsa via sin far.

Sydkoreanska Nobelpristagaren Han Kang fick beskedet att hon tilldelats årets Nobelpris i litteratur när hon precis ätit middag med sin son. – Det verkade vara en stillsam dag i Seoul. Hon var inte förberedd på beskedet riktigt. Men vi ser fram emot att se henne här i december, sade Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm vid tillkännagivandet.

SEOUL. De fick sparkar i magen, tvingades stånga huvudet i väggen och drack urin i brist på vatten. Nordkoreanska kvinnor som DN har träffat vittnar om brutal behandling i nordkoreanska fängelser. Och när de till sist lyckats fly till Sydkorea möttes de av en verklighet långt ifrån den glamour de drömt om efter att ha smygtittat på sydkoreanska tv-serier.

SEOUL. Det påminner om en lucka för paketinlämning. Men hålet i väggen i Seouls utkanter är på liv och död. Här kan desperata mammor lämna sina nyfödda i förvissning om att de får värme och vård. Bebisluckan, eller babybox, räddar liv, enligt pastor Jong Rak Lee som införde den i Sydkorea. Kritiker menar att den förhalar nödvändiga förändringar i synen på kvinnor.

Roboten uppges kunna bära en stridsspets upp till 4,5 ton och landet uppger att fler tester kommer genomföras senare under juli för att testa robotens kapacitet. Vapnet beskrivs i nordkoreansk media som en "superstor stridsspets" där man avsiktligt utelämnat ordet "kärnvapen", enligt den sydkoreanska analytikern Hong Min. Men eftersom den är kapabel att bära en kärnstridsspets kan den betraktas som ett kärnvapen, säger Hong Min till nyhetsbyrån AFP. På andra sidan gränsen, i Sydkoreas huvudstad Seoul, kallar man de nordkoreanska påståendena om det lyckade testet för en "lögn". Man pekar på att en av de testade robotarna tagit en bana som skulle kunna antyda att den exploderat i luften över Nordkorea. Robottestet sker i tid av stor oro mellan de båda ärkefienderna Nord- och Sydkorea.

I en filminspelning från batterifabriken ser man hur en hög med litiumbatterier börjar brinna. Personalen försöker släcka elden men batterierna exploderar och tjock grå rök sprider sig i lokalen. Över 100 personer uppges ha befunnit sig i fabriken när branden bröt ut. – Eftersom det är en tillverkare av litiumbatterier bestämde vi att sprutning med vatten inte kommer att släcka branden, så vi använder för närvarande torr sand, sa en brandman till den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap i samband med släckningsarbetet. Över 20 döda Över 20 personer ska ha dött och det dröjde innan storbranden kom under kontroll så att räddningstjänsten kunde gå in i fabriksbyggnaderna, rapporterar Yonhap. – 20 utlänningar är bland de döda, bland dem 18 kineser, en från Laos och en med okänd nationalitet, säger brandmannen Kim Jin-Youn till Yonhap. Han tillägger att det kommer ta tid innan man kunnat identifiera alla offer. Sydkoreas president: ”Mobilisera all personal” I samband med branden instruerade Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol myndigheter att "mobilisera all tillgänglig personal och utrustning för att fokusera på att söka efter och rädda människor". Fabriken ägs av Aricell och ligger i Hwaseong, söder om huvudstaden Seoul. Sydkorea är en stor batteritillverkare, bland annat av sådana batterier som används i elfordon.

SEOUL. Feminist har blivit ett skällsord i Sydkorea, det mest ojämlika av världens utvecklade länder. Många vågar inte kalla sig feminister längre, av rädsla för att förlora jobbet. Andra kvinnor vägrar att ha med män att göra. – Det är ingen idé att lägga tid på män, de ändrar sig ändå inte, säger Jiyoon Lee, en av fyra sydkoreanska kvinnor DN har träffat.